Strategisk forskning
Vid sidan av höjda anslag till universiteten och forskningsråden gör regeringen också en specifik satsning på strategiska områden - medicin, teknik och klimat. Även om jag i min roll som ordförande för SKL:s FoU-råd gärna hade sett att den offentliga sektorn hade varit ett av de strategiska områden som regeringen hade valt att satsa ökade resurser mot så har jag förståelse för valet av de tre angivna områdena.
I min roll som ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsutskott hälsar jag med glädje den satsning som görs inom medicinsk forksning. Knappt 600 av de 1,8 miljarderna som regeringen riktar mot de strategiska områdena går till medicinsektorn med följande fördelning:
MEDICIN
Molekylär biovetenskap 190 miljoner
Stamceller och regenerativ medicin 65 miljoner
Diabetes 70 miljoner
Neurovetenskap 70 miljoner
Epidemiologi 25 miljoner
Cancer 70 miljoner
Psykiatri 25 miljoner
Vårdforskning 70 miljoner
Det går alltid att ha en diskussion kring vilka områden som ingår och vilka som inte gör det. Hörde på radion för någon vecka sedan en indignerad forskare som tyckte att regeringen skulle detaljstyra forskningen och att det var ett brott mot en god svensk tradition om att hylla den fria forskningen. Jag delar helt åsikten om vikten av att forskningen står fri, men det får inte betyda att den är utan styrning. Regeringen och andra politiker har inte bara en rättighet utan närmast en skyldighet att också våga peka på angelägna forskningsområden sett ur ett samhällsperspektiv.
Det ansvaret tar nu regeringen och det är välkommet så att svenska forskare och lärosäten kan vara med och bidra med mer och ny kunskap som kan leda oss på vägen att lösa några av medicinens gåtor och därmed bidra till att förbättra livskvaliteten hos miljontals människor.