Stolt ögonblick
I mars är det 30 år sedan jag betalade min första medlemsavgift till Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU). Som 13-åring med stort engagemang för höjt bistånd, motstånd mot apartheid och mot att vapenvägrare kunde fängslas i Sverige hade jag då - jag lovar - inte en enda tanke på att en dag bli heltidspolitiker, och än mindre att jag skulle syssla med hälso- och sjukvårdspolitik.
Det har varit 30 fantastiskt roliga år. Från det första politiska mötet, till den första konferensen, till det första uppdraget, till det första jobbet (regionombudsman i Väst efter gymnasiet) fram till idag, och just idag har jag upplevt mitt stoltaste ögonblick som politiker.
Det var inte på lunchen när jag såg att jag hade hade halkat ned från 15:e till 23:e plats på Dagens Medicins maktlista över den svenska sjukvårdens 100 mäktigaste personer, utan några timmar senare när hälso- och sjukvårdsutskottet fattade beslut om VG Primärvård - regionens vårdvalsmodell för primärvården. Om jag inte skulle få chansen att fatta ett enda ytterligare politiskt beslut i mitt liv så skulle det (i alla fall just nu) vara OK, för jag har idag fått vara med och fatta just det beslut som jag allra mest har längtat efter sedan jag började syssla med hälso- och sjukvårdspolitik för 17 år sedan.
Jag är övertygad om att vi med dagens beslut har lagt grunden för en mycket positiv utveckling för den primära vården i Västra Götalandsregionen. Vi har gjort det i mycket bred politisk enighet vilket borgar för stabila förutsättningar. Vi har (och visst är jag subjektiv) antagit den bästa vårdvalsmodellen som Sverige hittills har skådat. Jag är särskilt stolt över det ersättningssystem som vi gemensamt har mejslat fram med suveränt stöd av våra tjänstemän. Det är ett ersättningssystem som mycket tydligt stödjer de mål vi önskar se och en behovsbaserad hälso- och sjukvård som premierar det förebyggande arbetet, som stödjer kontinuitet, tillgänglighet och kvalitet, som ger lika förutsättning och tar hänsyn till olikhetens faktorer som geografiska förutsättningar, socioekonomiska förutsättningar, vårdtyngd med mera.
Vi gör det genom att förse den enskilda patienten med makt att kunna rösta med fötterna om hon är missnöjd, och det blir vårdgivarna som får "fjäska" för sina patienter och inte tvärtom.
I kväll känner jag en enorm tillfredsställelse över den process vi gemensamt har genomfört i hälso- och sjukvårdsutskottet och det resultat vi har nått. Vi är många som har anledning att känna stolthet ikväll, och jag hoppas att alla inblandade gör det.
Det har varit 30 fantastiskt roliga år. Från det första politiska mötet, till den första konferensen, till det första uppdraget, till det första jobbet (regionombudsman i Väst efter gymnasiet) fram till idag, och just idag har jag upplevt mitt stoltaste ögonblick som politiker.
Det var inte på lunchen när jag såg att jag hade hade halkat ned från 15:e till 23:e plats på Dagens Medicins maktlista över den svenska sjukvårdens 100 mäktigaste personer, utan några timmar senare när hälso- och sjukvårdsutskottet fattade beslut om VG Primärvård - regionens vårdvalsmodell för primärvården. Om jag inte skulle få chansen att fatta ett enda ytterligare politiskt beslut i mitt liv så skulle det (i alla fall just nu) vara OK, för jag har idag fått vara med och fatta just det beslut som jag allra mest har längtat efter sedan jag började syssla med hälso- och sjukvårdspolitik för 17 år sedan.
Jag är övertygad om att vi med dagens beslut har lagt grunden för en mycket positiv utveckling för den primära vården i Västra Götalandsregionen. Vi har gjort det i mycket bred politisk enighet vilket borgar för stabila förutsättningar. Vi har (och visst är jag subjektiv) antagit den bästa vårdvalsmodellen som Sverige hittills har skådat. Jag är särskilt stolt över det ersättningssystem som vi gemensamt har mejslat fram med suveränt stöd av våra tjänstemän. Det är ett ersättningssystem som mycket tydligt stödjer de mål vi önskar se och en behovsbaserad hälso- och sjukvård som premierar det förebyggande arbetet, som stödjer kontinuitet, tillgänglighet och kvalitet, som ger lika förutsättning och tar hänsyn till olikhetens faktorer som geografiska förutsättningar, socioekonomiska förutsättningar, vårdtyngd med mera.
Vi gör det genom att förse den enskilda patienten med makt att kunna rösta med fötterna om hon är missnöjd, och det blir vårdgivarna som får "fjäska" för sina patienter och inte tvärtom.
I kväll känner jag en enorm tillfredsställelse över den process vi gemensamt har genomfört i hälso- och sjukvårdsutskottet och det resultat vi har nått. Vi är många som har anledning att känna stolthet ikväll, och jag hoppas att alla inblandade gör det.
Kommentarer
Trackback
