Jonas sjukvårdsblogg

Jag inleder nyåret med en liten bloggserie i fyra delar under rubriken ”Investera för framtiden”. Min utgångspunkt är läget i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård, men är antagligen rätt så generell för all svensk hälso- och sjukvård. Jag vill peka på några områden där det är viktigt att det görs investeringar för att skapa förutsättningar för en mer effektiv hälso- och sjukvård med högre kvalitet och bättre patientsäkerhet.

Del 5 – Hur ska det bli verklighet?

Redan när jag skrev del 1 i denna serie funderade jag på om jag samtidigt skulle ge svaret på hur mina tankar och idéer om investeringar för framtiden i sjukvården ska bli verklighet eller inte, men bestämde mig för att sätta sakfrågan främst och eventuellt avsluta med ett extranummer. Nu hade jag dessutom turen att få just frågan ”hur ska det bli verklighet?” på twitter (Tack Daniel!), och då måste jag ju också leverera svaret.

Det korta och enkla svaret finns redan nedtecknat i ett dokument som heter ”Den kreativa regionen – Förslag till budget för Västra Götalandsregionen 2013” med Folkpartiet som avsändare.

En sak är ju att vilja genomföra en massa reformer, en annan att faktiskt prioritera tillgängliga resurser så att man verkligen kan genomföra det man säger sig vilja, och det var det vi försökte göra med vårt budgetförslag från i somras. Det betyder ju samtidigt att det finns annat som vi inte kan genomföra eller tvingas ta bort.

När vi formulerade vårt förslag till budget för 2013 så var en av de största utmaningarna för oss om vi verkligen skulle acceptera den föreslagna skattehöjningen i den politiska ledningens förslag till budget på 25 öre. Efter moget övervägande landade vi till sist i slutsatsen att den skattehöjningen behövs OM den går till att rätta till den strukturella obalansen i sjukhusens ekonomi och till att göra nödvändiga Investeringar för framtiden i hälso- och sjukvården, men också i kollektivtrafiken, regionala utvecklingen och i kulturen.

Den politiska ledningen valde att höja skatten, men hade varken åtgärder för att komma till rätta med den strukturella obalansen och mycket få förslag för att Investera för framtiden.

Ur detta dokument har jag under veckan presenterat åtta områden för investeringar i framtiden och jag ska kort peka på vad som hänt, sett i ekonomiska resurser, om det hade varit Folkpartiets budgetförslag som vunnit vid regionfullmäktiges budgetbehandling 11-12 juni 2012.

1 o 2 Investeringar i fastigheter och utrustning

I Folkpartiets budgetförslag uppgick investeringsramarna för fastigheter och utrustning till 4,2 miljarder kronor för 2013 jämfört med 3,6 miljarder kronor i den politiska ledningens förslag. Även planåren 2014-2015 låg Folkpartiets investeringsnivå 600 respektive 700 miljoner kronor högre än i den politiska ledningens förslag.

Nackdelen med vårt förslag är att behöver ta upp lån på 300 miljoner kronor 2015 för att finansiera de ökade investeringarna den vägen (och då också behöva betala ränta), men precis som jag skrev i del 1 så tycker jag inte alls att det är märkligt att vi lånar till att göra långsiktiga strategiska investeringar.

3 Investeringar i forskning

I Folkpartiets budgetförslag har vi en ambition att successivt öka regionens bidrag till forskning och forskningsinfrastruktur med en halv miljard kronor. Det finns en relativt lång startsträcka på dessa medel varför vi i vårt förslag avsatte 25 miljoner kronor för 2013, ytterligare 75 miljoner för 2014 och ytterligare 100 miljoner kronor för 2015 till en nivå som är 200 miljoner kronor högre än idag.

I den politiska ledningens budgetförslag kan jag konkret bara finna 3 nya miljoner kronor för FoU inom förvaltningen Habilitering&Hälsa, och sen blev det, som jag skrev i del 2, dessutom en minskning av HSU:s forskningsmedel med 5 miljoner kronor.

4 Investeringar i förnyelse

I del 2 om investeringar för framtiden lyfte jag också fram behovet av 250 miljoner kronor till förnyelse och ordnat införande av ny kunskap, nya metoder och nya läkemedel. Av det skälet tillfördes HSU 150 miljoner kronor extra i vårt budgetförslag för att fortsatt kunna hålla uppe nivån på utvecklingsanslaget och ytterligare 50 miljoner kronor specifikt för ordnat införande. Efter att fullmäktige antog budgeten i juni så tillförde den politiska ledningen ytterligare 100 miljoner kronor till utskottet, men när utskottet antog sin detaljbudget fanns endast 146 miljoner kronor anslagna för ordnat införande.

I detta skede har ju inte Folkpartiet mer pengar att röra sig med än vad fullmäktige och regionstyrelsen har beslutat, men med interna prioriteringar i HSU:s budget la vi ett alternativt förslag som i alla fall kom upp i knappt 222 miljoner kronor. Bland annat sparades 85 miljoner kronor på att avskaffa den fria förlängda ungdomstandvården för 20-23-åringar utifrån principen att vi hellre ser att fler reumatiker och cancersjuka får tillgång till potenta läkemedel än att denna åldersgrupp ska behöva gratis tandvård för att gå till tandläkaren.

5 Investeringar i kvalitet

Jag väljer att citera direkt ur budgeten: ”Regionstyrelsen tillförs 75,0 mnkr 2013 för kvalitetsutvecklingsprojekt i regionen i syfte att höja kvaliteten i verksamheterna och långsiktigt kunna sänka kostnaderna. Det rör sig bland annat om fortsatta satsningar på förbättrad logistik, processutveckling och annan verksamhetsutveckling och andra åtgärder för att komma till rätta med de kvalitetsbristkostnader som finns om regionens verksamheter.” Detta är långsiktiga pengar som ligger kvar, men inte föreslogs öka, de kommande åren.

Dessutom föreslog vi att de beräknade statsbidragen för patientsäkerhet på 70 miljoner kronor skulle användas mer proaktivt på en strategisk och långsiktig satsning på patientsäkerhetsarbete, istället för som ersättning till verksamheterna för att de rapporterar data.

6 Investeringar i IS/IT

I vårt budgetförslag avsatte vi också 30 miljoner kronor för 2013 och ytterligare 30 miljoner kronor för 2014 för att kunna genomföra angelägna utvecklingsprojekt, och markerade att vi helst såg att Västra Götalandsregionen på detta sätt kunna mana övriga landet till en fördubbling av de gemensamma medlen på utveckling av e-hälsa i samverkan. Skulle regeringen och staten dessutom kunna toppa detta vore väldigt mycket vunnet.

7 Investeringar i vidareutbildning

Folkpartiets budgetförslag innehöll också en satsning på 75 miljoner kronor under 2013 som föreslogs öka med ytterligare 50 miljoner vart och ett av åren 2014 och 2015 till en nivå på 175 miljoner kronor för att kunna öka antalet AT- och ST-block och för att finansiera en ny modell för finansiering och ersättning av andra yrkesgruppers specialistutbildning.

8 Investeringar i ansvarsfull lönepolitik

Tillsammans med satsningen på forskning är detta det ekonomiskt största åtagandet i vårt budgetförslag där vi pekar ut en riktning med en satsning på 5-600 miljoner kronor på 5-6 år för en bättre lönebildning och en ökad lönespridning. Framför allt gäller detta inom de kvinnodominerade yrkesgrupperna i hälso- och sjukvården. De högsta lönerna behöver öka med 30-35 % och lönespannet borde öka upp mot 100 % mellan lägst och högst avlönad.

För detta ändamål avsatte vi 75 miljoner kronor för 2013 och därefter ytterligare 100 miljoner kronor per år de kommande 4-5 åren.

Vad får man inte med Follkpartiets budgetförslag?

- Istället för ett generellt effektiviseringskrav på 0,7 % hade vi ställt ett effektiviseringskrav på 1,0 %

- Vi föreslog en modell för bättre hemtagning av vinster för bättre upphandling och lägre inköpskostnader

- Vi föreslog att resenärerna får betala någon procent mer per år, och skattebetalarna motsvarande mindre, för utvecklingen i kollektivtrafiken

- Vi föreslog några mindre justeringar på bl a regionfullmäktige, miljönämnden och folkhälsokommitténs budgetanslag

- Vi sa nej till vissa satsningar som ledningen föreslog, men hade i gengäld några andra

- Vi valde att räkna hem något större intäkter i form av statsbidrag utifrån historiska data

- Dessutom valde vi inte att bygga upp extra ekonomiska buffertar som ledningen, utan tyckte det var bättre att ge medlen i förskott och inte skyffla in dem i efterhand