Statistik och enkäter
Tidig bilfärd till Vänersborg på torsdagen ger mig äntligen tid för ett blogginlägg igen efter att ha klarat av den förstfödda dotterns studentexamen under måndagen. Morgonnyheterna på radion förmedlade att den enkät (!) de genomfört visade på att svenska folket tröttnat på enkäter och att detta i sin tur leder till allt mer osäkra slutsatser av befolkningens uppfattning när bortfallen i urvalen ökar.
Trist tänker jag som sedan mitten av förra veckan tänkt göra ett blogginlägg om just några av de större enkäter som presenterades förra veckan. På tisdagen fick vi på regionstyrelsen del av de färskaste siffrorna från den västsvenska SOM-undersökningen från i höstas, och på onsdagen av den senaste årsrapporten från Vårdbarometern. Om någon vecka ska vi dessutom få ta del av befolkningens första uppfattning om primärvården och de enskilda vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen efter VG Primärvårds införande.
Jag läste en gång i världen några poäng statistik på universitetet och min kunskap i ämnet är inte tillräckligt stor för att kunna göra adekvata bortfallsanalyser etc av just dessa mätningar, men det finns ändå ett antal spännande trender över tid att utläsa i de undersökningar som presenterades under förra veckan.
Mitt intresse av SOM-undersökningen fokuserar naturligt mycket på invånarnas uppfattning av sjukvården i regionen, och här finns ett antal trendmässigt positiva utvecklingskurvor.
Västra Götalänningarnas bedömning av servicen i sjukvården har tydligt ökat de senaste 6-7 åren. I SOM-mätningen mäts ett balansmått som är skillnaden mellan andelen nöjda och andelen missnöjda i olika grad på en 5-gradig skala.
Omdömet om sjukhusvården har från en bottennotering 2001 med ett balansmått på +31 klättrat upp till +45 i 2009 års mätning, vilket i och för sig är en minskning från året innan då måttet var +49. Om det är ett brott i en långsiktigt positiv utvecklingskurva eller endast ett utslag av felmarginalen kan vi få en indikation på om ett år.
Mer glädjande är invånarnas bedömning av servicen vid regionens vårdcentraler. Från ett balansmått på +28 år 2002 förbättrades omdömen åren efter fram till 2007 då balansmåttet blev +37, men det är de senaste två åren som utvecklingen verkligen tar fart då vårdcentralerna först når balansmåttet +41 år 2008 och förra året hela +49. Onekligen en spännande utveckling som sammanfallit tidsmässigt med vårt utvecklingsarbete med VG Primärvård.
I årets SOM-undersökning, som tidsmässigt genomfördes samtidigt som VG Primärvård infördes den 1 oktober, ställs också några konkreta frågor vårdvalsmodellen som också den är i huvudsak positiv.
42% tycker det är mycket bra eller ganska bra att införa en vårdvalsmodell, och endast 11% som anser att det är ganska dåligt eller mycket dåligt. Lika glädjande är att informationen kring vårdvalsreformen i huvudsak uppfattats som mycket positiv.
I SOM-undersökningen får vi också en bredare kunskap av hur folk har valt vårdcentral i VG Primärvård. Bakgrunden är ju den att alla invånare fick ett erbjudande om att vara listad på en viss vårdcentral utifrån principen om den närmaste vårdcentralen eller om man tidigare valt att lista sig vid en vårdcentral eller gjort ett flertal besök det senaste året på en viss vårdcentral. Men vilket val gjorde egentligen alla dem som accepterade den föreslagna vårdcentralen och inte valde någon annan? Brydde de sig inte, eller var de nöjda med det erbjudande de fått?
56% i SOM-undersökningen anger att de medvetet valt den vårdcentral som de blev föreslagna. 21% valde en annan vårdcentral och 19% gjorde inget aktivt val, d v s accepterade den de blivit föreslagna. 77% kan alltså sägas ha gjort ett medvetet val och tänkt över alternativen, vilket är en högre siffra än jag själv trodde på och därför mycket glädjande.
Intressant i SOM-undersökningen är också vilka serviceområden invånarna tycker ska prioriteras. 2009 kommer "Sjukhusvård" först på fjärde plats efter områden som Jobb, Äldreomsorg och Skola, och "Vårdcentral" kommer först på sjunde plats. Prioritering av såväl Sjukhusvård som Vårdcentral har de senaste åren tydligt fallit på invånarnas prioriteringslista, och frågan är hur det ska tolkas? Jag väljer den positiva tolkningen att folk ser större brister inom andra områden än inom hälso- och sjukvården och på så sätt ett indirekt erkännande om att verksamheten har blivit allt bättre de senaste åren.
Enkäter och statistik är en sak. Enskilda möten mellan patient och vårdgivare är en helt annan sak. Jag är dock övertygad om att hälso- och sjukvården generellt hela tiden höjer sin kvalitet, förbättrar patientsäkerheten och tillgängligheten och att människor också märker det. Samtidigt finns det en stor fortsatt förbättringspotential innan vi kan vara tillräckligt nöjda med den service som erbjuds i regionen. Statistiken visar att vi är på rätt väg, men också att vi har en bra bit kvar att gå.
Trist tänker jag som sedan mitten av förra veckan tänkt göra ett blogginlägg om just några av de större enkäter som presenterades förra veckan. På tisdagen fick vi på regionstyrelsen del av de färskaste siffrorna från den västsvenska SOM-undersökningen från i höstas, och på onsdagen av den senaste årsrapporten från Vårdbarometern. Om någon vecka ska vi dessutom få ta del av befolkningens första uppfattning om primärvården och de enskilda vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen efter VG Primärvårds införande.
Jag läste en gång i världen några poäng statistik på universitetet och min kunskap i ämnet är inte tillräckligt stor för att kunna göra adekvata bortfallsanalyser etc av just dessa mätningar, men det finns ändå ett antal spännande trender över tid att utläsa i de undersökningar som presenterades under förra veckan.
Mitt intresse av SOM-undersökningen fokuserar naturligt mycket på invånarnas uppfattning av sjukvården i regionen, och här finns ett antal trendmässigt positiva utvecklingskurvor.
Västra Götalänningarnas bedömning av servicen i sjukvården har tydligt ökat de senaste 6-7 åren. I SOM-mätningen mäts ett balansmått som är skillnaden mellan andelen nöjda och andelen missnöjda i olika grad på en 5-gradig skala.
Omdömet om sjukhusvården har från en bottennotering 2001 med ett balansmått på +31 klättrat upp till +45 i 2009 års mätning, vilket i och för sig är en minskning från året innan då måttet var +49. Om det är ett brott i en långsiktigt positiv utvecklingskurva eller endast ett utslag av felmarginalen kan vi få en indikation på om ett år.
Mer glädjande är invånarnas bedömning av servicen vid regionens vårdcentraler. Från ett balansmått på +28 år 2002 förbättrades omdömen åren efter fram till 2007 då balansmåttet blev +37, men det är de senaste två åren som utvecklingen verkligen tar fart då vårdcentralerna först når balansmåttet +41 år 2008 och förra året hela +49. Onekligen en spännande utveckling som sammanfallit tidsmässigt med vårt utvecklingsarbete med VG Primärvård.
I årets SOM-undersökning, som tidsmässigt genomfördes samtidigt som VG Primärvård infördes den 1 oktober, ställs också några konkreta frågor vårdvalsmodellen som också den är i huvudsak positiv.
42% tycker det är mycket bra eller ganska bra att införa en vårdvalsmodell, och endast 11% som anser att det är ganska dåligt eller mycket dåligt. Lika glädjande är att informationen kring vårdvalsreformen i huvudsak uppfattats som mycket positiv.
I SOM-undersökningen får vi också en bredare kunskap av hur folk har valt vårdcentral i VG Primärvård. Bakgrunden är ju den att alla invånare fick ett erbjudande om att vara listad på en viss vårdcentral utifrån principen om den närmaste vårdcentralen eller om man tidigare valt att lista sig vid en vårdcentral eller gjort ett flertal besök det senaste året på en viss vårdcentral. Men vilket val gjorde egentligen alla dem som accepterade den föreslagna vårdcentralen och inte valde någon annan? Brydde de sig inte, eller var de nöjda med det erbjudande de fått?
56% i SOM-undersökningen anger att de medvetet valt den vårdcentral som de blev föreslagna. 21% valde en annan vårdcentral och 19% gjorde inget aktivt val, d v s accepterade den de blivit föreslagna. 77% kan alltså sägas ha gjort ett medvetet val och tänkt över alternativen, vilket är en högre siffra än jag själv trodde på och därför mycket glädjande.
Intressant i SOM-undersökningen är också vilka serviceområden invånarna tycker ska prioriteras. 2009 kommer "Sjukhusvård" först på fjärde plats efter områden som Jobb, Äldreomsorg och Skola, och "Vårdcentral" kommer först på sjunde plats. Prioritering av såväl Sjukhusvård som Vårdcentral har de senaste åren tydligt fallit på invånarnas prioriteringslista, och frågan är hur det ska tolkas? Jag väljer den positiva tolkningen att folk ser större brister inom andra områden än inom hälso- och sjukvården och på så sätt ett indirekt erkännande om att verksamheten har blivit allt bättre de senaste åren.
Enkäter och statistik är en sak. Enskilda möten mellan patient och vårdgivare är en helt annan sak. Jag är dock övertygad om att hälso- och sjukvården generellt hela tiden höjer sin kvalitet, förbättrar patientsäkerheten och tillgängligheten och att människor också märker det. Samtidigt finns det en stor fortsatt förbättringspotential innan vi kan vara tillräckligt nöjda med den service som erbjuds i regionen. Statistiken visar att vi är på rätt väg, men också att vi har en bra bit kvar att gå.
Kommentarer
Trackback
