Jonas sjukvårdsblogg

Är IUU månne en ny akronym som vi som är engagerade i hälso- och sjukvården nu ska lära oss? Regeringen har i alla fall vid sitt sammanträde idag beslutat att inrätta en ny myndighet med arbetsnamnet Institutet för Uppföljning och Utvärdering från och med kommande årsskifte.

Samtidigt har representanter för den politiska oppositionen i riksdagen anmält att myndigheten kommer att läggas ner om den nuvarande oppositionen i riksdagen får majoritet efter riksdagsvalet i höst. Om vi behöver lära oss IUU eller inte hänger således både på om det nuvarande arbetsnamnet slutligen också blir myndighetens formella namn och på majoritetsläget i riksdagen senare i höst.

Namnfrågan i sig är ju i detta sammanhang inte det intressanta. Det är myndigheten i sig. Den nuvarande regeringen hade som ambition att minska antalet myndigheter i Sverige, men här är ett exempel som går i motsatt riktning. Å andra sidan var regeringspartierna tydliga redan i sitt valmanifest med att man önskade inrätta just en sådan här myndighet för att göra en viss boskillnad mellan Socialstyrelsens olika roller. En av tankarna med det som vi tills vidare kallar Institutet för Uppföljning och Utvärdering är att lyfta ut Socialstyrelsens normerande roll i svensk hälso- och sjukvård för att flytta tyngdpunkten till den myndighetens ansvar för tillsynen av verksamheten.

Jag kan förstå poängen med att skilja på de olika rollerna, men ställer mig samtidigt skeptisk till om en ny myndighet är det organ som kommer att förbättra uppföljning och utvärdering av svensk hälso- och sjukvård. Inte minst sjukvårdshuvudmännen i form av regioner och landsting (och Gotlands kommun) har ett eget ansvar för uppföljning och utvärdering av den verksamhet de både finansierar och producerar.

I en större region som Västra Götalandsregionen har vi i hyfsad utsträckning både de ekonomiska och intellektuella resurserna för att ha en bra analys- och utvärderingsenhet inom hälso- och sjukvårdsavdelningen som förser oss politiska beslutsfattare med bra underlag för uppföljning och utvärdering. Alla landsting har inte samma förutsättningar, men hur mycket dubbeljobb kommer den nya myndigheten att utföra? Ska sjukvårdsmännen rapportera till den nya myndigheten som sedan publicerar, eller ska IUU själva söka information hos regioner och landsting?

Det görs också en större poäng av att Institutet ska vara en oberoende myndíghet, men oberoende från vem?

Den 1 september förra året bloggade jag om den nya hemsidan www.omvard.se och reflekterade över vem eller vilka som presenterar information och för vem? Som jag uppfattar det så kommer IUU:s uppgift att bli att vara patienterna behjälpliga i att kunna göra medvetna kvalitetsval av vårdgivare, men också som normerare av svensk hälso- och sjukvård. En fråga som är viktig i det sammanhanget är i vilket utsträckning som data faktiskt är nedbrytbar från nationell-, till landstings-, till sjukhus-, till klinik-, till avdelning-, till läkarnivå? På vilken nivå kan och vill vi rapportera data - som både är relevanta och intressanta.

Oberoende är i grunden bra, men oberoende får inte bli ännu en myndighet som utvärderar och "dömer" utan engagemang från verksamheterna. Det finns alltid risker i en komplicerad bransch som hälso- och sjukvården att det jämförs äpplen och päron. Därför har vi i Västra Götalandsregionen som policy att den typen av jämförelser som publiceras så långt som möjligt vara avstämda med berörda medicinskt ansvariga för att kunna korrigera för de fel och brister som kan finnas i datafångsten.

IUU kommer att starta den 1 januari - kanske. Jag tror att det finns fler frågetecken kring institutets fortsatta uppdrag än vad det finns till om det kommer att starta eller inte.