Forskningsanvändning
Har idag ägnat fjärde arbetsdagen på raken till konferens. I torsdags hann jag med två konferenser om äldre och läkemedel samt hälsoekonomiskt nätverkskonferens om prioriteringar. I fredags var det Odontologidagen som kom att fokusera mycket kring foskning inom tandvården. I måndags var det heldag med Handikappforskning i Väst och idag har det varit den årliga konferensen arrangerad av Vårdalinstitutet - i år med temat forskningsanvändning.
Vårdalinstitutet är ett institut som finansieras via Vårdalstiftelsen, Göteborgs och Lunds universitet, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Verksamheten genomförs i samarbete med Kommunförbundet Skåne, enskilda kommuner i Skåne och VästKom. Institutet är en nationell miljö för forskning och utveckling inom vårdområdet i nära samverkan mellan universiteten och vårdens huvudmän.
Vid dagens konferens deltog jag i två paneldebatter, i den första som ordförande för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen och i den andra som ordförande i Sveriges kommuners och landstings FoU-råd.
"Forskning om implementering av forskningsresultat, hinder och möjligheter" var underrubriken till dagen och en rad intressanta talare presenterade sin syn på hur vi kan arbeta med att ta fram kunskap och (emellanåt) kring problemen att implementera ny kunskap och forskningsrön i hälso- och sjukvården.
Att bedriva en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård är en oerhört viktig del för att kunna erbjuda en så god sjukvård som möjligt. För 7-8 år sedan skrev vi för första gången i regionens budget att vi i princip endast skulle bedriva evidensbaserad medicin i regionens sjukvård. Det hade lett till ett 70%-igt sparbeting. Endast ca 30% av det vi gör i hälso- och sjukvården kan styrkas med riktigt vetenskapliga evidens. Det allra mesta av det övriga som görs utförs utifrån beprövad erfarenhet och svagare vetenskaplig evidens.
För att höja kvaliteten på vården ytterligare krävs att vi blir ännu bättre på att tillämpa nya rön i forskningen. Ett tydligt exempel på detta fick jag se på SVT:s rapportsänding senare på kvällen. Inslaget handlade om nya forskningsrön kring när det är relevant att ge en patient som drabbas av stroke en propplösande behandling, så kallad trombolys.
Trombolysbehandling började inom hjärtinfarktsvården och har på senare år också börjat införas i mindre skala till strokepatienter. Inslaget på rapport idag handlade om att den Europeiska strokeorganisationen föreslog, utifrån just nya forskningsrön, att tidsspannet inom vilken man bör ge trombolysbehandling bör öka från 3 till 4,5 timmar.
Innan en sådan europeisk rekommendation kan utfärdas skall också europeiska läkemedelsverket säga sitt och därefter ska svenska nationella myndigheter och enskilda landsting/regioner fundera över att ändra sin nuvarande praxis. Detta är en naturlig del, i det som vi talat om mycket vid dagens konferens, om ett ordnat införande av nya metoder eller utvidgade indikationer i hälso- och sjukvården.
Vi börjar få ett bra system i Västra Götalandsregionen hur vi ska arbeta med ordnat införande och utmönstring av gamla metoder i hälso- och sjukvården som vi också stolt kunde presentera vid dagens konferens. Sjukvården bör ligga med i framkant av utvecklingen för att inlämma ny kunskap, men det är inte heller, som jag noterade i en av paneldebatterna, alltid den som är först eller ger mest som också är bäst. Därför är det nödvändigt med en ordnad förnyelse av vården så att vi inte inför nya metoder som inte stödjer en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård.
Vårdalinstitutet är ett institut som finansieras via Vårdalstiftelsen, Göteborgs och Lunds universitet, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Verksamheten genomförs i samarbete med Kommunförbundet Skåne, enskilda kommuner i Skåne och VästKom. Institutet är en nationell miljö för forskning och utveckling inom vårdområdet i nära samverkan mellan universiteten och vårdens huvudmän.
Vid dagens konferens deltog jag i två paneldebatter, i den första som ordförande för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen och i den andra som ordförande i Sveriges kommuners och landstings FoU-råd.
"Forskning om implementering av forskningsresultat, hinder och möjligheter" var underrubriken till dagen och en rad intressanta talare presenterade sin syn på hur vi kan arbeta med att ta fram kunskap och (emellanåt) kring problemen att implementera ny kunskap och forskningsrön i hälso- och sjukvården.
Att bedriva en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård är en oerhört viktig del för att kunna erbjuda en så god sjukvård som möjligt. För 7-8 år sedan skrev vi för första gången i regionens budget att vi i princip endast skulle bedriva evidensbaserad medicin i regionens sjukvård. Det hade lett till ett 70%-igt sparbeting. Endast ca 30% av det vi gör i hälso- och sjukvården kan styrkas med riktigt vetenskapliga evidens. Det allra mesta av det övriga som görs utförs utifrån beprövad erfarenhet och svagare vetenskaplig evidens.
För att höja kvaliteten på vården ytterligare krävs att vi blir ännu bättre på att tillämpa nya rön i forskningen. Ett tydligt exempel på detta fick jag se på SVT:s rapportsänding senare på kvällen. Inslaget handlade om nya forskningsrön kring när det är relevant att ge en patient som drabbas av stroke en propplösande behandling, så kallad trombolys.
Trombolysbehandling började inom hjärtinfarktsvården och har på senare år också börjat införas i mindre skala till strokepatienter. Inslaget på rapport idag handlade om att den Europeiska strokeorganisationen föreslog, utifrån just nya forskningsrön, att tidsspannet inom vilken man bör ge trombolysbehandling bör öka från 3 till 4,5 timmar.
Innan en sådan europeisk rekommendation kan utfärdas skall också europeiska läkemedelsverket säga sitt och därefter ska svenska nationella myndigheter och enskilda landsting/regioner fundera över att ändra sin nuvarande praxis. Detta är en naturlig del, i det som vi talat om mycket vid dagens konferens, om ett ordnat införande av nya metoder eller utvidgade indikationer i hälso- och sjukvården.
Vi börjar få ett bra system i Västra Götalandsregionen hur vi ska arbeta med ordnat införande och utmönstring av gamla metoder i hälso- och sjukvården som vi också stolt kunde presentera vid dagens konferens. Sjukvården bör ligga med i framkant av utvecklingen för att inlämma ny kunskap, men det är inte heller, som jag noterade i en av paneldebatterna, alltid den som är först eller ger mest som också är bäst. Därför är det nödvändigt med en ordnad förnyelse av vården så att vi inte inför nya metoder som inte stödjer en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård.
Kommentarer
Trackback
