Fullmäktigefrågor
Den andra tisdagen i september ägnar jag åt höstens första sammanträde med regionfullmäktige. Det är något av rekord på dagordningen med inte mindre än 28 ärenden, och där oppositionen får styra en stor del av dagordningen i och med att nio motioner ska behandlas.
Förmiddagen är också "oppositionens tid" då det ger utrymme för interpellationer och frågor. Många av dessa handlar naturligt nog om hälso- och sjukvård och det är jag som ofta hamnar i svarandestolen. Interpellationerna var färre än vanligt idag och endast två till antalet. Den ena om teamen för multisjuka vid SU/Östra till ordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den andra till mig från Anette Ternstedt (v) om det går att få fram en uppföljning om vad VG Primärvård beräknas kosta.
Mitt svar var att det är högst rimligt att få fram en sådan kostnadsuppföljning och att jag gärna presenterar en sådan tillsammans annan uppföljningsdata om vad VG Primärvård har inneburit för tillgänglighet, patientnöjdhet, servicenivån, medicinsk kvalitet med mera i primärvården.
Jag förstår vänsterpartiets intresse av att utmåla reformen som dyr och onödig då de var det enda partiet i regionen som var emot VG Primärvård, men kostnaderna för de extra åtgärder vi har p g a genomförandet av VG Primärvård hamnar på cirka 20 miljoner kronor vilket motsvarar ca 0,4% av vad hela primärvården kostar under ett år. I summan på 20 miljoner kronor ingår kostnader för informationsinsatser i form av upplysningskampanj, listningsutskicket, IT-system med mera. 20 miljoner kronor är mycket pengar, men i detta sammanhanget är det en fullt försvarlig summa och jag är inte orolig när jag om något eller ett par år kan få en slutnota innehållande både införandekostnader och resultatet för patienter och medborgare i Västra Götalandsregionen.
Förutom interpellationerna ställdes också åtta frågor. Till skillnad från interpellationerna som ska ställas cirka två veckor före fullmäktigemötet så finns möjligheten för fullmäktiges ledamöter att en timme före dagens sammanträde ställa sina frågor. Idag föll fem av frågorna på min lott, och illustrerar ganska väl vilken bredd det finns i frågorna också inom hälso- och sjukvården. Dagens frågor handlade om;
- fotvården för patienter med diabetes
- listningsförfarandet inom VG Primärvård
- genomslag för regionala riktlinjer i organisationen (exemplet vård för "papperslösa")
- regler för omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder
- regionens beredskap för svininfluensan
Om det låter som att jag beklagar många debatter så är det helt fel. Jag tycker det är fantastiskt roligt att debattera och det är något av demokratins kärna där åsikter ska mötas och brytas för att testa de olika argumentens styrka. Det är sällan vi lyckas övertyga varandra när vi står i talarstolarna, men debatten kan ofta ge en grund för framtida ändrade uppfattningar. Debatten kan bredda perspektiven vilket gör att man kan få större förståelse för motståndarens argument och ibland också se poänger med hennes argument.
Vi borde därför ha mer av debatter i politiken och i samhället och inte alltid sträva efter att nå konsensus i alla frågor. Jag passar på att citera några rader som jag använde i somras i samband med att jag var vigselförrättare och då på temat "när två blir en";
"Men det är inte i likheten som dynamik, känslor och engagemang uppstår. Det är mångfalden och olikheterna som driver såväl samhällen som relationer framåt. Jag vill skicka med rådet att fortsatt ta vara på varandras olikheter. Ett äktenskap handlar inte om anpassning, utan om utveckling."
