Budget för HSU 2012
Idag har vi haft sammanträde med regionens hälso- och sjukvårdsutskott (HSU) och bland annat fattat beslut om utskottets detaljbudget för 2012, och det är en av de mest Kafka-liknande upplevelserna i mitt politiska liv. Avståndet mellan verkligheten och den parallella värld som förslaget till HSU:s budget befinner sig är monumentalt, och det är en konstig känsla att höra hur den politiska ledningen antingen helt tycks nonchalera detta eller eventuellt inte förstår detta.
För att börja med en liten detalj så är svaret på mitt förra blogginlägg om resurser till Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) att det inte blev några utökade resurser trots ett kraftigt breddat uppdrag.
Det stora avståndet som finns mellan de förväntade kostnaderna och den nu fastställda budgeten ligger i att det saknas drygt 150 miljoner kronor på HSU:s utvecklingsanslag för att kunna genomföra de utvecklingsinsatser som är planerade.
Det handlar om resurser för ordnat införande av nya läkemedel och metoder i sjukvården, om satsning på kvalitetsregister, om utveckling av den nationella patientöversikten, om IT-utvecklingen inom VG P rimärvård, om satsningar på cancersjukvården och psykiatrin med mera, med mera.
Det mest anmärkningsvärda med hela hanteringen är att Folkpartiet i sin ursprungsbudget i fullmäktige avsatte nästan 250 miljoner kronor mer till HSU än vad den politiska ledningen gjorde i den budget som vann bifall i regionfullmäktige. När budgeten nu ska fastställas så är det bara den politiska oppositionen som förmår att lägga fram och stödja ett förslag som anpassar kostnaderna till den nivå som regionfullmäktige och regionstyrelsen har fastställt i enlighet med ledningens förslag.
Den politiska ledningen väljer medvetet att blunda för att det saknas 150 miljoner kronor istället för att lägga förslag på hur verkligheten ska anpassas till budgeten. Det visar återigen att regionen för närvarande befinner sig i ett läge utan, eller möjligen med mycket svagt, politiskt ledarskap.
I samband med gårdagens regionfullmäktige frågade jag regionstyrelsens ordförande om någon av styrsignalerna "budget i balans" eller "lika mycket produktion av vård under 2012 som 2011" var överordnad den andra, när det gäller uppdragen till regionens sjukhus? Svaret jag fick var att "budget i balans" är överordnad.
Idag gällde inte den principen längre. Idag gällde principen att "Budgeten balanserar, men det saknas pengar till det vi vill göra, och vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det, så vi bifaller förslaget till budget och hoppas att det ska lösa sig framöver".
Det är när det saknas så mycket som 150 miljoner kronor (eller 8 procent av HSU:s budget) som prioriteringarna blir riktigt skarpa. Det var dem som den politiska ledningen avstod från att göra. Det var dem som man blundade för.
Vi gjorde de prioriteringarna, även om det inte var roligt. Vi var de enda som tog den politiska ledningens budgetförutsättningar på allvar.
Vi tyckte det var viktigare att fortsatt arbetet med att förnya och utveckla hälso- och sjukvården i enlighet med nationella riktlinjer och nya läkemedel och metoder än att ha en avgiftsfri tandvård för 20-22-åringar.
Vi tyckte det var viktigare att utveckla psykiatrin, strokevården och cancervården än att göra ytterligare regionala satsningar för ökad tillgänglighet inom lägre opererande specialiteter.
Vi tyckte det var viktigare att ge Kunskapscentrum för Jämlik vård ökade resurser än att ytterligare subventionera glasögonbidrag till barn.
Visst, prioriteringar leder till att man kan tvingas ta bort verksamhet som man tycker är angelägen, men det är det man måste göra om man vill ta politiskt ansvar. Det ville ieller kunde nte den politiska ledningen - idag heller.
För den riktigt intresserade finns här en länk till vårt pressmeddelande och där finns i sin tur en länk till vårt alternativa budgetförslag.
För att börja med en liten detalj så är svaret på mitt förra blogginlägg om resurser till Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) att det inte blev några utökade resurser trots ett kraftigt breddat uppdrag.
Det stora avståndet som finns mellan de förväntade kostnaderna och den nu fastställda budgeten ligger i att det saknas drygt 150 miljoner kronor på HSU:s utvecklingsanslag för att kunna genomföra de utvecklingsinsatser som är planerade.
Det handlar om resurser för ordnat införande av nya läkemedel och metoder i sjukvården, om satsning på kvalitetsregister, om utveckling av den nationella patientöversikten, om IT-utvecklingen inom VG P rimärvård, om satsningar på cancersjukvården och psykiatrin med mera, med mera.
Det mest anmärkningsvärda med hela hanteringen är att Folkpartiet i sin ursprungsbudget i fullmäktige avsatte nästan 250 miljoner kronor mer till HSU än vad den politiska ledningen gjorde i den budget som vann bifall i regionfullmäktige. När budgeten nu ska fastställas så är det bara den politiska oppositionen som förmår att lägga fram och stödja ett förslag som anpassar kostnaderna till den nivå som regionfullmäktige och regionstyrelsen har fastställt i enlighet med ledningens förslag.
Den politiska ledningen väljer medvetet att blunda för att det saknas 150 miljoner kronor istället för att lägga förslag på hur verkligheten ska anpassas till budgeten. Det visar återigen att regionen för närvarande befinner sig i ett läge utan, eller möjligen med mycket svagt, politiskt ledarskap.
I samband med gårdagens regionfullmäktige frågade jag regionstyrelsens ordförande om någon av styrsignalerna "budget i balans" eller "lika mycket produktion av vård under 2012 som 2011" var överordnad den andra, när det gäller uppdragen till regionens sjukhus? Svaret jag fick var att "budget i balans" är överordnad.
Idag gällde inte den principen längre. Idag gällde principen att "Budgeten balanserar, men det saknas pengar till det vi vill göra, och vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det, så vi bifaller förslaget till budget och hoppas att det ska lösa sig framöver".
Det är när det saknas så mycket som 150 miljoner kronor (eller 8 procent av HSU:s budget) som prioriteringarna blir riktigt skarpa. Det var dem som den politiska ledningen avstod från att göra. Det var dem som man blundade för.
Vi gjorde de prioriteringarna, även om det inte var roligt. Vi var de enda som tog den politiska ledningens budgetförutsättningar på allvar.
Vi tyckte det var viktigare att fortsatt arbetet med att förnya och utveckla hälso- och sjukvården i enlighet med nationella riktlinjer och nya läkemedel och metoder än att ha en avgiftsfri tandvård för 20-22-åringar.
Vi tyckte det var viktigare att utveckla psykiatrin, strokevården och cancervården än att göra ytterligare regionala satsningar för ökad tillgänglighet inom lägre opererande specialiteter.
Vi tyckte det var viktigare att ge Kunskapscentrum för Jämlik vård ökade resurser än att ytterligare subventionera glasögonbidrag till barn.
Visst, prioriteringar leder till att man kan tvingas ta bort verksamhet som man tycker är angelägen, men det är det man måste göra om man vill ta politiskt ansvar. Det ville ieller kunde nte den politiska ledningen - idag heller.
För den riktigt intresserade finns här en länk till vårt pressmeddelande och där finns i sin tur en länk till vårt alternativa budgetförslag.
Kommentarer
Trackback