Vårdrelaterade infektioner
Det känns skönt att få avsluta veckan med att rapportera om en positiv nyhet inom området patientsäkerhet. För drygt ett år sedan satte Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med de 21 landstingen och regionerna upp ett mål om att halvera antalet vårdrelaterade infektioner inom tre år, och ligga på högst 5% vid utgången av detta år.
Idag presenterades resultaten av den tredje halvårsvisa punktprevalensstudien av förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid de svenska sjukhusen, och det är glädjande att kunna notera en fortsatt minskning även om minskningen inte ligger i den takt som krävs för att nå målet om 5% under året.
Från förra vårens resultat som visade att 11,3% av alla inneliggande patienter en viss dag vid landets sjukhus hade någon form av vårdrelaterad infektion, minskade antalet vid förra höstens mätning till 11,0% för att vid mätningen våren 2009 resultera i 9,7%.
Egentligen är det väl rätt så sorgligt att beskriva det som en positiv nyhet att 9,7%, eller nästan var tionde patient som befinner sig i någon av landets vårdplatser har drabbats av en vårdrelaterad infektion. Det är inte bara sorgligt utan ett oförsvarligt högt antal individer som drabbas. Det kommer aldrig att helt gå att eliminera riskerna för vårdrelaterade infektioner, men den gemensamma nationella kampanjen har börjat ge resultat, om än i för långsam takt. Med en minskning på 0,3 procentenheter per halvår kommer det att dröja sex år innan vi når målet om högst 5% vårdrelaterade infektioner.
Västra Götalandsregionen ligger som flera regioner/landsting med universitetssjukhus något över riksgenomsnittet med ett resultat på 10,0% vårdrelaterade infektioner den aktuella mätdagen, vilket är en minskning med drygt en procentenhet. regionens fall är det dock svårt att hävda att det just beror på de svårare fallen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) då SU något drar ned regionens snitt med 9,7%.
SU är värda en eloge och når bäst resultat av samtliga universitetssjukhus i landet, även om också SU:s siffra ligger på en oacceptabelt hög nivå.
En tredjedel av landstingen visar sämre resultat våren 2009 jämfört med vid mätningen hösten 2008. Även om denna typ av punktprevalensstudie anses som en fullgod metod att dra generella slutsatser så är trenden över en längre tid än två mättillfällen viktig för att kunna se utvecklingen. Att det går att göra förbättringar blir tydligt när vi kan se att spannet mellan bästa och sämsta landsting har minskat betydligt sedan förra höstens mätning.
Vårdrelaterade infektioner, vårdskador, hygienrutiner och patientsäkerhet står mycket högt på agenden och det finns en stor potential att förhindra lidande för den enskilda patienten och öka effekiviteten när inte vårdtillfällen behöver förlängas till följd av vårdrelaterade infektioner. Det pågår en bred debatt i sjukvården om den eventuella bristen på vårdplatser i sjukvården. Det är en viktig debatt som ska föras men bland de bästa och mest effektiva sätten att öka antalet vårdplatser i sjukvården vore att minska antalet vårdrelaterade infektioner.
Vi måste fortsätta arbetet med full kraft för att fokusera på patientsäkerhetsfrågorna, för i första hand patienternas skull men också som ett led att höja kvaliteten och minska kostnaderna i vården.
Idag presenterades resultaten av den tredje halvårsvisa punktprevalensstudien av förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid de svenska sjukhusen, och det är glädjande att kunna notera en fortsatt minskning även om minskningen inte ligger i den takt som krävs för att nå målet om 5% under året.
Från förra vårens resultat som visade att 11,3% av alla inneliggande patienter en viss dag vid landets sjukhus hade någon form av vårdrelaterad infektion, minskade antalet vid förra höstens mätning till 11,0% för att vid mätningen våren 2009 resultera i 9,7%.
Egentligen är det väl rätt så sorgligt att beskriva det som en positiv nyhet att 9,7%, eller nästan var tionde patient som befinner sig i någon av landets vårdplatser har drabbats av en vårdrelaterad infektion. Det är inte bara sorgligt utan ett oförsvarligt högt antal individer som drabbas. Det kommer aldrig att helt gå att eliminera riskerna för vårdrelaterade infektioner, men den gemensamma nationella kampanjen har börjat ge resultat, om än i för långsam takt. Med en minskning på 0,3 procentenheter per halvår kommer det att dröja sex år innan vi når målet om högst 5% vårdrelaterade infektioner.
Västra Götalandsregionen ligger som flera regioner/landsting med universitetssjukhus något över riksgenomsnittet med ett resultat på 10,0% vårdrelaterade infektioner den aktuella mätdagen, vilket är en minskning med drygt en procentenhet. regionens fall är det dock svårt att hävda att det just beror på de svårare fallen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) då SU något drar ned regionens snitt med 9,7%.
SU är värda en eloge och når bäst resultat av samtliga universitetssjukhus i landet, även om också SU:s siffra ligger på en oacceptabelt hög nivå.
En tredjedel av landstingen visar sämre resultat våren 2009 jämfört med vid mätningen hösten 2008. Även om denna typ av punktprevalensstudie anses som en fullgod metod att dra generella slutsatser så är trenden över en längre tid än två mättillfällen viktig för att kunna se utvecklingen. Att det går att göra förbättringar blir tydligt när vi kan se att spannet mellan bästa och sämsta landsting har minskat betydligt sedan förra höstens mätning.
Vårdrelaterade infektioner, vårdskador, hygienrutiner och patientsäkerhet står mycket högt på agenden och det finns en stor potential att förhindra lidande för den enskilda patienten och öka effekiviteten när inte vårdtillfällen behöver förlängas till följd av vårdrelaterade infektioner. Det pågår en bred debatt i sjukvården om den eventuella bristen på vårdplatser i sjukvården. Det är en viktig debatt som ska föras men bland de bästa och mest effektiva sätten att öka antalet vårdplatser i sjukvården vore att minska antalet vårdrelaterade infektioner.
Vi måste fortsätta arbetet med full kraft för att fokusera på patientsäkerhetsfrågorna, för i första hand patienternas skull men också som ett led att höja kvaliteten och minska kostnaderna i vården.
Kommentarer
Trackback
