Kranskärlsvården
Veckans sista arbetsdag har jag ägnat i Göteborg och ett viktigt seminarium kring kvaliteten i kranskärlssjukvården i Västra Götalandsregionen. Vi var drygt 100 personer som samlades på Scandic Crown i centrala staden, en del politiker, några tjänstemän och främst företrädare för den medicinska professionen för att diskutera kvalitetsfrågorna. Som inbjudare till seminariet stod det medicinska sektorsrådet och hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU).
Bakgrunden till seminariet är att regionen inte klarar av att leverera resultat i samma kvalitetsnivå i kvalitetsregistret Riks-HIA som många andra landsting. Som så många andra gånger när regionens samlade resultat presenteras så har även vi sjukhus som presterar i nationell toppklass, men även enheter som ligger i bottenskiktet. Det innebär i sin tur att vi i Västra Götaland erbjuder en oacceptabelt stor variation i kvalitet på hjärtsjukvården beroende på var en patient får sin vård.
Syftet med mötet flerfaldigt. Dels att beskriva de inomregionala skillnaderna skillnaderna och de nationella skillnaderna för att diskutera skillnaderna - vad de beror på och vad vi kan göra åt dem.
En glädjande notering var att nästan alla föreläsare föll varandra i talet. Vi är inte dåliga i regionen - men vi kan bli bättre. Differenser måste upp till ytan, diskuteras och metoder för att åtgärda dem måste finnas. Vi ska fokusera på att i första hand förbättra hjärtsjukvården och inte bara förbättra registervården, även om det också är viktigt.
De nationella kvalitetsregistren är viktiga instrument. Riks-HIA och andra kvalitetsregister inom hjärtsjukvården är några av de äldsta och mest utvecklade, men även de har sina fel och brister. Ett av de sjukhus i landet som förra året hade förbättrat sina resultat mest svarade så här på frågan hur de hade lyckats: "Vi har höjt kvaliteten i våra registreringar."
Det skulle vara enkelt att kunna raljera över ett sådant uttalande, men det är bara att ta till sig och konstatera att vi fortfarande har en bit att gå innan vi har riktigt bra register med mycket hög kvalitet i informationen så att de kan ligga till grund för säkra slutsatser och också till grund för målrelaterade ekonomiska ersättningar. Det är min övertygelse om att vi måste komma dit, om vi verkligen vill höja kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård.
Hans Tygesen beskrev mycket övertygande om fördelarna med den hjärtjournal som utvecklats vid Borås lasarett för sex år sedan. Hjärtjournalen tror jag är framtidens modell för hur vi kan höja kvaliteten i sjukvården inom områden som är relativt stora sett till antalet patienter.
Hjärtjournalen är lite av ett Kinderegg - du får tre önskningar i sig. Hjärtjournalen är ett datoriserat beslutsstöd som bygger på en standardvårdplan för en infarktpatient. Hjärtjournalen hjälper behandlande läkare att ställa alla de frågor som behöver ställas till patienten, och informationen i hjärtjournalen går automatiskt in i den vanliga journalsystemet och till kvalitetsregistren, och man slipper på så sätt undan dubbel- eller trippelregistreringar.
Det som är oerhört beklagligt är att delar av regionens organisation som skulle klara ut hindren för att se till att alla hjärtkliniker kan använda sig av hjärtjournalen ännu inte ha löst de juridiska, ekonomiska eller inköpsrelaterade hinder som uppenbarligen finns eller har funnits. Det faktum att detta har dröjt har onekligen kostat människor livet, och det är inte acceptabelt.
Jag tror att seminariet var viktigt för att samla många inom hjärtsjukvården för en gemensam diskussion om framtiden. Jag är övertygad om att dagens övning kommer att leda till aktiviteter på hemmaplan den närmaste tiden och att Västra Götalandsregionen framöver kommer att kunna presentera totalt sett bättre resultat i form av högre kvalitet och högre följsamhet till de nationella medicinska riktlinjerna, och i form av mer likvärdiga resultat i regionen. Har jag rätt i den tron så var det mycket väl investerad tid för många under dagen.
Bakgrunden till seminariet är att regionen inte klarar av att leverera resultat i samma kvalitetsnivå i kvalitetsregistret Riks-HIA som många andra landsting. Som så många andra gånger när regionens samlade resultat presenteras så har även vi sjukhus som presterar i nationell toppklass, men även enheter som ligger i bottenskiktet. Det innebär i sin tur att vi i Västra Götaland erbjuder en oacceptabelt stor variation i kvalitet på hjärtsjukvården beroende på var en patient får sin vård.
Syftet med mötet flerfaldigt. Dels att beskriva de inomregionala skillnaderna skillnaderna och de nationella skillnaderna för att diskutera skillnaderna - vad de beror på och vad vi kan göra åt dem.
En glädjande notering var att nästan alla föreläsare föll varandra i talet. Vi är inte dåliga i regionen - men vi kan bli bättre. Differenser måste upp till ytan, diskuteras och metoder för att åtgärda dem måste finnas. Vi ska fokusera på att i första hand förbättra hjärtsjukvården och inte bara förbättra registervården, även om det också är viktigt.
De nationella kvalitetsregistren är viktiga instrument. Riks-HIA och andra kvalitetsregister inom hjärtsjukvården är några av de äldsta och mest utvecklade, men även de har sina fel och brister. Ett av de sjukhus i landet som förra året hade förbättrat sina resultat mest svarade så här på frågan hur de hade lyckats: "Vi har höjt kvaliteten i våra registreringar."
Det skulle vara enkelt att kunna raljera över ett sådant uttalande, men det är bara att ta till sig och konstatera att vi fortfarande har en bit att gå innan vi har riktigt bra register med mycket hög kvalitet i informationen så att de kan ligga till grund för säkra slutsatser och också till grund för målrelaterade ekonomiska ersättningar. Det är min övertygelse om att vi måste komma dit, om vi verkligen vill höja kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård.
Hans Tygesen beskrev mycket övertygande om fördelarna med den hjärtjournal som utvecklats vid Borås lasarett för sex år sedan. Hjärtjournalen tror jag är framtidens modell för hur vi kan höja kvaliteten i sjukvården inom områden som är relativt stora sett till antalet patienter.
Hjärtjournalen är lite av ett Kinderegg - du får tre önskningar i sig. Hjärtjournalen är ett datoriserat beslutsstöd som bygger på en standardvårdplan för en infarktpatient. Hjärtjournalen hjälper behandlande läkare att ställa alla de frågor som behöver ställas till patienten, och informationen i hjärtjournalen går automatiskt in i den vanliga journalsystemet och till kvalitetsregistren, och man slipper på så sätt undan dubbel- eller trippelregistreringar.
Det som är oerhört beklagligt är att delar av regionens organisation som skulle klara ut hindren för att se till att alla hjärtkliniker kan använda sig av hjärtjournalen ännu inte ha löst de juridiska, ekonomiska eller inköpsrelaterade hinder som uppenbarligen finns eller har funnits. Det faktum att detta har dröjt har onekligen kostat människor livet, och det är inte acceptabelt.
Jag tror att seminariet var viktigt för att samla många inom hjärtsjukvården för en gemensam diskussion om framtiden. Jag är övertygad om att dagens övning kommer att leda till aktiviteter på hemmaplan den närmaste tiden och att Västra Götalandsregionen framöver kommer att kunna presentera totalt sett bättre resultat i form av högre kvalitet och högre följsamhet till de nationella medicinska riktlinjerna, och i form av mer likvärdiga resultat i regionen. Har jag rätt i den tron så var det mycket väl investerad tid för många under dagen.
Kommentarer
Trackback
