Lite av varje
Har helt enkelt inte hunnit blogga på några dagar. Jag har just nu en liten stunds ledighet mellan ett mycket intressant besök med knappt 20 kanadensare där vi presenterat delar av regionens hälso- och sjukvård för dem och den middag som ska följa med dem lite senare i kväll.
Det finns mycket att reflektera kring i detta blandade inlägg. Om jag ska börja med dagens erfarenheter så är det alltid mycket stimulerande att träffa sjukvårdsfolk (i detta fall mest sjukvårdsadministratörer) från andra länder, och även om jag idag under tre timmar fått berätta och svara på frågor om det svenska systemet så är det oerhört stimulerande att få influensar från andra länder. Vad jobbar man med för frågor i Kanada? Hur organiseras verksamheten? Vad har de för positiva och negativa erfarenheter av olika förändrings- och utvecklingsprojekt?
Jag skulle vilja ha med omvärldskontakt. Det är bara synd att det ska vara så himla känsligt när politiker åker utomlands för få inspiration och lära mer.
I går fick jag vara med och inviga Västra Götalandsregionens registercentrum. I registercentrum har vi samlat regionens verksamhet kring kvalitetsregister, och där vi är värd för två av de äldsta och bäst skötta kvalitetsregistren - Nationella diabetsregistret och Höftprotesregistret. Det finns mycket att säga från det seminariet, men den erfarenheten jag tar med mig är hur otroligt viktigt det är med mer kvalitetsarbete. Göran Garellick som arbetar med höftprotesregistret hävdade att hälso- och sjukvården lyckats spara upp mot 3 miljarder kronor tack vare information från höftprotesregistret under de 30 år som registret har funnits. Dåliga metoder har snabbt kunnat utmönstras när man ser resultat av dem. Sverige har den klart lägsta frekvensen av reoperationer tack vare kunskap vunnen ur kvalitetsregistrert.
Läste också för någon dag sedan att 2/3 av landets apotek ska byta ägare från staten som en del i avregleringen, eller omregleringen som det heter. Jag måste erkänna att det händer så mycket på apoteksfronten att jag inte riktigt har hunnit eller orkat hänga med. Det påverkar naturligtvis mitt ansvarsområde, men är inte direkt mitt ansvar. Jag har haft en tveksam attityd till omregleringen, men hoppas naturligtvis att det kommer att bli bra, med en fortsatt hög kvalitet och säkerhet i läkemedelshanteringen, men också att tillgängligheten kan förbättras, som ju har varit en av de främsta drivkrafterna bakom förändringarna.
Det finns mycket att reflektera kring i detta blandade inlägg. Om jag ska börja med dagens erfarenheter så är det alltid mycket stimulerande att träffa sjukvårdsfolk (i detta fall mest sjukvårdsadministratörer) från andra länder, och även om jag idag under tre timmar fått berätta och svara på frågor om det svenska systemet så är det oerhört stimulerande att få influensar från andra länder. Vad jobbar man med för frågor i Kanada? Hur organiseras verksamheten? Vad har de för positiva och negativa erfarenheter av olika förändrings- och utvecklingsprojekt?
Jag skulle vilja ha med omvärldskontakt. Det är bara synd att det ska vara så himla känsligt när politiker åker utomlands för få inspiration och lära mer.
I går fick jag vara med och inviga Västra Götalandsregionens registercentrum. I registercentrum har vi samlat regionens verksamhet kring kvalitetsregister, och där vi är värd för två av de äldsta och bäst skötta kvalitetsregistren - Nationella diabetsregistret och Höftprotesregistret. Det finns mycket att säga från det seminariet, men den erfarenheten jag tar med mig är hur otroligt viktigt det är med mer kvalitetsarbete. Göran Garellick som arbetar med höftprotesregistret hävdade att hälso- och sjukvården lyckats spara upp mot 3 miljarder kronor tack vare information från höftprotesregistret under de 30 år som registret har funnits. Dåliga metoder har snabbt kunnat utmönstras när man ser resultat av dem. Sverige har den klart lägsta frekvensen av reoperationer tack vare kunskap vunnen ur kvalitetsregistrert.
Läste också för någon dag sedan att 2/3 av landets apotek ska byta ägare från staten som en del i avregleringen, eller omregleringen som det heter. Jag måste erkänna att det händer så mycket på apoteksfronten att jag inte riktigt har hunnit eller orkat hänga med. Det påverkar naturligtvis mitt ansvarsområde, men är inte direkt mitt ansvar. Jag har haft en tveksam attityd till omregleringen, men hoppas naturligtvis att det kommer att bli bra, med en fortsatt hög kvalitet och säkerhet i läkemedelshanteringen, men också att tillgängligheten kan förbättras, som ju har varit en av de främsta drivkrafterna bakom förändringarna.
Kommentarer
Trackback
