Allians och flygsäkerhet
Jag tog idag det första planet från Landvetter till Bromma klockan 06.40 i morse och återvände med det sista och landade igen på Västkusten 22.15 med som vanligt utmärkt service från flygbolaget Malmö Aviation. Servicekänslan förstärktes av att jag vid hemresan kunde få tillbaka mina handlingar som jag lyckades förlägga i stolsfickan på uppresan.
Större delen av dagen ägnades åt möte med Alliansarbetsgruppen för hälso- och sjukvårdsfrågorna. Detta var vårt tredje möte, och vi ska hinna med ytterligare 2-3 stycken innan vi ska vara färdiga om halvannan månad. Tillsammans med Anders Andersson (kd), ordförande, Filippa Reinfeldt (m) och Kenneth Johansson (c) ska vi med stort stöd av våra politiska sekreterare ta fram förslag till en nationell plattform för Alliansens gemensamma sjukvårdspolitik inför valet i höst.
Det är en mycket trevlig grupp med bra diskussioner och vi befinner oss just nu i ett läge där vi testar lite olika idéer och ingångar kring de frågor som vi utifrån partiledningarnas direktiv har fått att besvara, men där vi också lyssnar till och för dialog med några av sjukvårdens intressenter. Idag hade vi besök av representanter för Läkarförbundet, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Handikappförbunden samt Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Vi har tidigare också träffat Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, och ska träffa ytterligare några intressenter på kommande möten.
Innan planet gick hem till Göteborg hann jag vara med en stund på Dagens Medicins maktmingel där de skulle presentera årets Maktlista 2010. Jag var dock tvungen att avvika innan denna presenterades men hann bland annat med att lyssna till en utfrågning av Ylva Johansson (s) om hennes vision för sjukvården om hon får chansen som sjukvårdsminister senare i höst och till ett intressant samtal mellan de två stora partiernas valstrateger Bo Krogvig (s) och Pär Henriksson (m) på temat "Är vårdfrågorna en valvinnare?"
Mitt svar på den frågan är ett nej. Vårdfrågorna är inte de som kommer att avgöra vilket av blocken som får regeringsmakten efter höstens val. Vi är helt enkelt allt för överens över egentligen alla partigränser för att det ska vara frågan som tippar över åt ena eller andra hållet. Ylva Johansson lyfte fram flera viktiga frågor som jag själv skriver under på kring bland annat vikten av kvalitet, patientsäkerhet och jämlik sjukvård. Visst finns det också skillnader, men det är betydligt mer som förenar än som särskiljer partierna i sjukvårdspolitiken.
Under minglet innan programpunkterna på Dagens Medicins träff fick jag höra nyheten om en pilot på just Malmö Aviation som vägrade att ta med insulinproducerade celler för en celltransplantation i Skåne. Detta ledde olyckligt till att transplantationen tvingades ställas in då cellerna måste användas inom fyra timmar.
Varför fick då inte cellerna följa med planet? Paketet med cellerna innehåll 250 ml vätska mot de tillåtna 100 ml i handbagaget. Vi är väl många som blivit av med schampoflaskor och tandkrämstuber i säkerhetskontrollerna, men man tror ju först inte sina öron över beskedet att det inte går att frakta cellerna till en livsviktig transplantation. Flygbolaget och vården har olika uppfattningar om vems felet är, och om rutiner följts eller inte och det blir säkert en fortsatt diskussion kring detta.
Även om det spontant känns helt fel att stoppa denna transport så visar det ändå på en säkerhetskultur i flygbranschen som vi tyvärr inte är i närheten av i sjukvården ännu. Flyget har ett tydligt regelverk kring säkerheten (tack och lov) och också en säkerhetskultur som riskerar att gå förlorad också om man gör behjärtansvärda undantag från regelverket för ett paket med insulinproducerande celler.
Hur kan piloter och flygledare egentligen göra ett undantag om de inte har fått besked i förväg? Vilka garantier har de för att de faktiskt bara är insulinproducerande celler och inte något annat som förs ombord på ett plan med några hundra resenärer?
Som kund hos Malmö Aviation är jag tacksam för att de håller så hårt på säkerheten. Det gör mig trygg när jag flyger, och min förhoppning är att alla regionens och landets patienter ska kunna känna samma trygghet när de besöker sjukvården. Antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner är oacceptabelt många. För att komma till rätta med det krävs ett än mer aktivt arbete med att få en förbättrad säkerhetskultur i svensk hälso- och sjukvård.
Det är en av våra främsta utmaningar och uppgifter framöver.
Större delen av dagen ägnades åt möte med Alliansarbetsgruppen för hälso- och sjukvårdsfrågorna. Detta var vårt tredje möte, och vi ska hinna med ytterligare 2-3 stycken innan vi ska vara färdiga om halvannan månad. Tillsammans med Anders Andersson (kd), ordförande, Filippa Reinfeldt (m) och Kenneth Johansson (c) ska vi med stort stöd av våra politiska sekreterare ta fram förslag till en nationell plattform för Alliansens gemensamma sjukvårdspolitik inför valet i höst.
Det är en mycket trevlig grupp med bra diskussioner och vi befinner oss just nu i ett läge där vi testar lite olika idéer och ingångar kring de frågor som vi utifrån partiledningarnas direktiv har fått att besvara, men där vi också lyssnar till och för dialog med några av sjukvårdens intressenter. Idag hade vi besök av representanter för Läkarförbundet, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Handikappförbunden samt Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Vi har tidigare också träffat Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, och ska träffa ytterligare några intressenter på kommande möten.
Innan planet gick hem till Göteborg hann jag vara med en stund på Dagens Medicins maktmingel där de skulle presentera årets Maktlista 2010. Jag var dock tvungen att avvika innan denna presenterades men hann bland annat med att lyssna till en utfrågning av Ylva Johansson (s) om hennes vision för sjukvården om hon får chansen som sjukvårdsminister senare i höst och till ett intressant samtal mellan de två stora partiernas valstrateger Bo Krogvig (s) och Pär Henriksson (m) på temat "Är vårdfrågorna en valvinnare?"
Mitt svar på den frågan är ett nej. Vårdfrågorna är inte de som kommer att avgöra vilket av blocken som får regeringsmakten efter höstens val. Vi är helt enkelt allt för överens över egentligen alla partigränser för att det ska vara frågan som tippar över åt ena eller andra hållet. Ylva Johansson lyfte fram flera viktiga frågor som jag själv skriver under på kring bland annat vikten av kvalitet, patientsäkerhet och jämlik sjukvård. Visst finns det också skillnader, men det är betydligt mer som förenar än som särskiljer partierna i sjukvårdspolitiken.
Under minglet innan programpunkterna på Dagens Medicins träff fick jag höra nyheten om en pilot på just Malmö Aviation som vägrade att ta med insulinproducerade celler för en celltransplantation i Skåne. Detta ledde olyckligt till att transplantationen tvingades ställas in då cellerna måste användas inom fyra timmar.
Varför fick då inte cellerna följa med planet? Paketet med cellerna innehåll 250 ml vätska mot de tillåtna 100 ml i handbagaget. Vi är väl många som blivit av med schampoflaskor och tandkrämstuber i säkerhetskontrollerna, men man tror ju först inte sina öron över beskedet att det inte går att frakta cellerna till en livsviktig transplantation. Flygbolaget och vården har olika uppfattningar om vems felet är, och om rutiner följts eller inte och det blir säkert en fortsatt diskussion kring detta.
Även om det spontant känns helt fel att stoppa denna transport så visar det ändå på en säkerhetskultur i flygbranschen som vi tyvärr inte är i närheten av i sjukvården ännu. Flyget har ett tydligt regelverk kring säkerheten (tack och lov) och också en säkerhetskultur som riskerar att gå förlorad också om man gör behjärtansvärda undantag från regelverket för ett paket med insulinproducerande celler.
Hur kan piloter och flygledare egentligen göra ett undantag om de inte har fått besked i förväg? Vilka garantier har de för att de faktiskt bara är insulinproducerande celler och inte något annat som förs ombord på ett plan med några hundra resenärer?
Som kund hos Malmö Aviation är jag tacksam för att de håller så hårt på säkerheten. Det gör mig trygg när jag flyger, och min förhoppning är att alla regionens och landets patienter ska kunna känna samma trygghet när de besöker sjukvården. Antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner är oacceptabelt många. För att komma till rätta med det krävs ett än mer aktivt arbete med att få en förbättrad säkerhetskultur i svensk hälso- och sjukvård.
Det är en av våra främsta utmaningar och uppgifter framöver.
Kommentarer
Postat av: Magnus
Citat: ""Är vårdfrågorna en valvinnare?"
Mitt svar på den frågan är ett nej."
Ska vi slå vad?
Postat av: Underläkare
Om vårdsäkerheten skall förbättras måste man sluta med att skuldbelägga enskilld vårdpersonal som i en omöjlig situation gör så gott de kan utifrån fakta, erfarenhet och instruktioner.
Trackback
