Vårdkonsumtion
Det är mycket tur och retur till Stockholm just nu, och fullt med möten när man väl är på hemmaplan, vilket drabbat bland annat bloggandet.
Fick igår ta del av de något försenade siffrorna som vi kallar "månatliga nyckeltal för hälso- och sjukvården". Siffrorna i sig var inte försenade, men presentationen av dem blev det för att vi inväntat den mer officiella delårsrapporten per mars. När nu den rapporten föreligger går det att se några riktigt intressanta förändringar.
Nyckeltal för hälso- och sjukvården utvecklade vi för sex år sedan när hälso- och sjukvårdsutskottet bildades för att ur ett ägarperspektiv kunna få en snabb indikation på eventuella förändringar, och det är nu en sådan vi ser.
Ett av nyckeltalen vi följer är begreppet Vårdkonsumtion, d v s hur mycket vård som invånarna i regionen konsumerar oavsett om det är hos offentliga eller privata vårdgivare, inom regionens gränser eller utanför.
Det första siffran som förvånar i Nyckeltalen är "Procentuell förändring av vårdkonsumtionen vid sjukhusen" i jämförelse årets första tre månader jämfört med 2009 års första tre månader.
Utfallet för Öppenvårdsbesök är 92,5% under 2010 jämfört med förra året. I sjukvårdens värld där förändringar ofta sker långsamt är det närmast en chockerande siffra. Är det registreringsfel? Vad har de egentligen gjort (eller inte gjort) på sjukhusen under första kvartalet? Frågorna blev snabbt många, men fick ganska snart en möjlig förklaring i nästa diagram.
"Procentuell förändring av vårdkonsumtionen i primärvården". Utfallet för Besök i primärvården uppvisar en förändring med 13% fler besök årets första tre månader jämfört med föregående år. Det är en minst lika chockerande uppgift som reser frågor.
Den naturliga slutsatsen att dra är att vårdvalsreformen VG Primärvård i vår region har gett just den effekt som vi hade hoppats på - att mer av invånarnas sjukvårdsbehov kan tillgodoses vid de offentliga och privata vårdcentralerna i regionen. Jag är rätt så övertygad om att det finns en tydligt samband mellan ökningen i primärvården och minskningen vid sjukhusen, men förändringen är så pass stor att den också reser en rad andra frågor.
Har invånarna verkligen fått vård på rätt vårdnivå, eller har invånarna i för liten utsträckning fått träffa andra specialister än allmänläkare?
Hur stor del av besöksökningen i primärvården beror på läkarbesök, och hur stor del är en ökning hos andra personalkategorier, och är det i så fall en önskad utveckling som både är konstnadseffektiv och ger patienterna rätt nivå på kvaliteten?
Är det en tillfällig eller långsiktig förändring vi nu ser, och vad får den (om den är långsiktig) för effekt för sjukhusens öppenvårdsverksamhet? Borde inte den frigjorda volymen besök istället medfört en snabbare minskning av antalet patienter vid sjukhusen som väntat längre än vårdgarantitiderna?
Hälso- och sjukvårdens nyckeltal har efter det initiala nyhetsvärdet när först kom för snart sex år sedan varit en produkt som mest bekräftat status quo. Nu ser vi styrkan med nyckeltalen. Förvånande förändringar som kräver ytterligare analyser för att få svar på frågan vad som egentligen händer - och är det som händer i så fall mest bra eller mer oroande?
Fick igår ta del av de något försenade siffrorna som vi kallar "månatliga nyckeltal för hälso- och sjukvården". Siffrorna i sig var inte försenade, men presentationen av dem blev det för att vi inväntat den mer officiella delårsrapporten per mars. När nu den rapporten föreligger går det att se några riktigt intressanta förändringar.
Nyckeltal för hälso- och sjukvården utvecklade vi för sex år sedan när hälso- och sjukvårdsutskottet bildades för att ur ett ägarperspektiv kunna få en snabb indikation på eventuella förändringar, och det är nu en sådan vi ser.
Ett av nyckeltalen vi följer är begreppet Vårdkonsumtion, d v s hur mycket vård som invånarna i regionen konsumerar oavsett om det är hos offentliga eller privata vårdgivare, inom regionens gränser eller utanför.
Det första siffran som förvånar i Nyckeltalen är "Procentuell förändring av vårdkonsumtionen vid sjukhusen" i jämförelse årets första tre månader jämfört med 2009 års första tre månader.
Utfallet för Öppenvårdsbesök är 92,5% under 2010 jämfört med förra året. I sjukvårdens värld där förändringar ofta sker långsamt är det närmast en chockerande siffra. Är det registreringsfel? Vad har de egentligen gjort (eller inte gjort) på sjukhusen under första kvartalet? Frågorna blev snabbt många, men fick ganska snart en möjlig förklaring i nästa diagram.
"Procentuell förändring av vårdkonsumtionen i primärvården". Utfallet för Besök i primärvården uppvisar en förändring med 13% fler besök årets första tre månader jämfört med föregående år. Det är en minst lika chockerande uppgift som reser frågor.
Den naturliga slutsatsen att dra är att vårdvalsreformen VG Primärvård i vår region har gett just den effekt som vi hade hoppats på - att mer av invånarnas sjukvårdsbehov kan tillgodoses vid de offentliga och privata vårdcentralerna i regionen. Jag är rätt så övertygad om att det finns en tydligt samband mellan ökningen i primärvården och minskningen vid sjukhusen, men förändringen är så pass stor att den också reser en rad andra frågor.
Har invånarna verkligen fått vård på rätt vårdnivå, eller har invånarna i för liten utsträckning fått träffa andra specialister än allmänläkare?
Hur stor del av besöksökningen i primärvården beror på läkarbesök, och hur stor del är en ökning hos andra personalkategorier, och är det i så fall en önskad utveckling som både är konstnadseffektiv och ger patienterna rätt nivå på kvaliteten?
Är det en tillfällig eller långsiktig förändring vi nu ser, och vad får den (om den är långsiktig) för effekt för sjukhusens öppenvårdsverksamhet? Borde inte den frigjorda volymen besök istället medfört en snabbare minskning av antalet patienter vid sjukhusen som väntat längre än vårdgarantitiderna?
Hälso- och sjukvårdens nyckeltal har efter det initiala nyhetsvärdet när först kom för snart sex år sedan varit en produkt som mest bekräftat status quo. Nu ser vi styrkan med nyckeltalen. Förvånande förändringar som kräver ytterligare analyser för att få svar på frågan vad som egentligen händer - och är det som händer i så fall mest bra eller mer oroande?
Kommentarer
Postat av: hans åberg
Mycket intressanta siffror. Hur ser kostandsbilden ut; 13% mer i primärvården balanserar det - 7,5% för öppenvårdsbesöken eller har den totala kostnaden ökat eller minskat?
mvh/Hans
Postat av: Anonym
Hej Hans,
och tack för kommentaren. Din fråga är absolut ytterligare en av dem som reses mot bakgrund av siffrorna - fast kanske inte helt enkel att besvara då vi inte vet de privata vårdgivarnas kostnader och de står ju totalt för den stora ökningen då de blivit drygt 60 fler till antalet sedan förra året efter införandet av vårdvalsmodellen VG Primärvård.
Än mer intressant blir utvecklingen mot bakgrund av att vi i vår modell inte har någon särskild besöksersättning i VG Primärvårds ersättningssystem som kunnat driva eller överdriva besöksutvecklingen.
/Jonas
Trackback
