Skatten och kvaliteten
Göteborgs-Posten har idag en artikel där de hänvisar till en opinionsundersökning som genomförts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och där en så stor majoritet som 90 procent föredrar högre kvalitet i välfärdens kärntjänster - vård, skola, omsorg - framför sänkt skatt, och att 70 procent är beredda att acceptera höjd skatt för en bättre sjukvård.
Det är inte första gången vi får se en opinionsundersökning med liknande resultat. Vi vet sedan tidigare att svenska folket är villiga att avstå eget betalningsutrymme till förmån för en bra välfärd som är solidariskt finansierad, trots att svenska folket är bland de allra tyngst beskattade medborgarna i världen. Den nya undersökningen bekräftar alltså det starka stödet för den generella välfärden och det tycker jag är positivt.
Det som denna undersökning, liksom många andra, kan kritiseras för är förenklingen av frågeställningen, "Kan du tänka dig att betala högre skatt för att alla ska få bättre service och kvalitet när det gäller sjukvården?". 7 av 10 svarar jakande på frågeställningen. Frågan är om det hade undgått att få 100 procent positiva svar på frågan om de kan tänka sig bättre kvalitet i sjukvården till oförändrad skatt?
Så som frågan i undersökning formuleras, och framför allt så som svaren tolkas i media så är en högre skatt en förutsättning för högre kvalitet, och det är det resonemanget som jag vänder mig emot. Som jag varit inne på tidigare i denna blogg så är tvärtom en högre kvalitet en viktig parameter för att inte behöva höja skatten.
Sjukvårdens så kallade kvalitetsbristkostnader uppskattas till ca 20% av vårdens kostnader. Det motsvarar i Västra Götalandsregionen 6 miljarder kronor per år, eller 2:50 på skatten. Vi kan aldrig komma åt alla kvalitetsbristkostnader, men detta exempel visar på varför det är så viktigt att rikta fokus mot att förbättra kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård.
Jag ska senare i eftermiddag tala på en konferens om vårdrelaterade infektioner och det är ett talande exempel för hur en högre kvalitet kan frigöra resurser. Idag drabbas var tionde patient av en vårdrelaterad infektion när de läggs in på sjukhus. De vårdrelaterade infektionerna leder, förutom till extra besvär för den enskilde, till extra vårddygn och tillkommande vårdinsatser som kostar allt för stora resurser. Vi har nu satt målet att de vårdrelaterade infektionerna på regionens sjukhus ska halveras.
Lyckas vi i de strävandena har vi både höjt kvaliteten och kunnat skapa resurser för utveckling och förbättring utan att behöva skatten. Det tror jag 10 av 10 ställer upp på.
Det är inte första gången vi får se en opinionsundersökning med liknande resultat. Vi vet sedan tidigare att svenska folket är villiga att avstå eget betalningsutrymme till förmån för en bra välfärd som är solidariskt finansierad, trots att svenska folket är bland de allra tyngst beskattade medborgarna i världen. Den nya undersökningen bekräftar alltså det starka stödet för den generella välfärden och det tycker jag är positivt.
Det som denna undersökning, liksom många andra, kan kritiseras för är förenklingen av frågeställningen, "Kan du tänka dig att betala högre skatt för att alla ska få bättre service och kvalitet när det gäller sjukvården?". 7 av 10 svarar jakande på frågeställningen. Frågan är om det hade undgått att få 100 procent positiva svar på frågan om de kan tänka sig bättre kvalitet i sjukvården till oförändrad skatt?
Så som frågan i undersökning formuleras, och framför allt så som svaren tolkas i media så är en högre skatt en förutsättning för högre kvalitet, och det är det resonemanget som jag vänder mig emot. Som jag varit inne på tidigare i denna blogg så är tvärtom en högre kvalitet en viktig parameter för att inte behöva höja skatten.
Sjukvårdens så kallade kvalitetsbristkostnader uppskattas till ca 20% av vårdens kostnader. Det motsvarar i Västra Götalandsregionen 6 miljarder kronor per år, eller 2:50 på skatten. Vi kan aldrig komma åt alla kvalitetsbristkostnader, men detta exempel visar på varför det är så viktigt att rikta fokus mot att förbättra kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård.
Jag ska senare i eftermiddag tala på en konferens om vårdrelaterade infektioner och det är ett talande exempel för hur en högre kvalitet kan frigöra resurser. Idag drabbas var tionde patient av en vårdrelaterad infektion när de läggs in på sjukhus. De vårdrelaterade infektionerna leder, förutom till extra besvär för den enskilde, till extra vårddygn och tillkommande vårdinsatser som kostar allt för stora resurser. Vi har nu satt målet att de vårdrelaterade infektionerna på regionens sjukhus ska halveras.
Lyckas vi i de strävandena har vi både höjt kvaliteten och kunnat skapa resurser för utveckling och förbättring utan att behöva skatten. Det tror jag 10 av 10 ställer upp på.
Kommentarer
Trackback
