Ersättningsetableringar
Så kom då signalerna från regeringskansliet och socialdepartementet om att man vill tillåta ersättningsetableringar för läkare och sjukgymnaster som bedriver sjukvård enligt den så kallade "nationella taxan". Det är få av oss landstings- och regionpolitiker som gillar den nationella taxan, och vi anklagas ofta för att vara emot privata alternativ i vården.
Det finns kritiker mot taxeverksamheten från motståndare till privata alternativ i vården, men vi är också många som ser positivt på en ökad mångfald i vården som är kritiska till systemet med den nationella taxan, och det finns flera orsaker till det.
För det första är det lite märkligt att beskedet kommer från regeringen just nu när samma regering i förra veckan presenterade en utreding med förslag om att införa valfrihetssystem i vårdsektorn och inom den närmaste månaden kommer att få ytterligare en utredning på sitt bord om etableringsfrihet i primärvården.
Dessa båda utredningar tillsammans gör det möjligt både för entreprenörer att etablera sig på en vårdmarknad och verka utifrån fastställda kvalitetskriterier och ekonomiska ersättningar och som gör det möjligt för landsting och regioner att fullgöra det planeringsansvar som vi har enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Varför är det i det läget viktigt för regeringen att hålla liv i ett parallellt system med läkare som är verksamma enligt den nationella taxan? Det finns helt enkelt bättre sätt att uppnå en ökad mångfald i vården än att dela ut, och med ersättningsetableringar fortsatta att ha solitära läkare som inte ingår i det samlade sjukvårdsutbudet. Den nationella taxan ger också de läkare som är verksamma enligt densamma fria nyttigheter i form av såväl lab, röntgen och läkemedel, vilket erfarenhetsmässigt ger högre kostnader för skattebetalarna.
Regeringen bör omedelbart göra en halt och fundera hur deras olika förslag hänger ihpo för att sedan återkomma med en helhetslösning för utveckling av mångfald i primärvården i hela Sverige.
Det finns kritiker mot taxeverksamheten från motståndare till privata alternativ i vården, men vi är också många som ser positivt på en ökad mångfald i vården som är kritiska till systemet med den nationella taxan, och det finns flera orsaker till det.
För det första är det lite märkligt att beskedet kommer från regeringen just nu när samma regering i förra veckan presenterade en utreding med förslag om att införa valfrihetssystem i vårdsektorn och inom den närmaste månaden kommer att få ytterligare en utredning på sitt bord om etableringsfrihet i primärvården.
Dessa båda utredningar tillsammans gör det möjligt både för entreprenörer att etablera sig på en vårdmarknad och verka utifrån fastställda kvalitetskriterier och ekonomiska ersättningar och som gör det möjligt för landsting och regioner att fullgöra det planeringsansvar som vi har enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Varför är det i det läget viktigt för regeringen att hålla liv i ett parallellt system med läkare som är verksamma enligt den nationella taxan? Det finns helt enkelt bättre sätt att uppnå en ökad mångfald i vården än att dela ut, och med ersättningsetableringar fortsatta att ha solitära läkare som inte ingår i det samlade sjukvårdsutbudet. Den nationella taxan ger också de läkare som är verksamma enligt densamma fria nyttigheter i form av såväl lab, röntgen och läkemedel, vilket erfarenhetsmässigt ger högre kostnader för skattebetalarna.
Regeringen bör omedelbart göra en halt och fundera hur deras olika förslag hänger ihpo för att sedan återkomma med en helhetslösning för utveckling av mångfald i primärvården i hela Sverige.
Kommentarer
Trackback
