Jonas sjukvårdsblogg

Jag har tillbringat en långhelg i de värmländska alperna. Tillsammans med goda vänner har vi åkt skidor och fått chansen att umgås. Enda smolken i den umgängesbägaren var att jag insett att jag skulle missa GAIS allsvenska premiären - ett derby mot Örgryte och första matchen på nya arenan.

Rubirkens "Ja, ja, ja - idag är det GAIS!" är taget från en av skivorna med supportersånger och i vår familj är det en vanlig hälsningsfras på matchdagens morgon - så också idag. Vad gör då detta inlägg på min sjukvårdsblogg? Tja, jag vill inte brista i respekt för människor som drabbas av allvarliga sjukdomar, men som fotbollsnördig supporter i allmänhet, och som GAIS-supporter i synnerhet så leder också supportandet till symptom som är märkliga.

I en annan GAIS-sång med titeln "Flaggorna vajar" finns ett par textrader som är oerhört träffande.

"Ibland kan jag undra, hur en vuxen man
kan känna så mycket, för ett lag som jag kan"

Från frukosten vid halv nio tittade jag oroligt på klockan och räknade ständigt tiden som var kvar till avspark 14.30. Jag visste redan att jag skulle sitta i bilen vid tiden för match, men jag åkte omkring i backarna med en stor klump av nervositet i magen och tankar på laguppställningar hela förmiddagen. Hur kan en vuxen man som jag känna så mycket för ett lag som jag kan? Det är inte särskilt rationellt och det är inte särskilt nyttigt.

Min sinnesstämning präglas allt för mycket hur det går för GAIS (och för all del också för Liverpool) för att det ska vara riktigt nyttigt. Eufori blandas med mer deppiga tillstånd. Som GAISare är de deppiga tillstånden dock vanligare än de euforiska. Mina problem är i detta sammanhang banala, jämfört med andra som drabbas hårt av allvarliga bipolära sjukdomar eller ångest och depressioner.

Med tanke på vad jag själv kan känna i relation till ett fotbollslag, så har jag all förståelse för det helvete som drabbar dem som på riktigt allvar får dessa sjukdomar.

För några veckor sedan fick jag möjligheten att inleda ett välbesökt kunskapsseminarium tillsammans med Socialstyrelsen kring den preliminära versionen av de nya nationella riktlinjerna för depressionssjukdom och ångestsyndrom.

Psykiatrin "anklagas" ofta för att professionen internt ägnar mest tid åt att inbördes tvista om olika behandlingsmetoder. Det är möjligt att det historiskt har varit så, och att det funnit fler "skolor" inom psykiatrin än inom den somatiska vården, men dessa nationella riktlinjer är en viktig markering om att det även inom psykiatrin finns breda vetenskapliga underlag för vad som är evidensbaserade vårdmetoder som ska användas i hälso- och sjukvården.

De kommande riktlinjerna är en viktig del i att få en mer kunskapsbaserad vård för att kunna erbjuda patienterna bästa möjliga vård utifrån det kunskaps- och evidensläge som vi för närvarande besitter. Det har vi en skyldighet att göra för dem som på allvar drabbas.

Själv så känner jag på kvällen en stor inre tillfredsställelse efter GAIS-seger med 5-1 mot Örgryte, och även om det är 29 och en halv omgång kvar av årets allsvenska i fotboll så är det euforiskt att se GAIS som serieledare.