Jämlik vård

Jag vill börja med att dementera att jag skulle slutat att blogga, men det har tyvärr gått fem dagar utan inlägg från min sida och det är en kombination av att jag tycker att jag saknat intressanta ämnen att blogga om och en viss brist på engagemang under slutet av förra veckan, men nu är det äntligen måndag igen och en ny vecka tar sin början - och med mindre än en vecka kvar till den allsvenska fotbollspremiären kan man inte känna annat än ny livsluft.

Rubriken för dagens inlägg är Jämlik vård. Jämlik vård är en av de sex parametrarna, som tillsammans med Kunskapsbaserad, Patientfokuserad, Säker, Tillgänglig och Effektiv vård, utgör God Vård-konceptet (Socialstyrelsens föreskrift 2005:12) för ökad kvalitet i hälso- och sjukvården.

I slutet av förra veckan presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) en kunskapsöversikt med rubriken "Vård på (o)lika villkor". Det är en delvis dyster läsning som tydliggör en del av det vi redan vet, men även presenterar data som har varit okända för min del. Jag ska inte säga att översikten är skakande, men den är tänkvärd och kommer att kräva någon form av handling. Hälsa är ojämlikt fördelad, att det finns socioekonomiska skillnader i hälsa är ingen nyhet. Jag arbetade en gång i tiden med en ofta drastisk äldre kvinna som brukade säga att "det är bättre att vara frisk och rik än att vara sjuk och fattig", och det ligger ju onekligen något i det.

Det är inte enkelt att i några korta stycken på en blogg försöka sig på att sammanfatta kunskapsöversikten på 91 sidor. Jag uppmanar därför till läsning av översikten som kan laddas ned via länken ovan.

Det pågår också något av en definitionsstrid. Vad är jämlik hälsa, och vad är jämlik sjukvård? Utan att ge mig in i en filosofisk diskussion kring dessa begrepp så är min grundinställning den ganska traditionella om att hälso- och sjukvården ska erbjuda vård på lika villkor oavsett ålder, kön, ekonomisk ställning, utbildning, etnisk bakgrund eller sexuell läggning (och då har jag kanske ändå glömt något).

Jag brukar hävda att en av de större revolutioner vi sett i sjukvården de senaste decennierna är att vi mer har fått vård på lika villkor vad gäller åldersfrågan. De åldersgränser som tidigare fanns för när vissa ingrepp gjordes eller inte gjordes på en patient är i princip borta. Medicinsk utveckling, men även vår syn på vad som är rimligt eller orimligt har gjort att vi idag ger vård på lika villkor utifrån ett åldersperspektiv på ett helt annat sätt än för 20-30 år sedan.

Jag har nyligen också bloggat om det initiativ som vi har tagit i Västra Götalandsregionen för Kunskapscentrum för Jämställd vård, det vill säga vård på lika (eller för den delen olika) villkor beroende på kön. Här finns fortfarande stora kunskapsluckor och det nybildade kunskapscentrats uppgift är att bidra till mer kunskap inom området. Vi har fortfarande mycket kvar att göra inom detta område, men jag känner att vi i alla fall är på väg att förbättra oss.

Kunskapsöversikten från SKL blottlägger dock tydliga skillnader i såväl hälsa som i behandling inom sjukvården beroende på socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst och etnisk bakgrund.

Att det finns skillnader i hälsa beroende på bland annat socioekonomiska orsaker är ett problem i sig som långsiktigt måste angripas för att försöka utjämna hälsan i befolkningen. Att det dessutom tycks vara så att vi får olika god sjukvård till följd av socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå, inkomstnivå eller etnisk härkomst är på sitt sätt mer bekymmersamt då det tyder på att vi bemöter och behandlar patienter annorlunda i hälso- och sjukvården på grund av eller till följd av dessa faktorer. Det är problem som vi måste försöka möta också i ett betydligt kortare perspektiv.

I Västra Götalandsregionen håller vi på att formulera handlingsprogram kring de sex God Vård-områdena. Förra veckans kunskapsöversikt från SKL ger ett viktigt bidrag till oss när vi ska formulera ett handlingsprogram för Jämlik vård i regionen.

Kommentarer
Postat av: Anna-Greta Larsdotter

Carema ska enligt vår policy lägga högt 15 minuter på varje boende per dag. Det spelar ingen roll om de boende behöver mer omsorg. Ledningen är mest intresserade av att tjäna pengar. Carema är judas!!

2011-02-01 @ 19:25:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0