Jonas sjukvårdsblogg

Jag har ägnat fredagen på Svenska Mässan i Göteborg, och det var inte Hem&Villa-mässan som lockade mig, utan det som annonserats som det första höstkonferensen arrangerad av det relativt nystartade Gothia Forum. Gothia Forum är mötesplatsen och dörren in till den klinska forskningen i Västra Götalandsregionen, och ett samarbete som regionen har utvecklat tillsammans med Göteborgs Universitet, Chalmers och läkemedelsbolagen AstraZeneca, Pfizer och MSD.

Gothia Forum är ett mycket gott exempel på ett så kallat Tripple Helix-system där den offentliga sektorn samverkar med akademin och industrin för att möjliggöra mer och bättre forskning till nytta för såväl sjukvården som industrin. En redan stark klinisk forskning i Västra Götalandsregionen har alla möjligheter att bli ännu starkare med hjälp av Gothia Forum.

Rubriken på detta inlägg är "Guldgruvan" och det är det för det kanske var det ordet som användes flest gånger under konferensen. Guldgruvan syftar i detta fallet på de svenska nationella kvalitetsregistren. Den svenska sjukvården har en konkurrensfördel internationellt sett i hur vi kan utveckla sjukvården tack vare de nationella kvalitetsregistren. Kvalitetsregistren i kombination med personnumren och andra register är också en mycket stor fördel i att vara attraktiva när det gäller att locka till sig klinisk forskning och kliniska prövningar. Budskapet från flera under dagen var att det är hög till att kapitalisera denna konkurrensfördel, och det är mycket som tyder på att Västra Götalandsregionen med våra vårddatabaser och redan befintliga samarbeten som Gothia Forum dessutom ligger ett nationellt steg före i utvecklingen.

Nina Rehnqvist skulle, som ordförande i delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen, talat om det kommande slutbetänkandet från delegationen men var förhindrat att närvara. Nu ersatte huvudsekreteraren för utredningen på ett förtjänstfullt sätt och det är tydligt att regionen redan har kommit en bit på vägen i förbättrade samarbeten inom det här området.

I förmiddagens workshop valde jag liksom de flesta de flesta av de ca 250 närvarande att närvara vid den workshop som behandlade just guldgruvan - våra kvalitetsregister. Stefan Larsson från Boston Consulting Group redogjorde för den analys de gjort om utvecklingsmöjligheterna med kvalitetsregistren. En summarisk slutsats är att en ökad satsning på registren med 500 miljoner kronor under tio år, skulle ge tiofalt tillbaka i form av kvalitetsförbättringar. 5 miljarder investerade kronor i registren skulle ("lågt räknat") frigöra 50 miljarder.

Den som troget följer denna blogg vet att det är den tesen jag drivit allt sedan mitt första blogginlägg, eller för att vara helt korrekt - allt sedan mitt sjunde blogginlägg den 7 januari 2008. Då skrev jag följande;

"Jag både hoppas och tror att kvalitetsfrågorna är de som kommer att stå högst  i fokus under 2008. Trots att svensk sjukvårds styrka i olika internationella jämförelser anses vara kvaliteten i verksamheten så finns fortsatt en stor förbättringspotential. Med ett större fokus på kvalitetsarbetet i hälso- och sjukvården så kan vi få både högre patientnytta och högre effektivitet.

Ibland anges att sjukvårdens kvalitetsbristkostnader uppgår till 20% av sjukvårdens kostnader. I Västra Götalandsregionen skulle det innebär upp emot 6 miljarder kronor. Vi kommer aldrig att helt eliminera kvalitetsbristkostnaderna, men kan vi frigöra en eller två, eller rent av tre av dessa miljarder så är oerhört mycket vunnit för att kunna göra andra angelägna satsningar.

Att ytterligare höja kvaliteten i sjukvården, få en bättre logistik och verksamhetsutveckling är 2008 års viktigaste fråga."

Jag blev därför något provecerad av beskrivningen att det är tveksamt om sjukvårdspolitiker har förstått vikten av att styra sjukvården mot ökad kvalitet. Jag har de senaste två åren ägnat varje publikt framträdande åt att prata om fokus på kvalitetsförbättringar och jag har i beslutssituationer alltid haft detta i fokus. Det är mycket möjligt att jag kunnat göra ännu mer i Västra Götalandsregionen i dessa frågor, men att säga att vi inte förstått vikten av detta är provocerande.

Efter lunch fick vi ett mycket intressant föredrag av Martin Harris från Cleveland Clinics i Ohio, USA. Det är möjligt att Martin Harris utvecklade Cleveland Clinics integration av kring den kliniska forskningen i den efterföljande workshopen, men jag saknade mycket av det i hans huvudanförande. Det betyder inte att det var ointressant - tvärtom. Martin Harris beskrev främst hur de lyckats få integrerade IT-system och ligger i framkant på att på ett positivt sätt utveckla och implementera nya IT-lösningar i hälso- och sjukvården. Det var inte utan att man fick lust att åka över till USA och köpa systemen för att ersätta våra egna IT-system i den svenska sjukvården.

Då det inte är en realistisk möjlighet har jag istället kommit till slutsatsen att vi måste ta nya krafttag för att reformera våra IT-system i svensk sjukvård. Det kommer att kosta, men det gör även dagens tungarbetade system som frustrerar lika mycket som de underlättar. Erfarenheten från Cleveland var att IT-kostnaderna tidigare låg på strax under två procent av sjukhusets kostnader och efter reformen under 2000-talet ligger de på drygt tre procent. Känns som en fullt acceptabel kostnadsökning sett till vad de beskrev att de kunde få för pengarna.

Bättre utnyttjande och utveckling av våra kvalitetsregister tillsammans med bättre fungerande och integrerade IT-system har alla möjligheter att vara guldgruvor både för den direkta sjukvårdsverksamheten och för den kliniska forskningen i Västra Götalandsregionen. Det är helt enkelt dags att börja gräva djupare i schakten.