Jonas sjukvårdsblogg

För första måndagen på flera veckor är jag tillbaka i Vänersborg, efter smygstarten förra veckan med möten på andra ställen än i det som kallas regionhuvudstaden. Måndag i Vänersborg följer en rutin som bygger på de grupper som träffas i olika konstellationer - bland annat gruppledarna, partikansliet, allianspartierna - och på de ärenden som ska hanteras i regionstyrelsen de kommande veckorna.

 

Strax före helgen fick vi första utgåvan av regionstyrelsens handlingar till sammanträdet om åtta dagar. Det största ärendet som ska avhandlas är förslag till "Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland". Den planen har arbetats fram under nästan ett och ett halvt år och ett färdigt förslag ligger nu till regionstyrelsen, och senare regionfullmäktige, för ställningstagande.

 

Att få mer jämlika förutsättningar för en god hälsa är en otroligt viktig fråga, men det är bra mycket lättare att säga att vi ska uppnå en mer jämlik hälsa än att faktiskt åstadkomma det. En jämlik sjukvård - att få samma behandling, att få tillgång till samma mediciner och att bli bemött lika respektfullt - oavsett ålder, kön, bostadsort, etniskt ursprung, inkomstnivå etc borde vara en självklarhet, men att alla skulle ha en lika bra hälsa är betydligt svårare att uppnå.

 

Som nästan alltid när frågan om jämlik hälsa kommer på tal så pekas det på att människor i vissa områden i regionen med en låg medelinkomst i snitt har nio års kortare medellivslängd än i andra områden med en hög medelinkomst. Detta är också portalmeningarna - och hela utgångspunkten - i förslaget till Handlingsplan för jämlik hälsa som styrelsen ska behandla nästa tisdag.

 

Självklart att detta är en utmaning för samhället i stort. Här spelar hälso- och sjukvården en viktig roll, men än viktigare för att påverka förutsättningarna för en jämlik hälsa är vad vi gör i skolan, möjligheterna till ett aktivt fritidsliv för såväl unga som gamla, möjligheterna till en meningsfull sysselsättning i form av arbete, och inte minst hur vi som individer tar ansvar för oss själv och vår hälsa.

 

Det är därför med förvåning som förslaget till Handlingsplan i samma portalstycke i planen slår fast att den stora skillnaden i medellivslängd "inte beror på biologiska skillnader. Inte heller kan skillnader i individernas levnadsvanor förklara skillnaderna i hälsa."

Ställningstagandet att inte individernas levnadsvanor åtminstone kan delförklara skillnader i hälsa är närmast sensationellt. Det skulle i så fall innebära att det inte spelar någon roll vilka insatser vi gör kring alkohol, tobak, kost, motion och sömn, eller hur vi som individer hanterar detta.

 

Enligt förslaget till Handlingsplan är det "de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och sociala förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflyrtande på hur människors hälsa utvecklas." Jag håller helt med om att de ekonomiska, materiella och sociala förutsättningarna är viktiga för individers möjlighet att tillgodogöra sig en bra hälsa, men att helt sopa bort det individuella ansvaret för den enskildes val av levnadsvanor är att dra den senare slutsatsen allt för långt.

 

Förväntningarna och kraven på hälso- och sjukvården har de senaste decennierna ökat i takt med de medicinska framsteg som görs i form av nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Förväntningarna ökar på att hälso- och sjukvården alltid ska kunna "fixa" de problem vi drabbas av genom en operation, ett läkemedel, ett årligt besök. Vad vi som individer gör för att hamna i läget att vi har problem som behöver "fixas" blir inte ett individuellt ansvar utan en följd av systematiska skillnader i förutsättningar.

 

Det vore mycket olyckligt om Västra Götalandsregionen när vi ska fastställa en viktig handlingsplan för jämlik hälsa inte ser till individens ansvar för sin egen hälsa och framför allt ser till individens möjlighet att påverka utvecklingen så att skillnaderna i hälsa kan minska över tid.