Transplantationsverksamhet
Jag skrev i går om att rikssjukvårdsfrågorna troligen kommer att hamna i fokus under 2009, främst utifrån det faktum att frågan om vilka sjukhus som ska få rikssjukvårdsuppdraget för levertransplantationer, hjärttransplantationer och hjärta- och lungtransplantationer ska avgöras av den rikssjukvårdsnämnd som jag förmån att få vara ledamot av.
Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) konkurrerar med Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska sjukhuset i Stockholm och Universitetssjukhuset i Lund, Skåne om att få dessa uppdrag. SU har via god kompetens av tradition varit det sjukhus i landet som har det bredaste rikssjukvårdsansvaret, och det gäller också för transplantationsverksamheten.
För någon dag sedan presenterade SU att 2008 var ett rekordår vad gäller antalet transplantationer.
175 njurtransplantationer
76 levertransplantationer
34 lungtransplantationer
23 hjärttransplantationer
Totalt 308 transplantationer som gör Sahlgrenska till Sverige, och tror jag också Nordens, främsta transplantationscentrum.
Ibland får jag, och ställer också mig själv frågan om det är bra eller dåligt för regionens hälso- och sjukvård att det bedrivs en sådan omfattande rikssjukvård vid vårt Universitetssjukhus. Tar det resurser av annat? Hade den "vanliga" läns- och regionsjukvården fått ett bättre utrymme om vi inte behövde ha beredskap för att ge högspecialiserad vård till folk från hela landet? Svaret är säkert JA på båda frågorna, men svaren är också JA på frågorna om det breda rikssjukvårdsuppdraget bidrar till mer forskning och utveckling, om det är rekryteringsbefrämjande för att locka landets bästa läkare till Göteborg och om det är av goda för Sahlgrenskas image.
Jag vill att Västra Götalandsregionen ska ta ett stort ansvar för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Sverige, Europa och världen - både av altruistiska skäl och av egenintresse.
Under året kommer det således att avgöras om Salgrenska Universitetssjukhus och Västra Götalandsregionen får chansen att fortsätta vara ett omfattande och framstående transplantationscentrum. Det lite jobbiga i det sammanhanget är att jag själv kommer att vara med och fatta det beslutet, och i det läget sitter jag inte på något regionmandat utan på ett mandat från befolkningen (via partiet) och ska se till att säkerställa att rikssjukvårdsuppdraget för transplantationsverksamheten förläggs till de sjukhus som erbjuder bäst vård för invånarna.
Det tycks som att Sahlgrenska har förutsättningar att inkomma med en stark ansökan. Vi får hoppas att det håller hela vägen.
Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) konkurrerar med Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska sjukhuset i Stockholm och Universitetssjukhuset i Lund, Skåne om att få dessa uppdrag. SU har via god kompetens av tradition varit det sjukhus i landet som har det bredaste rikssjukvårdsansvaret, och det gäller också för transplantationsverksamheten.
För någon dag sedan presenterade SU att 2008 var ett rekordår vad gäller antalet transplantationer.
175 njurtransplantationer
76 levertransplantationer
34 lungtransplantationer
23 hjärttransplantationer
Totalt 308 transplantationer som gör Sahlgrenska till Sverige, och tror jag också Nordens, främsta transplantationscentrum.
Ibland får jag, och ställer också mig själv frågan om det är bra eller dåligt för regionens hälso- och sjukvård att det bedrivs en sådan omfattande rikssjukvård vid vårt Universitetssjukhus. Tar det resurser av annat? Hade den "vanliga" läns- och regionsjukvården fått ett bättre utrymme om vi inte behövde ha beredskap för att ge högspecialiserad vård till folk från hela landet? Svaret är säkert JA på båda frågorna, men svaren är också JA på frågorna om det breda rikssjukvårdsuppdraget bidrar till mer forskning och utveckling, om det är rekryteringsbefrämjande för att locka landets bästa läkare till Göteborg och om det är av goda för Sahlgrenskas image.
Jag vill att Västra Götalandsregionen ska ta ett stort ansvar för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Sverige, Europa och världen - både av altruistiska skäl och av egenintresse.
Under året kommer det således att avgöras om Salgrenska Universitetssjukhus och Västra Götalandsregionen får chansen att fortsätta vara ett omfattande och framstående transplantationscentrum. Det lite jobbiga i det sammanhanget är att jag själv kommer att vara med och fatta det beslutet, och i det läget sitter jag inte på något regionmandat utan på ett mandat från befolkningen (via partiet) och ska se till att säkerställa att rikssjukvårdsuppdraget för transplantationsverksamheten förläggs till de sjukhus som erbjuder bäst vård för invånarna.
Det tycks som att Sahlgrenska har förutsättningar att inkomma med en stark ansökan. Vi får hoppas att det håller hela vägen.
Kommentarer
Trackback
