Vårdbyggnadsforskning
Jag har tillbringat förmiddagen på Chalmers i Göteborg, innan plikterna på det nationella planet placerat mig på tåget till Stockholm för några dagars diverse möten i Stockholm. Orsaken till mitt besök på Chalmers var en grundarkonferens för det nybildade Centrum för vårdbyggnadsforskning.
Jag var en av åtta olika representanter, eller intressenter om man så vill, som höll var sin inledande apell i samband med denna konferens. Vårdbyggnadsforskning är spännande, intressant och inte minst viktigt för en region som varje år investerar drygt en miljard kronor i nybyggda vårdbyggnader. Det finns redan kunskap inom området som vi nyttjar när vi formar nya lokaler och sjukhusbyggnader, men det finns betydligt mer som vi behöver veta, och vi behöver - även på detta område - bli bättre på att överföra forskningsresultat till praktisk tillämpning i vardagen när vi fattar beslut om byggnationer i Västra Götalandsregionen.
I min inledning lyfte jag behovet av att finna ett samband mellan dagens kunskap om byggnationer, arkitektur, design och morgondagens behov av effektiva vårdprocesser. Ingen lätt uppgift, men en spännande utmaning. I och med att nya byggnader kostar så pass mycket så ger de oss en struktur som vi måste förhålla oss till de närmaste 30-50 åren, och ibland betydligt längre än så, och vi måste försöka att ligga i fas med sjukvårdens utveckling. Personligen tror jag att en ökad anpassningsförmåga för byggnader kan vara en viktig ingång då kraven från vårdprocesserna ständigt förändras. Hade vi historiskt inte haft beredskap att förändra våra lokaler utifrån den medicinska utvecklingen hade Sveriges sjukhusstruktur bestått av sanatorier och mentalsjukhus.
Lite halvt ironiskt var det möjligen att dagens grundarkonferens hölls i ett av de hus som Chalmers Tekniska Högskola har tagit över från gamla Vasa sjukhus. Det visar på att det också finns en alternativanvändning av gamla sjukhuslokaler.
För regionen är det nya centrat viktigt för att få fler och bättre svar på frågorna hur vi ska förhålla oss till framtiden vad gäller att bygga 1-patientrum, 2-patientrum eller 4-patientrum. Ställer vårdens art olika krav på vårdbyggnaderna när det gäller psykiatrisk vård eller somatisk vård? Hur väver vi inte alla hållbarhetskrav vi har med ett ändamålsenligt och effektivt vårdbyggande?
Det kommer inte att saknas utmaningar för det nya centrat, och jag har stora förhoppningar om att de också kommer att leverera. För oss i regionen är ingången så pass viktig att jag i samband med konferensen utlovade att ta initiativ till att regionen på olika sätt kan vara beredda att engagera sig för att bygga och utveckla detta center. I vilken form det kan komma att ske får vi föra en fortsatt dialog om.
Jag var en av åtta olika representanter, eller intressenter om man så vill, som höll var sin inledande apell i samband med denna konferens. Vårdbyggnadsforskning är spännande, intressant och inte minst viktigt för en region som varje år investerar drygt en miljard kronor i nybyggda vårdbyggnader. Det finns redan kunskap inom området som vi nyttjar när vi formar nya lokaler och sjukhusbyggnader, men det finns betydligt mer som vi behöver veta, och vi behöver - även på detta område - bli bättre på att överföra forskningsresultat till praktisk tillämpning i vardagen när vi fattar beslut om byggnationer i Västra Götalandsregionen.
I min inledning lyfte jag behovet av att finna ett samband mellan dagens kunskap om byggnationer, arkitektur, design och morgondagens behov av effektiva vårdprocesser. Ingen lätt uppgift, men en spännande utmaning. I och med att nya byggnader kostar så pass mycket så ger de oss en struktur som vi måste förhålla oss till de närmaste 30-50 åren, och ibland betydligt längre än så, och vi måste försöka att ligga i fas med sjukvårdens utveckling. Personligen tror jag att en ökad anpassningsförmåga för byggnader kan vara en viktig ingång då kraven från vårdprocesserna ständigt förändras. Hade vi historiskt inte haft beredskap att förändra våra lokaler utifrån den medicinska utvecklingen hade Sveriges sjukhusstruktur bestått av sanatorier och mentalsjukhus.
Lite halvt ironiskt var det möjligen att dagens grundarkonferens hölls i ett av de hus som Chalmers Tekniska Högskola har tagit över från gamla Vasa sjukhus. Det visar på att det också finns en alternativanvändning av gamla sjukhuslokaler.
För regionen är det nya centrat viktigt för att få fler och bättre svar på frågorna hur vi ska förhålla oss till framtiden vad gäller att bygga 1-patientrum, 2-patientrum eller 4-patientrum. Ställer vårdens art olika krav på vårdbyggnaderna när det gäller psykiatrisk vård eller somatisk vård? Hur väver vi inte alla hållbarhetskrav vi har med ett ändamålsenligt och effektivt vårdbyggande?
Det kommer inte att saknas utmaningar för det nya centrat, och jag har stora förhoppningar om att de också kommer att leverera. För oss i regionen är ingången så pass viktig att jag i samband med konferensen utlovade att ta initiativ till att regionen på olika sätt kan vara beredda att engagera sig för att bygga och utveckla detta center. I vilken form det kan komma att ske får vi föra en fortsatt dialog om.
Kommentarer
Trackback
