Regionen 10 år idag
Idag, den 5 november 2008, är det precis 10 år sedan som det nyvalda regionfullmäktige samlades för sitt allra första sammanträde efter valet 1998. Länsindelningsfrågan hade präglat den västsvenska politiska debatten i många många år innan partierna i Västsverige tog initiativet till att bilda ett nytt västsvenskt län och ett nytt västsvenskt landsting med utökade regionutvecklingsuppgifter, med andra ord, en ny västsvensk region.
Några veckor efter det historiska första sammanträdet med regionfullmäktige blev jag anställd som regionsekreterare för Folkpartiet i regionen. Jag hade egentligen bestämt mig för att jag skulle syssla med något annat än politik i livet vid den tidpunkten, men möjligheten att vara med och från högsta politiska ledningsnivå få vara med och utforma, utveckla och styra en nybildad region blev allt för lockande. De senaste 10 åren har jag både varit tacksam för och förbannat det beslutet många gånger.
Dagens blogginlägg skulle egentligen kunnat bli hur långt som helst kring allt som har hänt under de här åren, men det ska det inte bli. Allra mest ångrar jag att jag inte har fört mer anteckningar över allt intressant, dumt, roligt och bra som har hänt genom åren. Jag känner att vi som varit med hela tiden i den politiska högborgen på Residenset i Vänersborg egentligen borde gemensamt göra en historieskrivning av alla olika turer. Nu vet dock alla som kan något om politik att det inte går att göra en gemensam politisk historieskrivning.
Det som kanske mer än något annat har präglat diskussionen om regionen, i alla fall bland dem som inte är lika inblandade i regionen, är väljarnas oförmåga (eller medvetna avsikt) att inte kunna rösta fram några stabila majoriteter enligt den gängse blockpolitiken. I alla tre valet till regionfullmäktige så har Sjukvårdspartiet (svg) med sex mandat i varje val fått en vågmästarställning.
Slutsatsen efter det första valet blev att (s), (v) och (mp) släpptes fram som en minoritetsmajoritet med 74 av 149 mandat, men redan en knapp månad efter fullmäktiges första möte skulle regionens första budget antas och minoritetsmajoritetens budgetförslag stod mot de borgerliga partiernas budgetförslag som sjukvårdspartiet valde att stödja och det fanns en grund för en samverkan.
Frågan är väl hur mycket samverkan det egentligen blev. Ska inte delge alla intriger kring de 18 månader som fyra borgerliga partier och sjukvårdspartiet ledde regionen men det var ständiga konflikter och svagt ledarskap. Detta kombinerat med en magsur opposition och kraftiga ekonomiska underskott ledde fram till att (fp) och (c) tog initiativ våren 2000 till att bilda en bredare majoritet för att inte fullständigt sänka regiontanken.
Tanken om en bredare majoritet föll när hela den processen ledde till att (fp), (c) och (s) bildade en ny minoritetsmajoritet med 70 av de 149 mandaten. Att fälla majoritetens förslag skulle dock innebära att alla övriga fem partier från (v) till (m) skulle enas om ett gemensamt motförslag vilket ändå gjorde den nya politiska ledningen stark.
Jag tror att det modiga ställningstagande som gjordes våren 2000 har varit avgörande inte bara för regionens utveckling utan också för att ansvarskommittén tillsattes som lämnade förslag på att landet skulle indelas i regioner med Västra Götalandsregionen som förebild. Hade vi fortsatt att köra på i samma hjulspår fram till valet 2002 så hade vi också dödat hela regiontanken för flera decennier framåt.
Jag är tacksam över att ha fått vara med så här långt i processen med Västra Götalandsregionen. Jag skulle vilja säga att vi har haft en etableringsfas, därefter en konsodolideringsfas och nu befinner oss i en utvecklingsfas. Regionbildningen har varit lyckad inom det nya området regionutveckling. Vi har kraftigt stärkt kulturen i regionen, och även om jag ännu mer talar i egenintresset så har hälso- och sjukvården utvecklats positivt och vi har idag bättre förutsättningar att möta framtidens utmaningar i vården än många av de mindre landstingen.
Syftet med regionbildningen var egentligen inte att skapa ett stort landsting, men när vi nu kan utvärderas efter 10 år så är skpandet av en större sjukvårdshuvudman en av de allra största vinsterna.
Jag hoppas att jag får vara med ett antal år till för att både styra och följa den framtida utvecklingen av dagens födelsedagsprojekt.
Några veckor efter det historiska första sammanträdet med regionfullmäktige blev jag anställd som regionsekreterare för Folkpartiet i regionen. Jag hade egentligen bestämt mig för att jag skulle syssla med något annat än politik i livet vid den tidpunkten, men möjligheten att vara med och från högsta politiska ledningsnivå få vara med och utforma, utveckla och styra en nybildad region blev allt för lockande. De senaste 10 åren har jag både varit tacksam för och förbannat det beslutet många gånger.
Dagens blogginlägg skulle egentligen kunnat bli hur långt som helst kring allt som har hänt under de här åren, men det ska det inte bli. Allra mest ångrar jag att jag inte har fört mer anteckningar över allt intressant, dumt, roligt och bra som har hänt genom åren. Jag känner att vi som varit med hela tiden i den politiska högborgen på Residenset i Vänersborg egentligen borde gemensamt göra en historieskrivning av alla olika turer. Nu vet dock alla som kan något om politik att det inte går att göra en gemensam politisk historieskrivning.
Det som kanske mer än något annat har präglat diskussionen om regionen, i alla fall bland dem som inte är lika inblandade i regionen, är väljarnas oförmåga (eller medvetna avsikt) att inte kunna rösta fram några stabila majoriteter enligt den gängse blockpolitiken. I alla tre valet till regionfullmäktige så har Sjukvårdspartiet (svg) med sex mandat i varje val fått en vågmästarställning.
Slutsatsen efter det första valet blev att (s), (v) och (mp) släpptes fram som en minoritetsmajoritet med 74 av 149 mandat, men redan en knapp månad efter fullmäktiges första möte skulle regionens första budget antas och minoritetsmajoritetens budgetförslag stod mot de borgerliga partiernas budgetförslag som sjukvårdspartiet valde att stödja och det fanns en grund för en samverkan.
Frågan är väl hur mycket samverkan det egentligen blev. Ska inte delge alla intriger kring de 18 månader som fyra borgerliga partier och sjukvårdspartiet ledde regionen men det var ständiga konflikter och svagt ledarskap. Detta kombinerat med en magsur opposition och kraftiga ekonomiska underskott ledde fram till att (fp) och (c) tog initiativ våren 2000 till att bilda en bredare majoritet för att inte fullständigt sänka regiontanken.
Tanken om en bredare majoritet föll när hela den processen ledde till att (fp), (c) och (s) bildade en ny minoritetsmajoritet med 70 av de 149 mandaten. Att fälla majoritetens förslag skulle dock innebära att alla övriga fem partier från (v) till (m) skulle enas om ett gemensamt motförslag vilket ändå gjorde den nya politiska ledningen stark.
Jag tror att det modiga ställningstagande som gjordes våren 2000 har varit avgörande inte bara för regionens utveckling utan också för att ansvarskommittén tillsattes som lämnade förslag på att landet skulle indelas i regioner med Västra Götalandsregionen som förebild. Hade vi fortsatt att köra på i samma hjulspår fram till valet 2002 så hade vi också dödat hela regiontanken för flera decennier framåt.
Jag är tacksam över att ha fått vara med så här långt i processen med Västra Götalandsregionen. Jag skulle vilja säga att vi har haft en etableringsfas, därefter en konsodolideringsfas och nu befinner oss i en utvecklingsfas. Regionbildningen har varit lyckad inom det nya området regionutveckling. Vi har kraftigt stärkt kulturen i regionen, och även om jag ännu mer talar i egenintresset så har hälso- och sjukvården utvecklats positivt och vi har idag bättre förutsättningar att möta framtidens utmaningar i vården än många av de mindre landstingen.
Syftet med regionbildningen var egentligen inte att skapa ett stort landsting, men när vi nu kan utvärderas efter 10 år så är skpandet av en större sjukvårdshuvudman en av de allra största vinsterna.
Jag hoppas att jag får vara med ett antal år till för att både styra och följa den framtida utvecklingen av dagens födelsedagsprojekt.
Kommentarer
Trackback
