Vårdens förtroendekapital
Göteborgs-Posten publicerar idag en artikel med rubriken "Gräddfil förbi vårdkön". Artikeln handlar om en kvinna som rapporterar att hennes son två gånger kommit fått vård snabbare än vad som tidigare meddelats genom att gå "omvägen" via privata vårdgivare som i det ena fallet har remitterat till sig själv som anställd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), och i det andra fallet via den privata läkarens kontakter in på SU:s klinik.
Jag tillhör den ganska stora skaran invånare, skattebetalare och politiker som både tycker det är bra med privata alternativ i hälso- och sjukvården och tycker att hälso- och sjukvårdslagens andra paragraf om "vård på lika villkor" är viktig i sjukvården.
För mig är den historia som berättas i GP oroande. Förutom att den visar på att det finns andra vägar snabbare fram i systemet än den rent medicinska behovbedömningen vilket är oetiskt, så rubbar det för det andra förtroendet hos allmänheten i stort för sjukvårdens förmåga att klara av att leverera den sjukvård som invånarna behöver.
Är artikeln sanningsenlig? Jag tror tyvärr det. Vi har haft andra liknande händelser tidigare som har kommit till vår kännedom, så jag betvivlar inte att det fortfarande kan förekomma, även om reglerna för bisyssla som anställd i region är skärpta.
Framför allt är det ledsamt för oss som tycker det är viktigt med en mångfald i hälso- och sjukvården att (förhoppningsvis) några få privata vårdgivare drar hela den privata vårdsektorn i smutsen. Motståndarna till en ökad mångfald i vården får vatten på sin kvarn vilket är olyckligt.
Vårdens förtroendekapital har naggats i kanten och det är ledsamt i en tid då mycket av vårdutvecklingen i Västra Götalandsregionen är mycket positiv. Denna, eller dessa, händelser gör att sjukvården återigen måste bygga förtroende gentemot invånare, patienter och skattebetalare.
Jag tillhör den ganska stora skaran invånare, skattebetalare och politiker som både tycker det är bra med privata alternativ i hälso- och sjukvården och tycker att hälso- och sjukvårdslagens andra paragraf om "vård på lika villkor" är viktig i sjukvården.
För mig är den historia som berättas i GP oroande. Förutom att den visar på att det finns andra vägar snabbare fram i systemet än den rent medicinska behovbedömningen vilket är oetiskt, så rubbar det för det andra förtroendet hos allmänheten i stort för sjukvårdens förmåga att klara av att leverera den sjukvård som invånarna behöver.
Är artikeln sanningsenlig? Jag tror tyvärr det. Vi har haft andra liknande händelser tidigare som har kommit till vår kännedom, så jag betvivlar inte att det fortfarande kan förekomma, även om reglerna för bisyssla som anställd i region är skärpta.
Framför allt är det ledsamt för oss som tycker det är viktigt med en mångfald i hälso- och sjukvården att (förhoppningsvis) några få privata vårdgivare drar hela den privata vårdsektorn i smutsen. Motståndarna till en ökad mångfald i vården får vatten på sin kvarn vilket är olyckligt.
Vårdens förtroendekapital har naggats i kanten och det är ledsamt i en tid då mycket av vårdutvecklingen i Västra Götalandsregionen är mycket positiv. Denna, eller dessa, händelser gör att sjukvården återigen måste bygga förtroende gentemot invånare, patienter och skattebetalare.
Kommentarer
Trackback
