Patientsäkerhetsmiljarden

En av de idéer som föddes i den Alliansarbetsgrupp för hälso- och sjukvården inför valet 2010 som jag hade förmånen att få vara med i för snart två år sedan, var tanken om en patientsäkerhetsmiljard - att via stimulansmedel på en miljard kronor stimulera huvudmän och vårdgivare till att intensifiera sitt arbete med patientsäkerhetsfrågorna.

I regeringens budget för 2011 avsattes inte en hel miljard till det arbetet, men väl 40% av en miljard, 400 miljoner kronor - och idag presenterade Socialdepartementet hur väl de anser att regioner och landsting har lyckats med måluppfyllelsen av stimulansmedlen.

Resultatet blev att alla regioner och landsting klarade de grundläggande kraven och att alla landsting dessutom klarade tre av de fyra prestationskraven för stimulansmedlen. Hatten av för landstingen i Dalarna, Västernorrland och Jämtland som även lyckades uppfylla det fjärde kravet på en tillräcklig minskning av antibiotikaanvändningen i öppenvården.

---

Prestationskrav:

Landsting som uppfyllde kraven kan få del av pengarna under 2011, om de har uppfyllt indikatorer inom specificerade problemområden.

100 miljoner för landsting som mäter patientsäkerhetskulturen på minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen.

100 miljoner för landsting som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 75 procent av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården.

100 miljoner för landsting som mäter förekomst av trycksår på minst 50 procent av alla avdelningar på alla sjukhus.

100 miljoner för landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Det långsiktiga målet är högst 250 recept per 1000 invånare.

---

Av de fyra prestationskraven är tre (de som alla lyckades uppfylla) processmått - att vi mäter och endast ett bygger på resultatmått - faktiskt uppnådda resultat, och tyvärr är det på den punkten som 18 av 21 huvudmän inte lyckas nå tillräckliga resultat.

Det är inte lätt med resultatmått när vi mäter patientsäkerhet när det redan finns en underrapportering av patientsäkerhetsbrister i hälso- och sjukvården riskerar det att vara olyckligt med resultatmått som gör att vi snarare ökar underrapporteringen (för att få ta del av stimulansmedlen) istället för att få upp så många brister som möjligt på bordet för att dra slutsatser och lära av de misstag som görs och de misstag som är på väg att hända. Detta var vi medvetna om när vi lanserade idén om en patientsäkerhetsmiljard och det måste fortfarande vara en ambition att en allt större del av stimulansmedlen går till landsting som faktiskt visar resultat.

Det finns också en risk att regioner och landsting lägger resurser på att göra alla mätningar som krävs för att få stimulansmedlen istället för att lägga resurser på att vidta åtgärder som mer direkt och på sikt ökar patientsäkerheten. Detta tror jag blir en av de stora utmaningarna framöver när regeringen ska sätta nya regelverk för kommande års stimulansmedlen för patientsäkerhetsarbetet.

Stimulansmedlen måste gå i en riktning mot mer av resultatmått och det måste löna sig bättre för regioner och landsting att göra aktiva insatser för ökad patientsäkerhet snarare än att kunna bevisa att vi genomför ett antal processer och aktiviteter som i sin förlängning antas förbättra patientsäkerheten.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0