Good Enough
Jag åkte i morse ut till Säve flygplats för att göra ett besök vid regionens ambulanshelikopter med bland annat regionstyrelsens ordförande Roland Andersson. Helikopterverksamheten har dragits med mycket dåliga lokaler under flera år sedan starten 2002 och under dagen skulle den nybyggda helikopterhangaren invigas.
Tyvärr kunde jag inte vara med på själva invigningen då jag skulle i väg på nästa aktivitet, men det var både roligt att se de nya lokalerna, träffa verksamhetschefen Sven Martinell och andra de medicinska teamen och pilotteamen. Det är en omvittnat högklassig verksamhet, som dock inte alltid kan lyckas med allt. Under vårt besök fick helikoptern rycka ut till en olycka på E20 med en mycket tråkig utgång. Helikoptern gör dock ofta mycket stor nytta när den bidrar till att rädda liv såväl som att snabbt få ut sjukvårdskunnig personal och även få in patienter i tid till sjukhus för att minska effekterna av skador och trauman.
Under lunchen besökte jag SU/Östra, d v s Östra sjukhuset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det var i dag andra dagen av tre med mängder av aktiviteter i samband med SU:s kvalitetsvecka. Jag deltog i ett lunchsamtal med bland andra Bo Lindblom, Socialstyrelsen, Marie Wedin, ordf. i sjukhusläkarföreningen, Ingemar Wickström, chefsläkare på SU och Daniel Brattgård, präst och sjukvårdsetiker.
Teamat för vårt samtal var "Good Enough - vem bestämmer när vi gjort tillräckligt?" Det är onekligen en fråga med många bottnar och jag ställde den retoriska frågan i mitt inledningsanförande om det är "Good Enough" att ha medicinska kvalitetsresultat som ligger på riskgenomsnittet, eller är det en för låg nivå när vi faktiskt vet att vi kan nå betydligt bättre resultat än så i sjukvården.
Samtalet kom att kretsa mycket kring kvalitet i vården som jag ofta har återkommit till i denna blogg. Kvalitet är vår nya religion i sjukvården och Socialstyrelsens föreskrift om God Vård är vår nya bibel. Jag menar att vi inte kan vara nöjda med kvaliteten på vården så länge som vi vet att vi kan göra bättre genom att organisera annorlunda, uppgiftsfördela annorlunda, genom att göra rätt från början och genom att ge förutsättningar för en mer processorienterad hälso- och sjukvård.
Det blev i stora stycken ett trevligt samtal som jag tror att åhörarna hade ett visst utbyte av. En av de frågor som jag bär med mig för fortsättningen är de professionellas åsikt om att vi kanske bör lära mer av andra länder hur de arbetsfördelar på sjukhusen för att utnyttja läkarkompetensen än mer till det som bara läkarna kan göra på arbetsplatsen. Jag tror att vi behöver en fortsatt dialog kring detta. Har vi politiskt och sjukvårdsadministrativt bidraget till en utveckling som gör att vi i Sverige jobbar på ett helt annat sätt än i omvärlden? och är det i så fall verkligen fel sätt att arbeta när vi faktiskt redan uppnår de bästa medicinska resultaten i omvärlden?
Diskussionen går vidare.
Tyvärr kunde jag inte vara med på själva invigningen då jag skulle i väg på nästa aktivitet, men det var både roligt att se de nya lokalerna, träffa verksamhetschefen Sven Martinell och andra de medicinska teamen och pilotteamen. Det är en omvittnat högklassig verksamhet, som dock inte alltid kan lyckas med allt. Under vårt besök fick helikoptern rycka ut till en olycka på E20 med en mycket tråkig utgång. Helikoptern gör dock ofta mycket stor nytta när den bidrar till att rädda liv såväl som att snabbt få ut sjukvårdskunnig personal och även få in patienter i tid till sjukhus för att minska effekterna av skador och trauman.
Under lunchen besökte jag SU/Östra, d v s Östra sjukhuset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det var i dag andra dagen av tre med mängder av aktiviteter i samband med SU:s kvalitetsvecka. Jag deltog i ett lunchsamtal med bland andra Bo Lindblom, Socialstyrelsen, Marie Wedin, ordf. i sjukhusläkarföreningen, Ingemar Wickström, chefsläkare på SU och Daniel Brattgård, präst och sjukvårdsetiker.
Teamat för vårt samtal var "Good Enough - vem bestämmer när vi gjort tillräckligt?" Det är onekligen en fråga med många bottnar och jag ställde den retoriska frågan i mitt inledningsanförande om det är "Good Enough" att ha medicinska kvalitetsresultat som ligger på riskgenomsnittet, eller är det en för låg nivå när vi faktiskt vet att vi kan nå betydligt bättre resultat än så i sjukvården.
Samtalet kom att kretsa mycket kring kvalitet i vården som jag ofta har återkommit till i denna blogg. Kvalitet är vår nya religion i sjukvården och Socialstyrelsens föreskrift om God Vård är vår nya bibel. Jag menar att vi inte kan vara nöjda med kvaliteten på vården så länge som vi vet att vi kan göra bättre genom att organisera annorlunda, uppgiftsfördela annorlunda, genom att göra rätt från början och genom att ge förutsättningar för en mer processorienterad hälso- och sjukvård.
Det blev i stora stycken ett trevligt samtal som jag tror att åhörarna hade ett visst utbyte av. En av de frågor som jag bär med mig för fortsättningen är de professionellas åsikt om att vi kanske bör lära mer av andra länder hur de arbetsfördelar på sjukhusen för att utnyttja läkarkompetensen än mer till det som bara läkarna kan göra på arbetsplatsen. Jag tror att vi behöver en fortsatt dialog kring detta. Har vi politiskt och sjukvårdsadministrativt bidraget till en utveckling som gör att vi i Sverige jobbar på ett helt annat sätt än i omvärlden? och är det i så fall verkligen fel sätt att arbeta när vi faktiskt redan uppnår de bästa medicinska resultaten i omvärlden?
Diskussionen går vidare.
Kommentarer
Trackback
