Fler vårdcentraler på gång
Det är inte utan en viss förvåning som jag idag noterar att Västra Götalandsregionen är på väg att få ytterligare tre vårdcentraler den närmaste tiden. Idag har hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän tecknat ett kontrakt med den offentliga primärvården som omvandlar vårdcentralen i Brastad (i Lysekils kommun) från en filial till vårdcentralen i Lysekil till en självständig vårdcentral. I morgon har regionstyrelsen som ett av sina ärenden att godkänna en ansökan från Feelgood om att starta en vårdcentral i Torslanda (i Göteborgs kommun). Dessutom når mig informationen att Backa Läkarhusgruppen (som redan har sju vårdcentraler i regionen) planerar att ansöka om att få starta en vårdcentral på Tjörn där det i dagsläget endast finns en (offentligt driven) vårdcentral
För ett kvartal sedan bloggade jag om att två nya vårdcentraler startade den 1 december - en i Borås och en i Lidköping. Samma dag var det tre andra vårdcentraler som förlorade rätten att driva primärvård inom ramen för vårdvalsmodellen VG Primärvård.
Att jag inledningsvis skrev om min förvåning är att jag inte hade förväntat mig att så pass många vårdgivare, 30 månader efter starten av VG Primärvård, skulle ha modet att starta nya verksamheter. En ny vårdcentral börjar sin verksamhet med noll patienter och därmed också noll kronor i intäkter, medan de från första dagen har kostnader för bland annat lokaler och personal.
Av de båda vårdcentralerna som startade 1 december har Hamnstadens vårdcentral i Lidköping redan lyckats locka till sig drygt 3 000 patienter medan Cityläkarna i Borås har fått knappt 1 000 patienter som valt att lista sig på den nya vårdcentralen. Det visar att det finns en rörlighet bland patienterna som kanske är större än vad jag trodde. Den 1 april förra året startade också en ny vårdcentral i Ulricehamn. På ett knappt år har de lyckats locka till sig drygt 4 000 patienter, samtidigt som de båda offentligt drivna vårdcentralerna i kommunen tappat knappt 4 000 patienter. Den ene bröd.....
Det är patienterna som har fått makten i VG Primärvård. Om de inte är nöjda med tillgänglighet, service, bemötande och kvalitet på den vårdcentral de är listade vid så har de chansen att byta, och uppenbart är folk både intresserade och villiga att byta vårdcentral.
Att nu ytterligare tre vårdcentraler är på väg att starta i Västra Götaland är för mig ett bevis på att vårdvalsmodellen i regionen är en framgång.
När det sommaren 2009 såg ut att bli över 65 nya vårdcentraler i Västra Götalandsregionen den 1 oktober samma höst uttalade jag en profetia i Västnytt om att ett antal av dem sannolikt kommer att få svårt att överleva på sikt. Vi har också fått se en utslagning av vårdcentraler, men i mindre omfattning än vad jag trodde. Några har fått tillstånd att avveckla verksamheten i förtid, andra finns kvar och har blivit filialer till andra vårdcentralerna, ytterligare några har bytt ägare och ytterligare ett gäng har valt att starta ny verksamhet under de två och ett halvt år som snart har förlupit.
Idag är det 13 av knappt 200 vårdcentraler som har färre än 3 000 listade patienter (om jag räknat rätt). Det borde vara tufft att leva upp till alla villkoren i VG Primärvårds krav- och kvalitetsbok med så pass få listade patienter, men faktum är att nio av de tretton vårdcentralerna under det senaste åren har vuxit i storlek. Flera av dem finns också i regionens ytterområden och får ta del av den särskilda geografiska ersättning till vårdcentraler i mindre kommuner långt från sjukhus. De tycks fortsatt överleva och det tyder också på att vi har en ersättningsmodell som premierar just det vi vill att den ska premiera så att vi kan ha vårdcentraler också i områden med färre invånare.
För ett kvartal sedan bloggade jag om att två nya vårdcentraler startade den 1 december - en i Borås och en i Lidköping. Samma dag var det tre andra vårdcentraler som förlorade rätten att driva primärvård inom ramen för vårdvalsmodellen VG Primärvård.
Att jag inledningsvis skrev om min förvåning är att jag inte hade förväntat mig att så pass många vårdgivare, 30 månader efter starten av VG Primärvård, skulle ha modet att starta nya verksamheter. En ny vårdcentral börjar sin verksamhet med noll patienter och därmed också noll kronor i intäkter, medan de från första dagen har kostnader för bland annat lokaler och personal.
Av de båda vårdcentralerna som startade 1 december har Hamnstadens vårdcentral i Lidköping redan lyckats locka till sig drygt 3 000 patienter medan Cityläkarna i Borås har fått knappt 1 000 patienter som valt att lista sig på den nya vårdcentralen. Det visar att det finns en rörlighet bland patienterna som kanske är större än vad jag trodde. Den 1 april förra året startade också en ny vårdcentral i Ulricehamn. På ett knappt år har de lyckats locka till sig drygt 4 000 patienter, samtidigt som de båda offentligt drivna vårdcentralerna i kommunen tappat knappt 4 000 patienter. Den ene bröd.....
Det är patienterna som har fått makten i VG Primärvård. Om de inte är nöjda med tillgänglighet, service, bemötande och kvalitet på den vårdcentral de är listade vid så har de chansen att byta, och uppenbart är folk både intresserade och villiga att byta vårdcentral.
Att nu ytterligare tre vårdcentraler är på väg att starta i Västra Götaland är för mig ett bevis på att vårdvalsmodellen i regionen är en framgång.
När det sommaren 2009 såg ut att bli över 65 nya vårdcentraler i Västra Götalandsregionen den 1 oktober samma höst uttalade jag en profetia i Västnytt om att ett antal av dem sannolikt kommer att få svårt att överleva på sikt. Vi har också fått se en utslagning av vårdcentraler, men i mindre omfattning än vad jag trodde. Några har fått tillstånd att avveckla verksamheten i förtid, andra finns kvar och har blivit filialer till andra vårdcentralerna, ytterligare några har bytt ägare och ytterligare ett gäng har valt att starta ny verksamhet under de två och ett halvt år som snart har förlupit.
Idag är det 13 av knappt 200 vårdcentraler som har färre än 3 000 listade patienter (om jag räknat rätt). Det borde vara tufft att leva upp till alla villkoren i VG Primärvårds krav- och kvalitetsbok med så pass få listade patienter, men faktum är att nio av de tretton vårdcentralerna under det senaste åren har vuxit i storlek. Flera av dem finns också i regionens ytterområden och får ta del av den särskilda geografiska ersättning till vårdcentraler i mindre kommuner långt från sjukhus. De tycks fortsatt överleva och det tyder också på att vi har en ersättningsmodell som premierar just det vi vill att den ska premiera så att vi kan ha vårdcentraler också i områden med färre invånare.
Kommentarer
Trackback
