Jonas sjukvårdsblogg

Tisdagen den 1 december är en dag som för mig och mina kollegor i regionen har präglats av regionstyrelsens näst sista sammanträde för året. När detta inlägg skrivs framåt 16-tiden har större delen av dagen gått utan att jag i radion på vägen till jobbet i morse, på sammanträdet med regionstyrelsen, i samtalet med kollegor eller på nyhetshemsidor sett en enda referens till att det idag är World Aids Day (WAD).

Globalt beräknas cirka 36 miljoner människor leva med hiv/aids, varav 5 000 i Sverige, och man kan konstatera att vi är relativt skonade från denna farsot på hemmaplan samtidigt som vi har helt andra möjligheter att erbjuda en bra vård med effektiva läkemedel till dem som ändå drabbas.

Även om vi i ett globalt perspektiv är lite drabbade och har goda förutsättningar så lever de 5 000 med hiv/aids i Sverige med fördomar, stigmatisering och diskriminering. Temat för årets svenska WAD-kampanj är just "Jag lever med hiv och dina fördomar". Rädslan och diskrimineringen grundar sig ofta i okunskap och därför är World Aids Day viktig för att upplysa och rikta fokus mot ett viktigt problem i samhället, samtidigt som vi får chansen att ge upplysning om riskerna farorna för att drabbas av hiv eller andra infektioner som också kan smitta via bland annat sexuella kontakter eller via sprutor mellan missbrukare.

Det globala problemet med hiv/aids är trots allt det stora problemet, och det är påfallande hur relativt lite det så kallade världssamfundet ändå gör för att bidra till att hindra smittspridning och hjälpa dem som redan har drabbats, även om hjälpen och stödet de senaste åren trots allt blivit bättre vad gäller t ex tillgång till läkemedel.

För att avslutningsvis ändå göra en form av övergång till dagens sammanträde med regionstyrelsen så hade vi på eftermiddagen en intressant återrapportering från Sahlgrenska International Care om det uppdrag de fick för två år sedan med att förmedla utrangerat gods från regionens hälso- och sjukvård till utvecklingsländer som får ett lyft i sin sjukvård genom att få tillgång till den utrustning som vi inte längre behöver.

Värdet av det gods vi utrangerar årligen beräknas uppgå till cirka en miljard kronor. Av detta lyckas vi förmedla en bråkdel till sjukvårdskliniker i bland annat Etiopien och Sudan via Human Bridge som vi samarbetar med. Jag är övertygad om att vi kan göra mer för att de sängar, rullstolar, kläder, mikroskop, droppställningar med mera som vi anser är uttjänta i vår organisation, men som fortfarande är fungerande, kan komma andra till del för att skapa en drägligare tillvaro på sjukvårdsinrättningar i andra länder och på andra kontinenter som drabbats mycket hårdare av bland annat hiv/aids-katastrofen.

Om detta borde vi ha tänkt och talat mycket mer om denna dag.