Rimligt tillskott

Regeringen har under en längre tid aviserat att besked om eventuellt ökade statsbidrag till kommun och landstingssektorn kommer att lämnas i samband med regeringens vårproposition i mitten av april. Trycket på regeringen att komma med ett besked har varit hårt, liksom trycket om att beskedet skulle innebära ökade generella statsbidrag till sektorn.

Nu kom beskedet idag, halvannan vecka tidigare än beräknat, och det kom i form av en debattartikel i Dagens Nyheter. För att kort avvika från ämnet så är det lite knepigt i sig att regeringen inte lämnar informationen till uppdragsgivaren riksdagen om vad man avser att göra, utan gör det i form av en debattartikel. Det är ju heller knappast en debattartikel, utan snarare en "beskedartikel". Det är ju ingen ny princip med denna artikel utan en utveckling vi sett under många år för vilka arenor som används för politisk kommunikation. Kring detta borde politiken också föra en diskussion, och det är kanske framför allt riksdagen som borde ställa krav på regeringen i hur information ska gå till.

Dagens besked från regeringen innebär ett ekonomiskt tillskott till kommuner och landsting under 2010 på 7 miljarder kronor, d v s ungefär 750 kronor per invånare, drygt 500 kronor till kommunerna och knappt 250 kronor till regioner och landsting.

För egen del hade jag inte trott på mer än kanske 5-6 miljarder kronor. I den delen är jag positiv, även om en ännu större summa hade varit välkommen för att underlätta det budgetarbete vi nu sitter i för 2010. Det är också mycket positivt att pengarna kommer i form av generella statsbidrag som inte öronmärks eller kräver luntor av ansökningar, planer, beskrivningar och redovisningar, utan det ger varje kommun respektive region och landsting möjlighet att använda de tillkommande resurserna till de områden där de har störst behov.

Med tanke på det ekonomiska läge som även staten befinner sig i måste dagens besked anses som ett rimligt tillskott, även om jag redan i morse hann börja ta del av oppositionens vanliga kritik om det är för lite och att det är för sent. Det får anses rimligt i det perspektivet även om det finns farhågor för att det inom de närmaste veckorna kommer nya skatteunderlagsprognoser som innebär ytterligare nedskrivningar som motsvarar stora delar av dagens tillskott på 7 miljarder.

Det allra viktigaste beskedet i dagens artikel är dock signalen om att regeringen avser att göra en översyn av det så kallade balanskravet som omöjliggör för kommuner och landsting att bedriva en konjunkturanpassad ekonomisk politik. Enligt dagens lagstiftning så får inte kommuner, regioner och landsting göra underskott, och om de gör det så måste motsvarande överskott genereras de kommande två åren för balans. Om kommuner, regioner och landsting däremot gör överskott under en rad år så får dessa upparbetade överskott inte användas för att balansera ett underskott i ett sådant ekonomiskt läge som vi befinner oss i just nu.

Resultatet av en sådan lagstiftning blir för det första att den kommunala sektorns offentliga sparande successivt bara kommer att växa till nivåer som knappast är förenligt med god ekonomisk hushållning. För det andra leder ju dagens inlåsningseffekter till att kommuner, regioner och landsting i en konjunkturnedgång som denna i princip bara har att välja på att höja skatteuttaget eller minska på servicen om balanskravet ska kunna upprätthållas, och det är alternativ som egentligen ingen förespråkar. Därför är dagens besked om en översyn av nuvarande lagstiftning en viktig signal till oss i regionen, som valt att tolka begreppet "god ekonomisk hushållning" lite bredare än bara till balanskravet, att vi har gjort rätt.

Med en förändring av dessa regler så myndigförklaras också kommun-, region- och landstingspolitiker att kunna ta ett långsiktigt ansvar för ekonomi och verksamhet, men det kommer också att ställa högre krav på oss att ta det ansvaret så att vi inte i fortsättning bara kan sätta oss som gökungar och ropa på resurser från annat håll när skatteunderlaget viker. Nu är det upp till oss att bevisa att vi också kan ta det ansvaret genom att föra en ansvarsfull ekonomisk politik både i högkonjunktur och i lågkonjunktur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0