Mer effektiva akuter
Strax efter sommaren initierade den politiska majoriteten i regionens hälso- och sjukvårdsutskott (HSU) ett uppdrag kring sjukhusens akutmottagningar. Få saker i dagens hälso- och sjukvård ger upphov till så mycket frustration bland patienter och ger sjukvården så mycket "badwill" som akutverksamheterna på våra sjukhus. Allt för långa väntetider utan information är allt för vanligt.
Inriktningen på vårt uppdrag som ska återredovisas i början av nästa år är flerfaldigt. Det handlar dels om relativt enkelt åtgärdbara insatser som att få bättre rutiner för information och service. Den som befinner sig på en akutmottagning med lindrigare besvär accepterar att det dröjer innan man får träffa sjukvårdspersonal men de förväntar sig en bättre service i form av kontinuerlig information om varför det dröjer och hur lång tid det kan tänkas ta, men också en service så att det är möjligt att få något att dricka eller äta medan de väntar.
Uppdraget innebär också att skapa en ändamålsenlig bemanningsstruktur på akutmottagningarna och bättre arbetsvillkor för dem som arbetar på akuterna. I detta ingår också uppdraget att se hur vi i ökad utsträckning kan bemanna akuterna med akutläkare.
Dessutom önskar vi sätta upp mätbara måltal för genomloppstiden för patienterna på akuterna. Hur många ska vara utredda och hemskickade eller inlagda på en vårdavdelning inom en viss tidsperiod. Det går aldrig att garantera några tidsgränser på en akutmottagning, men med tydliga måltal får akuterna ett tillgänglighetsmått på kvaliteten att sträva mot.
Flöden och logistik på akutmottagningarna är ytterligare en del i uppdraget. Här finns en hel del kunskap att hämta från andra institutioner. Dagens Medicin presenterar idag den utredning som Chalmers tekniska högskola har gjort vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar.
"Mycket att åtgärda på Sahlgrenskas akuter" är rubriken på artikeln. En sådan rubrik kan ju få en sjukvårdspolitiker att skämmas, men vid sidan av en viss rodnad för att vi inte lagt detta uppdrag tidigare så ser jag framför allt att det finns en stor potential för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten vid våra akuter samtidigt som det också är möjligt att skapa en bättre arbetsmiljö för personalen.
Jag hoppas att vi under nästa år ska kunna ta viktiga steg mot att förbättra kvalitet, service, information och tillgänglighet vid regionens akutmottagningar och därmed också vända den negativa bilden av sjukvården som dagens akutmottagningsverksamhet starkt bidrar till.
Inriktningen på vårt uppdrag som ska återredovisas i början av nästa år är flerfaldigt. Det handlar dels om relativt enkelt åtgärdbara insatser som att få bättre rutiner för information och service. Den som befinner sig på en akutmottagning med lindrigare besvär accepterar att det dröjer innan man får träffa sjukvårdspersonal men de förväntar sig en bättre service i form av kontinuerlig information om varför det dröjer och hur lång tid det kan tänkas ta, men också en service så att det är möjligt att få något att dricka eller äta medan de väntar.
Uppdraget innebär också att skapa en ändamålsenlig bemanningsstruktur på akutmottagningarna och bättre arbetsvillkor för dem som arbetar på akuterna. I detta ingår också uppdraget att se hur vi i ökad utsträckning kan bemanna akuterna med akutläkare.
Dessutom önskar vi sätta upp mätbara måltal för genomloppstiden för patienterna på akuterna. Hur många ska vara utredda och hemskickade eller inlagda på en vårdavdelning inom en viss tidsperiod. Det går aldrig att garantera några tidsgränser på en akutmottagning, men med tydliga måltal får akuterna ett tillgänglighetsmått på kvaliteten att sträva mot.
Flöden och logistik på akutmottagningarna är ytterligare en del i uppdraget. Här finns en hel del kunskap att hämta från andra institutioner. Dagens Medicin presenterar idag den utredning som Chalmers tekniska högskola har gjort vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar.
"Mycket att åtgärda på Sahlgrenskas akuter" är rubriken på artikeln. En sådan rubrik kan ju få en sjukvårdspolitiker att skämmas, men vid sidan av en viss rodnad för att vi inte lagt detta uppdrag tidigare så ser jag framför allt att det finns en stor potential för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten vid våra akuter samtidigt som det också är möjligt att skapa en bättre arbetsmiljö för personalen.
Jag hoppas att vi under nästa år ska kunna ta viktiga steg mot att förbättra kvalitet, service, information och tillgänglighet vid regionens akutmottagningar och därmed också vända den negativa bilden av sjukvården som dagens akutmottagningsverksamhet starkt bidrar till.
Kommentarer
Trackback
