För få eller för många vårdplatser?
Vårdplatsanalysen visade bland annat att vi i Västra Götalandsregionen i snitt under 2010 hade 181 överbeläggningar per dag. Hälften av dem på "icke-ordinarie patientrum". Vårdplatsanalysen har varit efterlängtad för att få ett svar på hur stort problemet med överbeläggningar är så att vi kan börja vidta åtgärder för att komma tillrätta med bristen. När vi politiskt under hösten har efterfrågat hur vi ska gå vidare med vårdplatsfrågan i regionen har svaret varit att de olika sjukhusen nu jobbar med åtgärder med anledningen av rapporten och att den politiska diskussionen bör avvakta vad de olika sjukhusförvaltningarna kommer fram till.
I lördags fick vi reda på delar av svaret vad gäller Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). I Göteborgs-Posten fanns en stor artikel om att SU planerar att minska antalet vårdplatser med inte mindre än 95 vårdplatser under 2012, vilket ungefär motsvarar en minskning med 5% av vårdplatserna vid SU.
Jag måste säga att det är en märklig respons på en vårdplatsanalys som har pekat på att SU under 2010 i snitt hade 72 överbeläggningar per dag. Allt annat lika så skulle det innebära en fördubbling av antalet överbeläggningar per dag vid sjukhuset. En tredjedel av avdelningarna vid SU rapporterade att de hade överbeläggningar under minst 100 dagar per år.
Nu är allt annat inte lika. Jag tycker det är utmärkt att våra sjukhusförvaltningar gör en översyn av hur sjukhusets vårdplatser bäst utnyttjas. Kan man ge patienter bättre och mer effektiv vård på annat sätt än i en vårdsäng på en avdelning på sjukhuset är det alldeles utmärkt. Ett visst antal vårdplatser på ett visst sjukhus eller en viss avdelning har i sig inget egenvärde, men det är klart att vi måste planera för att ha ett antal vårdplatser som motsvarar de förväntade behoven. Vi kan aldrig helt eliminera risken för överbeläggningar vid särskilda toppar, men vi måste dimensionera antalet vårdplatser så att det större delen av året täcker de behoven som finns, samtidigt som vi ständigt måste arbeta för att utveckla vårdmetoder och arbetssätt för att ge patienterna bästa möjliga vård - oavsett om det kräver en vårdplats eller inte.
Däremot känns det aningen märkligt att svaret från Sahlgrenska Universitetssjukhuset om hur man ska hantera problemet med i snitt 72 överbeläggningar per dag ska mötas av en neddragning på ytterligare 95 vårdplatser.
Hej,
Tycker ofta du har intressanta inlägg. Började läsa din blogg då jag jobbade inom VGR(vilket jag inte längre gör).
Det jag tänker på med detta är en sak man ofta glömmer: Man kan inte räkna med att man ska ha en beläggning på 100% (vilket man ofta verkar göra i sjukvården) för då finns inget utrymme för topparna(som man VET kommer).
Det enda vi vet om en prognos är att den kommer vara fel varför det måste finnas mer kapacitet i systemet.
Jag fick höra om en svårighet inom vården med tomma platser (har ej undersökt det själv) som är att om det finns lediga platser så fylls de med patienter. Ett dilemma utan enkel(?) lösning!
Hej Anna,
och tack för responsen. I den vårdplatsanalys som regionen har fått hjälp att göra så försöker vi också prognostisera behovet fram till 2020, och då räknar vi just utifrån en beläggningsgrad på 90% och inte 100%. Vi räknar också beläggningen på morgonen, vilket (oftast) är den tidpunkt då vårdplatserna är som mest belagda. Det har kommit in patienter under sen kväll och natt medan ingen blir utskriven vid den tiden.
Det andra du tar upp kallas ju ibland sjukvårdens termodynamiska lag. Ingen säng får vara kall. Risken är ju att det är tillgången på vårdplatser, och inte patienternas medicinska behov, som i för hög grad styr inläggning och utskrivning.
/Jonas
