Effektivitetsanalys
Hälso- och sjukvårdens effektivitet är det som står i fokus på oss som brinner för sjukvårdens kvalitetsfrågor. Traditionellt har vi kunnat mäta sjukvårdens produktivitet, d v s vilket produktion vi får ut av insatta ekonomiska resurser i vården. När Socialstyrelsen idag presenterade en effektivitetsanalys (en metodstudie med hjärtsjukvården som exempel), så hoppades jag på att vi kunde ta steget över till att också mäta sjukvårdens effektivitet, d v s vilka vårdmässiga resultat vi får ut av produktionen i relation till de insatta ekonomiska resurserna. Tyvärr får slutsatsen bli att vi ännu inte har tillräckligt bra underlag för att kunna dra några riktigt säkra slutsatser.
Inte minst i dessa ekonomiskt negativa tider hamnar frågor om sjukvårdens effektivitet i rampljuset. Vilka resultat leder våra samlade insatser i sjukvården till? Använder vi skattebetalarnas pengar effektivt? Finns det ett samband mellan resurser och resultat, och hur ser det i så fall ut?
Även om den effektivitetsanalys som Socialstyrelsen idag har presenterat inte kan ge några riktigt säkra slutsatser så är det en riktigt intressant skrift som jag bara hunnit skumma genom under förkvällen. Även om jag och många andra önskar säkra och faktiska siffror som svart på vitt kan ge oss ett besked om effektiviteten i sjukvården så är det inte alltid nödvändigt att ha absolut säkra siffror för att börja reflektera och vidta åtgärder.
Den data som ligger till grund för effektivitetsanalysen erbjuder tillräckligt många intressanta indikationer på brister i effektiviteten för att de snarast borde bli en grund för en fortsatt granskning.
För Västra Götalandsregionen indikerar rapporten att vi har relativt långa vårdtider inom hjärtsjukvården jämfört med andra regioner och landsting. Rapporten indikerar att vi generellt har relativt höga kostnader för hjärtsjukvården trots rätt så moderata resultat. Rapporten indikerar att vi "slösar bort" ekonomiska resurser genom att i onödigt hög utsträckning välja dyra alternativ när vi förskriver läkemedel till hjärtpatienter.
Effektiviteten är den svåraste av de sex parametrarna i God Vård-konceptet att ordentligt analysera. När vi i rikssjukvårdsnämnden ger tillstånd till sjukhus att bedriva rikssjukvård så gör vi det bland annat på basis av de andra fem parametrarna om kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård. Just effektiviteten har varit svår att mäta.
Socialstyrelsen bidrag, så som jag uppfattar det, till att fördjupa diskussionen om hur vi ska få fram adekvata sätt att mäta effektiviteten i svensk hälso- och sjukvården är mycket välkommet. Vi har en lång resa framför oss, och resultat kommer att ifrågasättas längs den resan. Skulle vi skygga för att ge oss ut på den resan kommer vi att brista i ansvar gentemot såväl patienter som skattebetalare i Västra Götaland och i Sverige.
