Patientsäkerhet
Sitter denna förmiddag i Stockholm på ett gruppmöte på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ser fram emot en dag som ska ägnas åt det mesta. EU, FoU, ekonomisk utveckling i kommun och landstingssektorn är några av frågorna som står på agendan.
Detta blogginlägg ska istället handla om en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar - patientsäkerhet. För ett par dagar sedan kom en årsrapport från Patientförsäkringen om anmälda och ersatta patientskador i den svenska hälso- och sjukvården. Statistiken från Patientförsäkringen är en viktig indikator på patientsäkerheten i sjukvården.
Under 2000-talet har antalet anmälningar till Patientförsäkringen ökat från ca 9 000 per år till ca 10 000 anmälningar år 2008. Hur ska ökningen av antalet anmälningar tolkas? Har sjukvården blivit slarvigare och tillfogar fler patientskador år för år? Jag tror inte det. Under samma period har sjukvårdsproduktionen, i alla fall i Västra Götalandsregionen, också ökat med minst 10%. Jag tror också att benägenheten att anmäla och söka ersättning successivt ökar. Trots det så är det en oroväckande utveckling att antalet anmälningar ökar.
Det är i sammanhanget viktigt att också poängtera att det är knappt hälften (44%) av anmälningarna som leder till ekonomisk ersättning från patientförsäkringen. Den andelen har de senaste åren, vad jag förstår, varit relativt konstant.
Förutom det mänskliga lidande som ligger bakom patientskadorna så uppgick ersättningen till 435 miljoner kronor under 2008. 435 miljoner kronor som hade kunnat användas betydligt bättre om vi inte hade haft några patientskador i hälso- och sjukvården. De 435 miljoner kronorna är ändå bara en liten del av de ekonomiska kostnaderna för bristande patientsäkerhet. De stora kostnaderna ligger i kostnader för reoperationer, kostnader för extra vårddygn för patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner, kostnader för onödiga inläggningar till följd av läkemedelsbiverkningar etc. Kostnaderna för dessa brister uppgår till många miljarder kronor i hälso- och sjukvården, och det är här vår stora potential i vården ligger när vi diskuterar hur vi ska klara den framtida finansieringen av hälso- och sjukvården.
Tills sist kan jag ändå glädja mig lite åt att min egen regions, Västra Götalandsregionen, andel av de anmälda fallen är något färre än vår relativa andel av befolkningen och att antalet ersatta fall i Västra Götaland är en procentenhet lägre än riksgenomsnittet. Av dessa små differenser går det dock inte dra några säkra slutsatser om att vi skulle vara bättre än snittet, men det är i alla fall skönare att tillhöra gruppen landsting/regioner som ligger bättre än snittet än dem som är sämre än snittet.
Vår uppgift att öka patientsäkerheten och minska antalet patientskador är stor och vi måste rikta allt mer fokus mot dessa frågor av ekonomiska skäl, men framför allt av mänskliga motiv. Vi kommer aldrig att helt kunna eliminera patientskador i hälso- och sjukvården, ibland kan det faktiskt gå fel. Som patient ska man dock kunna känna sig trygg och säker när man vänder sig till vården.
Detta blogginlägg ska istället handla om en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar - patientsäkerhet. För ett par dagar sedan kom en årsrapport från Patientförsäkringen om anmälda och ersatta patientskador i den svenska hälso- och sjukvården. Statistiken från Patientförsäkringen är en viktig indikator på patientsäkerheten i sjukvården.
Under 2000-talet har antalet anmälningar till Patientförsäkringen ökat från ca 9 000 per år till ca 10 000 anmälningar år 2008. Hur ska ökningen av antalet anmälningar tolkas? Har sjukvården blivit slarvigare och tillfogar fler patientskador år för år? Jag tror inte det. Under samma period har sjukvårdsproduktionen, i alla fall i Västra Götalandsregionen, också ökat med minst 10%. Jag tror också att benägenheten att anmäla och söka ersättning successivt ökar. Trots det så är det en oroväckande utveckling att antalet anmälningar ökar.
Det är i sammanhanget viktigt att också poängtera att det är knappt hälften (44%) av anmälningarna som leder till ekonomisk ersättning från patientförsäkringen. Den andelen har de senaste åren, vad jag förstår, varit relativt konstant.
Förutom det mänskliga lidande som ligger bakom patientskadorna så uppgick ersättningen till 435 miljoner kronor under 2008. 435 miljoner kronor som hade kunnat användas betydligt bättre om vi inte hade haft några patientskador i hälso- och sjukvården. De 435 miljoner kronorna är ändå bara en liten del av de ekonomiska kostnaderna för bristande patientsäkerhet. De stora kostnaderna ligger i kostnader för reoperationer, kostnader för extra vårddygn för patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner, kostnader för onödiga inläggningar till följd av läkemedelsbiverkningar etc. Kostnaderna för dessa brister uppgår till många miljarder kronor i hälso- och sjukvården, och det är här vår stora potential i vården ligger när vi diskuterar hur vi ska klara den framtida finansieringen av hälso- och sjukvården.
Tills sist kan jag ändå glädja mig lite åt att min egen regions, Västra Götalandsregionen, andel av de anmälda fallen är något färre än vår relativa andel av befolkningen och att antalet ersatta fall i Västra Götaland är en procentenhet lägre än riksgenomsnittet. Av dessa små differenser går det dock inte dra några säkra slutsatser om att vi skulle vara bättre än snittet, men det är i alla fall skönare att tillhöra gruppen landsting/regioner som ligger bättre än snittet än dem som är sämre än snittet.
Vår uppgift att öka patientsäkerheten och minska antalet patientskador är stor och vi måste rikta allt mer fokus mot dessa frågor av ekonomiska skäl, men framför allt av mänskliga motiv. Vi kommer aldrig att helt kunna eliminera patientskador i hälso- och sjukvården, ibland kan det faktiskt gå fel. Som patient ska man dock kunna känna sig trygg och säker när man vänder sig till vården.
Kommentarer
Trackback
