Styrsignaler och prioriteringar

Jag bloggade för några dagar sedan om styrsignaler, och tänkte åter ta upp den tråden när jag fann följande spännande nyhet på Text-TV. På grund av svårigheten att länka till Text-TV som byter innehåll varje dag citeras nyheten nedan.

Kineser beordras röka eller böta      
                                        
De offentliganställda i länet Gong'an i den kinesiska provinsen Hubei har fått en order från sina överordnade om att röka mer.                      
                                        
-Ordern ska via cigarrettskatten främja den lokala ekonomin och ge lokala cigarrettmärken en skjuts gentemot konkurrerande fabrikat från andra håll, förklarar en talesman för länets marknadsövervakande grupp.     
                                        
Lokala tidningar skriver att statliga och lokala enheter där personal inte röker flitigt kan få böta. Regeringen i Peking försöker få invånarna att dra ned på rökandet, påpekar AFP.
    

På något sätt är hisorien nästan lite söt och påminner mig om en så kallad skämtmotion till en kongress med ungdomsförbundet för 20 år sedan med rubriken "Återgå till vänstertrafik - successivt!" I motionen pläderades för vänstertrafik och att vi skulle börja med tunga fordon som lastbilar och bussar. En sådan successiv övergång skulle leda till trafikolyckor som krävde vård, nya fordon, räddningsinsatser med mera som alla skulle bidra till att höja Sveriges BNP och därmed den totala biståndsbudgeten som utgör en andel av BNP.

Min poäng med detta är att kriser sägs vara uppfinningarnas moder. Tyvärr är det inte bara goda idéer som föds i en kris. Att uppmana folk att röka mer är naturligtvis en vettlös signal. På samma sätt ser vi nu vettlösa protektionistiska förslag också i vår nära omvärld, och jag är övertygad om att vi, också i Västra Götalandsregionen, nu riskerar att fatta beslut som kortsiktigt är de vettigaste förslagen till att minska kostnaderna, men som långsiktigt ger betydligt större kostnader.

I början av 90-talets ekonomiska kris valde många landsting att minska antalet utbildningsplatser för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Kortsiktigt var det inte särskilt smärtsamt, men på några års sikt hade vi inte den gruppen vi borde haft att rekrytera till vakanta tjänster.

På samma sätt är det lätt att minska på de förebyggande och hälsofrämjande insatserna i hälso- och sjukvården i ett kortsiktigt perspektiv, men det riskerar att slå tillbaka. I det läget så kan det vara bra att påminna sig att det preventiva arbetet, liksom habilitering och rehabilitering ingår i prioriteringsgrupp 2 i den av riksdagens beslutade prioriteringsordningen. Alltså före prioriteringsgrupp 3 där "vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar" ingår.

Det är inte lätt att lyfta upp det preventiva förebyggande arbetet alltid, men vi bör oftare reflektera kring denna prioriteringsordning än vad vi faktiskt gör.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0