Fosterdiagnostik
I eftermiddag har regionen arrangerat ett seminarium kring fosterdiagnostik och preimplanatorisk genetisk diagnostik (PGD). Under en längre tid har regionens program- och prioriteringsråd berett ett ärende kring om, hur och när regionen skall ha ett ordnat införande av en utvidgad fosterdiagnostik där blivande föräldrar erbjuds ett kombinationstest (även kallat KUB-test) där risken bedöms för att fostret bär på en kromosomförändring av kromosom 13,18 eller 21.
Kombinationstestet är dels ett blodprov, vars resultat sammanvägs med moderns ålder och ett så kallat NUPP-test (nackuppklaringstest) som görs vid en ultraljudsundersökning, ger en samlad riskbedömning för kromosomförändringar.
Den debatt som har förts under den senaste tiden har lutat mycket åt det svart-vita hållet. Dels finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är förkastlig och att det endast går ut på att sortera ut oönskade individer. Å den andra sidan finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är bra och självklar och inte ser några etiska problem.
För min egen del, som under några perioder har arbetat inom särskolan med bland annat barn med Downs syndrom, tycker jag att många av de mer extrema ståndpunkterna har missat i sin problematisering. I de självklara svaren på knepiga etiska frågor avslöjas en nonchalans kring problematiken.
Statens medicinetiska råd (SMER) har på ett förtjänstfullt sett problematiserat kring de etiska frågorna i ett par rapporter de senaste åren som har hjälpt mig i mitt ställningstagande. Jag lutar åt att vi på bredden skall informera och erbjuda blivande förändrar en utökad fosterdiagnostik med kombinationstest, men det är viktigt att utarbeta bra metoder för hur framför allt informationen till de blivande föräldrarna skall gå till så att det kan göra ett välgrundat ställningstagande huruvida de önskar att genomgå en utvidgad fosterdiagnostik eller inte.
Regionens program- och prioriteringsråd för ett mycket bra resonemang kring dessa frågor och jag ser fram emot att få ta del av deras utlåtande till nästa sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet i mitten av februari.
Kombinationstestet är dels ett blodprov, vars resultat sammanvägs med moderns ålder och ett så kallat NUPP-test (nackuppklaringstest) som görs vid en ultraljudsundersökning, ger en samlad riskbedömning för kromosomförändringar.
Den debatt som har förts under den senaste tiden har lutat mycket åt det svart-vita hållet. Dels finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är förkastlig och att det endast går ut på att sortera ut oönskade individer. Å den andra sidan finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är bra och självklar och inte ser några etiska problem.
För min egen del, som under några perioder har arbetat inom särskolan med bland annat barn med Downs syndrom, tycker jag att många av de mer extrema ståndpunkterna har missat i sin problematisering. I de självklara svaren på knepiga etiska frågor avslöjas en nonchalans kring problematiken.
Statens medicinetiska råd (SMER) har på ett förtjänstfullt sett problematiserat kring de etiska frågorna i ett par rapporter de senaste åren som har hjälpt mig i mitt ställningstagande. Jag lutar åt att vi på bredden skall informera och erbjuda blivande förändrar en utökad fosterdiagnostik med kombinationstest, men det är viktigt att utarbeta bra metoder för hur framför allt informationen till de blivande föräldrarna skall gå till så att det kan göra ett välgrundat ställningstagande huruvida de önskar att genomgå en utvidgad fosterdiagnostik eller inte.
Regionens program- och prioriteringsråd för ett mycket bra resonemang kring dessa frågor och jag ser fram emot att få ta del av deras utlåtande till nästa sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet i mitten av februari.
Kommentarer
Trackback
