Samverkan och kvalitet
Idag har den politiska majoriteten - folkpartiet, centerpartiet och socialdemokraterna - i Västra Götalandsregionen presenterat vårt förslag till budget för 2011 och planåren 2012-2013. Rubriken för årets budget är den samma som rubriken för detta inlägg, "Samverkan och kvalitet". För mig som är kvalitetsentusiast så är det glädjande att få presentera ett budget som tar så allvarligt på kvalitetsförbättringsfrågorna att kvalitet blir ett av titelorden i budgetens rubrik. Å ena sidan ska man inte övervärdera vilken titel ett budgetförslag har, fast å andra sidan ska man heller inte förringa vilket signalvärde som en titel på ett budgetförslag kan ha. Helt klart är att det finns en tydlig vilja och inriktning till att i ännu högre grad rikta fokus mot kvalitetsfrågorna i hälso- och sjukvården och i övriga regionverksamheter.
Förra årets budgetarbete (inför 2010) var besvärligt och svårt utifrån den turbulens som rådde i finanskrisens spår, och årets budgetarbete har egentligen inte varit så mycket lättare. Det råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen, vilket inte minst förra veckans turbulens på aktiemarknaden visade. Det sker också snabba förändringar av skatteunderlaget, och vi lutar oss (som alltid) på de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) senast har presenterat för några veckor sedan, och man kan väl säga att de inte tillhör de mest positiva. Västra Götalandsregionens budget för 2011 innebär därför relativt små uppräkningar jämfört med innevarande år, samtidigt som uppräkningsfaktorn för pris- och löneökningar är ovanligt låg, vilket väl är riktigt mot bakgrund av de avtal som träffats de senaste veckorna.
Hur får vi då ihop räkneverket? Ja, det får vi faktiskt inte. Vi tar oss friheten mot bakgrund av att regionen har en ekonomisk styrka som ger oss handlingsutrymme för att ett enskilt år också budgetera för ett underskott. För 2011 har vi budgeterat med ett underskott på 276 miljoner kronor. Det kan jämföras med att vi för 2010 har budgeterat med ett underskott på drygt 600 miljoner kronor och att den preliminära prognosen efter mars tyder på ett överskott innevarande år på 350 miljoner kronor. Om inte annat så illustrerar det väl den osäkerhet som råder för närvarande vad gäller den ekonomiska utvecklingen i stort, och det som påverkar oss mest - skattekraftsutvecklingen.
I budgeten för 2011 håller vi i vårt budgetförslag fast vid principen om ett effektiviseringskrav på 1% till alla verksamheter. Det är inget konstigt i sig. Jag skulle uppskatta att de flesta av hälso- och sjukvårdens verksamheter gör effektiviseringar på 2-3% per år. Från ägarens sida säger vi att vi vill få tillbaka en av de procenten för att kunna göra riktade satsningar mot angelägna utvecklingsområden i hälso- och sjukvården.
För 2011 innebär det satsningar på 350 miljoner kronor som går tillbaka till sjukvården, vilket för övrigt ganska väl motsvarar det effektiviseringskrav på en procent som vi har på alla verksamheter.
280 av dessa miljoner går till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att i enlighet med budgetens inriktning utveckla vården i regionen. Hälso- och sjukvårdsutskottets budget ökar med 40 miljoner för förstärkning av nya vårdområden och införandet av nya metoder med mera i hälso- och sjukvården. Dessutom görs riktade satsningar på rättspsykiatrin de kommande åren som kommer att leda till ökade driftskostnader när tre nya rättspsykiatriska enheter successivt blir färdiga de kommande åren, och vi föreslår satsningar på att ytterligare stärka barn- och ungdomstandvården i de områden av regionen där tandhälsan är som sämst.
Det är en budget utan särskilt många extravaganta uttryck, och ingen kan anklaga oss för att lägga en populistisk valbudget som innebär offensiva satsningar på allt. Tvärtom, och det är ett av syftena med denna budget.
GT:s ledarsida ifrågasatte i lördags att den styrande majoriteten lägger en gemensam budget. Vi lägger inte en gemensam budget för att, som Karl-Henrik Sax skriver, "S+FP+C redan har beslutat sig för att fortsätta ihop." Vi har inte fattat några sådana beslut alls. Vilka politiska konstellationer som har möjlighet att forma en majoritet efter valet i höst avgörs av hur invånarna i regionen röstar den 19 september.
Visst hade vi kunnat låta bli att lägga fram ett budgetförslag, eller valt att lägga fram var sitt budgetförslag till fullmäktige i juni, men det hade enligt min mening varit ansvarslöst. Med den styrmodell som regionen tillämpar med ett beställar- och utförarsystem så måste fullmäktige ange de ekonomiska förutsättningarna före sommaren, och det är det vi gör med denna budget.
Budgeten är ingen valplattform för de tre partierna som för närvarande sitter i majoritet. Våra respektive valprogram som valplattformar presenterar varje parti för sig när de är antagna. Folkpartiet kommer inte att anta sitt regionprogram förrän om en knapp månad och sedan ett valmanifest i början av augusti.
Med det budgetförslag som vi idag har presenterat tar vi ansvar för att regionens arbete ska fortsätta att fungera så normalt som möjligt även om det är valår. Vilket eller vilka partier som får förtroendet att leda regionen under nästa mandatperiod är en annan fråga som vi lär få anledning att återkomma till, men om jag inledde detta inlägg med det andra titelordet på budgeten får jag väl avsluta med det första - Samverkan. Det kommer sannolikt att krävas mer av samverkan också på det politiska fältet efter valet, antingen inom eller över de traditionella blockgränserna, inte minst mot bakgrund av att antalet partier i fullmäktige kan både komma att utökas eller minskas beroende på valutgången. I det läget kan det vara klokt att snarare hålla dörrar öppna för samverkan än att gräva djupa skyttegravar gentemot andra partier.
Förra årets budgetarbete (inför 2010) var besvärligt och svårt utifrån den turbulens som rådde i finanskrisens spår, och årets budgetarbete har egentligen inte varit så mycket lättare. Det råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen, vilket inte minst förra veckans turbulens på aktiemarknaden visade. Det sker också snabba förändringar av skatteunderlaget, och vi lutar oss (som alltid) på de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) senast har presenterat för några veckor sedan, och man kan väl säga att de inte tillhör de mest positiva. Västra Götalandsregionens budget för 2011 innebär därför relativt små uppräkningar jämfört med innevarande år, samtidigt som uppräkningsfaktorn för pris- och löneökningar är ovanligt låg, vilket väl är riktigt mot bakgrund av de avtal som träffats de senaste veckorna.
Hur får vi då ihop räkneverket? Ja, det får vi faktiskt inte. Vi tar oss friheten mot bakgrund av att regionen har en ekonomisk styrka som ger oss handlingsutrymme för att ett enskilt år också budgetera för ett underskott. För 2011 har vi budgeterat med ett underskott på 276 miljoner kronor. Det kan jämföras med att vi för 2010 har budgeterat med ett underskott på drygt 600 miljoner kronor och att den preliminära prognosen efter mars tyder på ett överskott innevarande år på 350 miljoner kronor. Om inte annat så illustrerar det väl den osäkerhet som råder för närvarande vad gäller den ekonomiska utvecklingen i stort, och det som påverkar oss mest - skattekraftsutvecklingen.
I budgeten för 2011 håller vi i vårt budgetförslag fast vid principen om ett effektiviseringskrav på 1% till alla verksamheter. Det är inget konstigt i sig. Jag skulle uppskatta att de flesta av hälso- och sjukvårdens verksamheter gör effektiviseringar på 2-3% per år. Från ägarens sida säger vi att vi vill få tillbaka en av de procenten för att kunna göra riktade satsningar mot angelägna utvecklingsområden i hälso- och sjukvården.
För 2011 innebär det satsningar på 350 miljoner kronor som går tillbaka till sjukvården, vilket för övrigt ganska väl motsvarar det effektiviseringskrav på en procent som vi har på alla verksamheter.
280 av dessa miljoner går till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att i enlighet med budgetens inriktning utveckla vården i regionen. Hälso- och sjukvårdsutskottets budget ökar med 40 miljoner för förstärkning av nya vårdområden och införandet av nya metoder med mera i hälso- och sjukvården. Dessutom görs riktade satsningar på rättspsykiatrin de kommande åren som kommer att leda till ökade driftskostnader när tre nya rättspsykiatriska enheter successivt blir färdiga de kommande åren, och vi föreslår satsningar på att ytterligare stärka barn- och ungdomstandvården i de områden av regionen där tandhälsan är som sämst.
Det är en budget utan särskilt många extravaganta uttryck, och ingen kan anklaga oss för att lägga en populistisk valbudget som innebär offensiva satsningar på allt. Tvärtom, och det är ett av syftena med denna budget.
GT:s ledarsida ifrågasatte i lördags att den styrande majoriteten lägger en gemensam budget. Vi lägger inte en gemensam budget för att, som Karl-Henrik Sax skriver, "S+FP+C redan har beslutat sig för att fortsätta ihop." Vi har inte fattat några sådana beslut alls. Vilka politiska konstellationer som har möjlighet att forma en majoritet efter valet i höst avgörs av hur invånarna i regionen röstar den 19 september.
Visst hade vi kunnat låta bli att lägga fram ett budgetförslag, eller valt att lägga fram var sitt budgetförslag till fullmäktige i juni, men det hade enligt min mening varit ansvarslöst. Med den styrmodell som regionen tillämpar med ett beställar- och utförarsystem så måste fullmäktige ange de ekonomiska förutsättningarna före sommaren, och det är det vi gör med denna budget.
Budgeten är ingen valplattform för de tre partierna som för närvarande sitter i majoritet. Våra respektive valprogram som valplattformar presenterar varje parti för sig när de är antagna. Folkpartiet kommer inte att anta sitt regionprogram förrän om en knapp månad och sedan ett valmanifest i början av augusti.
Med det budgetförslag som vi idag har presenterat tar vi ansvar för att regionens arbete ska fortsätta att fungera så normalt som möjligt även om det är valår. Vilket eller vilka partier som får förtroendet att leda regionen under nästa mandatperiod är en annan fråga som vi lär få anledning att återkomma till, men om jag inledde detta inlägg med det andra titelordet på budgeten får jag väl avsluta med det första - Samverkan. Det kommer sannolikt att krävas mer av samverkan också på det politiska fältet efter valet, antingen inom eller över de traditionella blockgränserna, inte minst mot bakgrund av att antalet partier i fullmäktige kan både komma att utökas eller minskas beroende på valutgången. I det läget kan det vara klokt att snarare hålla dörrar öppna för samverkan än att gräva djupa skyttegravar gentemot andra partier.
Kommentarer
Trackback
