Förbättrad patientsäkerhet
Med lite dåligt samvete för brist på uppdateringar av bloggen sitter jag på X2000 på torsdag förmiddag och ska blogga och upptäcker att nedanstående blogginlägg inte blev upplagt på sidan när det skrevs. Gör därför ett nytt försök.
--
I går presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) den halvårsvisa punktprevalensstudien om vårdrelaterade infektioner i vården, och det är en rapport som inger optimism om att det är möjligt att förändra och förbättra.
För två år sedan sjösattes en nationell satsning för att minska de vårdrelaterade infektionerna i svensk hälso- och sjukvård. Målet var att halvera de vårdrelaterade infektionerna till slutet av 2009. Detta har vi inte lyckats med, men vi har ändå tagit viktiga och avgörande steg i rätt riktning.
Från den första mätningen under våren 2008 har antalet vårdrelaterade infektioner i studien minskat från 11,3% till 8,9%, trots att det är en bra bit från målet på 5% så är det ändå en tydlig och klar minskning och trenden är klart åt rätt håll. Under de fyra mättillfällena har resultatet successivt förbättrats från 11,3% till 11,0% till 9,7% och nu 8,9%. 15 av 21 regioner och landsting når bättre resultat än i vårens mätning, men sex når sämre resultat. Jämför vi med förra höstens mätning så har 18 av 21 förbättrat sina resultat.
För Västra Götalandsregionens del så når vi i denna mätning en tiondels procentenhet bättre resultat än det nationella resultatet. Förra gången var vi 0,3 procentenheter sämre, och det är alltid roligt att kunna nå bättre resultat än riket. Extra roligt är det då vi är enda landstinget/regionen av de med Universitetssjukhus, som bedöms ha svårare att nå riktigt bra resultat, som hamnar under riksgenomsnittet och det gör vi tack vare goda resultat för just Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).
SU når bäst resultat av Universitetssjukhusen (undantaget Örebro som ju inte är något riktigt Universitetssjukhus ännu) med ett resultat på 8,7% vårdrelaterade infektioner mot snittet för dessa sjukhus på 10,9%.
Vad gäller regionens övriga sjukhus så når såväl Kungälvs sjukhus som Sjukhuset i Lidköping det nationella målet genom att båda i denna punktprevalensstudie når 4,7%. Övriga sjukhus i regionen ligger i närheten av regionens snitt på 8,8% med ett undantag - Uddevalla sjukhus.
Uddevalla sjukhus rapporterar för den andra mätningen i rad landets sämsta resultat. Denna gång 15,3% vårdrelaterade infektioner på de inneliggande patienterna. Det innebär att nästan var sjätte patient som läggs in på Uddevalla sjukhus riskerar att drabbas av en vårdrelaterad infektion och det är inget annat än oacceptabelt.
Det blir mycket siffror i detta inlägg och jag ska ge er ytterligare några i ett försök att översätta dessa procentsatser i praktisk vardag. Den förbättring som har gjorts sedan den första mätningen våren 2008 innebär att vi årligen förhindrat 42 000 vårdrelaterade infektioner och faktiskt räddat 220 liv i svensk hälso- och sjukvård. Förutom dessa mänskliga förbättringar beräknas vi ha kunnat frigöra utrymme på landets sjukhus motsvarande 460 vårdplatser och sparat 1,3 miljarder kronor.
Jag har sagt det förut och säger det gärna igen. Sjukvårdens utmaning och möjlighet för framtiden ligger i att höja kvalitet och patientsäkerhet. Det är vägen till att både förbättra vården för patienterna och möjliggöra den framtida finansieringen och frigöra ekonomiskt utrymme till annan angelägen utveckling av vården.
Trots att det finns mycket positivt med denna halvårsrapport så ser jag ett problem med att det just är en halvårsrapport i form av en punktprevalensstudie. Jag skulle önska att vi gjorde dessa mätningar med tätare intervall för att ge en tydligare feedback till respektive sjukhus, klinik och avdelning kring hur de lyckas. Jag är övertygad om att det skulle driva förbättringsarbetet i ännu högre takt. Samtidigt inser jag att det inte är möjligt att genomföra månatliga punktprevalensstudier utan att det tar för mycket kraft från organisationen och att det fortsatt återstår vissa osäkerheter i mätresultaten.
Frågan är om det inte är dags att alla vårdrelaterade infektioner avvikelserapporteras för att ännu tydligare få svart på vitt den totala omfattningen av problemet. Det kommer för all del också att föranleda en hel del administrativt arbete, men det är ett arbete som kan minska i takt med förbättrade resultat och det är ju det vi måste få.
--
I går presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) den halvårsvisa punktprevalensstudien om vårdrelaterade infektioner i vården, och det är en rapport som inger optimism om att det är möjligt att förändra och förbättra.
För två år sedan sjösattes en nationell satsning för att minska de vårdrelaterade infektionerna i svensk hälso- och sjukvård. Målet var att halvera de vårdrelaterade infektionerna till slutet av 2009. Detta har vi inte lyckats med, men vi har ändå tagit viktiga och avgörande steg i rätt riktning.
Från den första mätningen under våren 2008 har antalet vårdrelaterade infektioner i studien minskat från 11,3% till 8,9%, trots att det är en bra bit från målet på 5% så är det ändå en tydlig och klar minskning och trenden är klart åt rätt håll. Under de fyra mättillfällena har resultatet successivt förbättrats från 11,3% till 11,0% till 9,7% och nu 8,9%. 15 av 21 regioner och landsting når bättre resultat än i vårens mätning, men sex når sämre resultat. Jämför vi med förra höstens mätning så har 18 av 21 förbättrat sina resultat.
För Västra Götalandsregionens del så når vi i denna mätning en tiondels procentenhet bättre resultat än det nationella resultatet. Förra gången var vi 0,3 procentenheter sämre, och det är alltid roligt att kunna nå bättre resultat än riket. Extra roligt är det då vi är enda landstinget/regionen av de med Universitetssjukhus, som bedöms ha svårare att nå riktigt bra resultat, som hamnar under riksgenomsnittet och det gör vi tack vare goda resultat för just Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).
SU når bäst resultat av Universitetssjukhusen (undantaget Örebro som ju inte är något riktigt Universitetssjukhus ännu) med ett resultat på 8,7% vårdrelaterade infektioner mot snittet för dessa sjukhus på 10,9%.
Vad gäller regionens övriga sjukhus så når såväl Kungälvs sjukhus som Sjukhuset i Lidköping det nationella målet genom att båda i denna punktprevalensstudie når 4,7%. Övriga sjukhus i regionen ligger i närheten av regionens snitt på 8,8% med ett undantag - Uddevalla sjukhus.
Uddevalla sjukhus rapporterar för den andra mätningen i rad landets sämsta resultat. Denna gång 15,3% vårdrelaterade infektioner på de inneliggande patienterna. Det innebär att nästan var sjätte patient som läggs in på Uddevalla sjukhus riskerar att drabbas av en vårdrelaterad infektion och det är inget annat än oacceptabelt.
Det blir mycket siffror i detta inlägg och jag ska ge er ytterligare några i ett försök att översätta dessa procentsatser i praktisk vardag. Den förbättring som har gjorts sedan den första mätningen våren 2008 innebär att vi årligen förhindrat 42 000 vårdrelaterade infektioner och faktiskt räddat 220 liv i svensk hälso- och sjukvård. Förutom dessa mänskliga förbättringar beräknas vi ha kunnat frigöra utrymme på landets sjukhus motsvarande 460 vårdplatser och sparat 1,3 miljarder kronor.
Jag har sagt det förut och säger det gärna igen. Sjukvårdens utmaning och möjlighet för framtiden ligger i att höja kvalitet och patientsäkerhet. Det är vägen till att både förbättra vården för patienterna och möjliggöra den framtida finansieringen och frigöra ekonomiskt utrymme till annan angelägen utveckling av vården.
Trots att det finns mycket positivt med denna halvårsrapport så ser jag ett problem med att det just är en halvårsrapport i form av en punktprevalensstudie. Jag skulle önska att vi gjorde dessa mätningar med tätare intervall för att ge en tydligare feedback till respektive sjukhus, klinik och avdelning kring hur de lyckas. Jag är övertygad om att det skulle driva förbättringsarbetet i ännu högre takt. Samtidigt inser jag att det inte är möjligt att genomföra månatliga punktprevalensstudier utan att det tar för mycket kraft från organisationen och att det fortsatt återstår vissa osäkerheter i mätresultaten.
Frågan är om det inte är dags att alla vårdrelaterade infektioner avvikelserapporteras för att ännu tydligare få svart på vitt den totala omfattningen av problemet. Det kommer för all del också att föranleda en hel del administrativt arbete, men det är ett arbete som kan minska i takt med förbättrade resultat och det är ju det vi måste få.
Kommentarer
Trackback
