Jonas sjukvårdsblogg

För ett par dagar sedan publicerade Socialstyrelsen en intressant rapport som heter Årsrapport NPS 2009. Det är en 81-sidig spännande skrift för oss som gillar siffror och statistik, och som är intresserade över tillgången på personal i hälso- och sjukvården. Vad är då NPS? Ja, det är inte så himla tydligt men efter en stund hittar jag förklaringen i förordet att NPS står för nationella planeringsstödet. Jag kände mig plötsligt förflyttad trettio år tillbaka i tiden på andra sidan Östersjön, men detta planeringsstöd är, som undertiteln till rapporten förklarar, en analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad.

Man kan lära sig mycket av en rapport. Jag måste erkänna att jag tidigare när jag benämnt en grupp läkare specialistutbildade i psykiatri i obestämd form pluralism alltid sagt psykiatriker, men av rapporten förstår jag nu (om de nu har rätt) att det heter psykiatrer. Så du som reagerade på mitt "stavfel" i rubriken hade också fel.

Det finns mycket spännande att botanisera kring utvecklingen över anställda i vården under perioden 1995-2006. Jämförelser mellan olika yrkesgrupper, olika specialistinriktningar och antalet per 100 000 invånare i olika regioner ger underlag till en lång rad funderingar. Vissa siffror förvånas jag över medan andra bekräftar en bild som jag haft sedan tidigare. Låt mig bjuda på ett axplock av statistik som jag fann intressant.
 
Den läkarkategori som vuxit allra mest under 12-årsperioden 1995-2006 är kardiologerna - de har blivit 80% fler under perioden. Den som kommer närmast i ökningstakt ligger på "bara" 30% fler under perioden. Ökningen hänger samman med den kraftiga utbyggnaden av ny teknik i form av det vi först kallade PTCA och senare PCI, d v s ballongvidgning av hjärtats kranskärl.

Den barnmorsketätaste regionen i Sverige är den västsvenska sjukvårdsregionen (Västra Götaland plus de tre norra halländska kommunerna), vilket förvånar mot bakgrund av debatten de senaste åren om hur många fler förlossningar per barnmorska som utförs i Göteborg än i resten av Sverige. Jag ifrågasätter inte den uppgiften, men då måste förhållandet vara sådant att antalet förlossningar per barnmorska i Borås, Skövde, Trollhättan och Varberg måste tillhöra de lägre i landet, eller? och hur ska man reagera på den informationen?

I snitt har 30 utlandsutbildade läkare med svensk bakgrund per år fått svensk läkarlegitimation de senaste 14 åren, och antalet har ökat från sju stycken 1995 till 75 stycken 2007. Det visar på ett tydligt sätt att Sverige inte har tagit sitt utbildningsansvar när det gäller läkarutbildningen, och frågan är hur diskussionen om läkarbristen hade förts om inte ett stort antal kreativa ungdomar tagit egna initiativ till att skaffa den utbildning de önskat.

Västra Götalandsregionen är också den tandläkartätaste regionen/landstinget i landet med drygt 90 tandläkare per 100 000 invånare. Det betyder cirka en tandläkare per 1 100 invånare. Det är en intressant siffra mot bakgrund av diskussionen vi för om hur många allmänläkare vi borde ha i förhållande till befolkningen.

Under hela 2000-talet har arbetslösheten för grupperna läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor legat under 1%. När jag för 25 år sedan skulle välja utbildning till gymnasiet fick vi den starka rekommendationen att vårdyrket skulle innebära stora osäkerheter ur en sysselsättningsaspekt. Undrar just vem som höll i den kristallkulan?

I rapporten görs en specialanalys av personal i vuxenpsykiatrin. Psykiatrin är det område där vi bekymrar oss mest om svårigheterna med rekryteringen. Rapporten visar att tillgången till legitimerade psykiatrer skiljer sig stort i landet, från Stockholms knappa 30 psykiatrer per 100 000 invånare till Norrbottens knappa 10 psykiatrer och med ett rikssnitt på 18 psykiatrer. Västra Götaland placeras sig strax över snittet som bara fyra regioner/landsting kommer över - Stockholm, Uppsala, Skåne och Västra Götaland.

Västra Götalandsregionen är dock den region/landsting som tillsammans med Blekinge har ökat antalet psykiatrer per 100 000 invånare mest under den gångna 12-årsperioden. Vi har blivit 45% fler. Med tanke på dagens krisdebatt undrar jag hur debatten egentligen gick i mitten av 90-talet.

Enligt NPS-rapporten har antalet psykiatrer sysselsatta i hälso- och sjukvården ökat från 1 201 till 1 603 stycken från 1995 till 2006. I Västra Götalandregionen är motsvarande siffror 184 stycken år 1995 och 280 stycken 2006

Den rapporterade bilden ger alltså en betydligt bättre bild av läget än den upplevda bilden, vad säger det och vad står det för? Psykiatrer var för övrigt den specialitet som under perioden ökat näst mest efter kardiologerna. Vi har alltså utbildat och rekryterat, och de har i stor utsträckning stannat i yrket och inte övergått till andra arbetsuppgifter eller näringsgrenar.

Jag har inget omedelbart svar på frågorna vad den faktabaserade och den upplevda verkligheten säger och står för. Jag vet just nu bara att det är mycket spännande att få läsa skrifter med märkliga titlar. Man lär sig inte bara nya saker, man tvingas också tänka till och ifrågasätta givna sanningar.