Presidentvalet och sjukvården
Jag har ägnat sommaren åt att verkligen njuta av historiens bästa TV-serie. 7 säsonger med totalt 154 avsnitt på DVD av serien "The West Wing" eller "Vita Huset" har avnjutits etappvis under sommaren och det har varit en intressant uppladdning inför hösten presidentval. Det är slående hur TV-serien avslutas med ett presidentval där demokraternas kandidat är en yngre man tillhörande en etnisk minoritet och där republikanernas kandidat är en äldre vit man som anses stå för långt till vänster i frågor som är viktiga för repulikanernas kärntrupper. Känns scenariot igen från verkligheten?
När nu demokraternas konvent inletts i Denver är det oerhört jämnt i den amerikanska väljaropinionen. Drygt två månader återstår till den första tisdagen i november då valet hålls och med största sannolikhet kommer hälso- och sjukvården att vara en av de viktigaste valfrågorna.
USA är ju på många sätt kontrasternas land som erbjuder världens allra bästa sjukvård och medicinska forskning, men USA är också ett land där inte alla har tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor. Idag kom uppgifter om att 47 miljoner amerikanare beräknas helt sakna sjukvårdsförsäkring och att ytterligare 28 miljoner saknar försäkring periodvis under året. Rapporten från George Mason University i Virginia i USA och Urban Institute beräknar att de oförsäkrade i USA under detta kommer att spendera sjukvård för 30 miljarder dollar ur egen ficka. En summa som ganska väl motsvarar alla svenska landsting och regioners sammanlagda kostnad för hälso- och sjukvården.
Vad kommer att hända med sjukvården i USA efter höstens val? Det är riktigt svårt att sia om. Hade Hillary Clinton varit en av kandidaterna hade frågan definitivt hamnade ännu högre upp på agendan. Både Barack Obama och John McCain är lite mer otydliga i sina viljeinriktningar, och skillnaderna mellan kandidaterna är i stora stycken de klassiska skillnaderna i lösningar mellan demokrater och republikaner.
Det har tidigare visat sig väldigt svårt för nya administrationer att på allvar göra genomgripande förändringar av hälso- och sjukvårdens finansiering i USA, trots att landet lägger världens i särklass högsta andel av BNP på hälso- och sjukvård och en förvånandsvärt stor orättvisa i fördelningen av insatserna för enskilda.
Ägna gärna några minuter och studera vad de båda kandidaterna Barack Obama och John McCain själva säger om sina agendor för framtidens hälso- och sjukvård i USA.
Om någon undrar så hade jag själv röstat på Obama i höstens presidentval om jag hade haft möjligheten - inte bara för hans sjukvårdspolitik, för då hade jag föredragit Hillary Clinton som kandidat.
När nu demokraternas konvent inletts i Denver är det oerhört jämnt i den amerikanska väljaropinionen. Drygt två månader återstår till den första tisdagen i november då valet hålls och med största sannolikhet kommer hälso- och sjukvården att vara en av de viktigaste valfrågorna.
USA är ju på många sätt kontrasternas land som erbjuder världens allra bästa sjukvård och medicinska forskning, men USA är också ett land där inte alla har tillgång till hälso- och sjukvård på samma villkor. Idag kom uppgifter om att 47 miljoner amerikanare beräknas helt sakna sjukvårdsförsäkring och att ytterligare 28 miljoner saknar försäkring periodvis under året. Rapporten från George Mason University i Virginia i USA och Urban Institute beräknar att de oförsäkrade i USA under detta kommer att spendera sjukvård för 30 miljarder dollar ur egen ficka. En summa som ganska väl motsvarar alla svenska landsting och regioners sammanlagda kostnad för hälso- och sjukvården.
Vad kommer att hända med sjukvården i USA efter höstens val? Det är riktigt svårt att sia om. Hade Hillary Clinton varit en av kandidaterna hade frågan definitivt hamnade ännu högre upp på agendan. Både Barack Obama och John McCain är lite mer otydliga i sina viljeinriktningar, och skillnaderna mellan kandidaterna är i stora stycken de klassiska skillnaderna i lösningar mellan demokrater och republikaner.
Det har tidigare visat sig väldigt svårt för nya administrationer att på allvar göra genomgripande förändringar av hälso- och sjukvårdens finansiering i USA, trots att landet lägger världens i särklass högsta andel av BNP på hälso- och sjukvård och en förvånandsvärt stor orättvisa i fördelningen av insatserna för enskilda.
Ägna gärna några minuter och studera vad de båda kandidaterna Barack Obama och John McCain själva säger om sina agendor för framtidens hälso- och sjukvård i USA.
Om någon undrar så hade jag själv röstat på Obama i höstens presidentval om jag hade haft möjligheten - inte bara för hans sjukvårdspolitik, för då hade jag föredragit Hillary Clinton som kandidat.
Kommentarer
Trackback
