Högkostnadsskydden
I dagens pappersupplaga av Dagens Nyheter hittar jag en liten notis om att socialdepartementet avser att föreslå en höjning av både högkostnadsskyddet för besök i sjukvården och högkostnadsskyddet för läkemedel. Jag tycker det är fullt rimligt mot bakgrund av att egenavgiftstaket för besök i sjukvården på 900 kronor per 12-månadersperiod legat still sedan 1997 och läkemedelstaket på 1800 kronor legat still sedan tidigt på millenniet om jag inte minns fel.
Högkostnadsskydden är i grunden en genial idé och en viktig faktor för att Sverige ändå kan erbjuda en relativt sett vård på lika villkor. De personliga ekonomiska hindren för att söka vård är låga tack vare högkostnadsskydden. Men med ett lågt tak för högkostnadsskyddet blir det svårt att använda egenavgifter som ett aktivt styrinstrument för att styra patienter till rätt vårdnivå.
Det intressanta med dagens förslag är att högkostnadsskyddet på 900 föreslås höjas med 200 kronor till 1100 kronor och läkemedelsskyddet med dubbelt så mycket, med 400 kronor till 2200 per år. Det innebär att relationen mellan högkostnadsskydden förblir densamma, dubbelt så högt högkostnadsskydd för läkemedel som för besök i sjukvården.
Man kan dock fråga sig om det logiska i att högkostnadsskyddet för läkemedel är dubbelt så högt som för besök i sjukvården. Jag tror faktiskt att det är så enkelt som att egenavgifterna upp till högkostnadsskyddet för besök i sjukvården tillfaller regioner och landsting och egenavgifterna upp till högkostnadsskyddet för läkemedel tillfaller staten. Av den anledningen har staten (som fastställer nivåerna på högkostnadsskyddet) haft större intresse av att öka taket till läkemedel än för besök i sjukvården.
Ur ett patientperspektiv ter det sig dock som ologiskt och till dessa två högkostnadsskydd kan vi också lägga högkostnadsskyddet för sjukresor till och från sjukvårdens inrättningar som i Västra Götalandsregionen uppgår till 1200 kronor per år. Maximal utgift för en patient under en 12-månadersperiod blir med de nya förslagen 1100+2200+1200 = 4 500 kronor per år för sjukvård och läkemedel och transporter till och från sjukvården. Det är en rimlig summa för de allra flesta, men visst finns det en hel del människor för vilka motsvarande 400 kronor i månaden i snitt blir en dryg utgift.
Vad jag gärna skulle se att man kunde fundera över är om det inte borde finnas ett hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd som inkluderar såväl besök i sjukvården som läkemedel och sjukresor. Det skulle göra det lättare att arbeta med olika avgiftsnivåer för att uppnå de styreffekter som det med de separata högkostnadsskydd blir svårare att uppnå.
Ett sådant samlat grepp kring högkostnadsskydden skulle också kunna medföra att vi kan befria patienterna att hålla reda på alla kvitton för att samla ihop till högkostnadsskydden som idag. Läkemedelsdelen hjälper patienten att hålla reda på när hon slår i taket för högkostnadsskyddet, men vad gäller besöksavgifter och sjukresor måste patienten själva hålla reda på sina kvitton och redovisa manuellt för att få ut sitt frikort. Det leder både till en orättvisa gentemot dem som inte klarar det och dessutom en massa merarbete för vårdpersonal för att hantera högkostnadsskydden.
En höjning av nuvarande tak på högkostnadsskydden är välkommen, men än mer välkommet vore en översyn av hela systemet för egenavgifter och högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården.
Högkostnadsskydden är i grunden en genial idé och en viktig faktor för att Sverige ändå kan erbjuda en relativt sett vård på lika villkor. De personliga ekonomiska hindren för att söka vård är låga tack vare högkostnadsskydden. Men med ett lågt tak för högkostnadsskyddet blir det svårt att använda egenavgifter som ett aktivt styrinstrument för att styra patienter till rätt vårdnivå.
Det intressanta med dagens förslag är att högkostnadsskyddet på 900 föreslås höjas med 200 kronor till 1100 kronor och läkemedelsskyddet med dubbelt så mycket, med 400 kronor till 2200 per år. Det innebär att relationen mellan högkostnadsskydden förblir densamma, dubbelt så högt högkostnadsskydd för läkemedel som för besök i sjukvården.
Man kan dock fråga sig om det logiska i att högkostnadsskyddet för läkemedel är dubbelt så högt som för besök i sjukvården. Jag tror faktiskt att det är så enkelt som att egenavgifterna upp till högkostnadsskyddet för besök i sjukvården tillfaller regioner och landsting och egenavgifterna upp till högkostnadsskyddet för läkemedel tillfaller staten. Av den anledningen har staten (som fastställer nivåerna på högkostnadsskyddet) haft större intresse av att öka taket till läkemedel än för besök i sjukvården.
Ur ett patientperspektiv ter det sig dock som ologiskt och till dessa två högkostnadsskydd kan vi också lägga högkostnadsskyddet för sjukresor till och från sjukvårdens inrättningar som i Västra Götalandsregionen uppgår till 1200 kronor per år. Maximal utgift för en patient under en 12-månadersperiod blir med de nya förslagen 1100+2200+1200 = 4 500 kronor per år för sjukvård och läkemedel och transporter till och från sjukvården. Det är en rimlig summa för de allra flesta, men visst finns det en hel del människor för vilka motsvarande 400 kronor i månaden i snitt blir en dryg utgift.
Vad jag gärna skulle se att man kunde fundera över är om det inte borde finnas ett hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd som inkluderar såväl besök i sjukvården som läkemedel och sjukresor. Det skulle göra det lättare att arbeta med olika avgiftsnivåer för att uppnå de styreffekter som det med de separata högkostnadsskydd blir svårare att uppnå.
Ett sådant samlat grepp kring högkostnadsskydden skulle också kunna medföra att vi kan befria patienterna att hålla reda på alla kvitton för att samla ihop till högkostnadsskydden som idag. Läkemedelsdelen hjälper patienten att hålla reda på när hon slår i taket för högkostnadsskyddet, men vad gäller besöksavgifter och sjukresor måste patienten själva hålla reda på sina kvitton och redovisa manuellt för att få ut sitt frikort. Det leder både till en orättvisa gentemot dem som inte klarar det och dessutom en massa merarbete för vårdpersonal för att hantera högkostnadsskydden.
En höjning av nuvarande tak på högkostnadsskydden är välkommen, men än mer välkommet vore en översyn av hela systemet för egenavgifter och högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården.
Kommentarer
Trackback
