Jonas sjukvårdsblogg

Jag inleder nyåret med en liten bloggserie i fyra delar under rubriken ”Investera för framtiden”. Min utgångspunkt är läget i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård, men är antagligen rätt så generell för all svensk hälso- och sjukvård. Jag vill peka på några områden där det är viktigt att det görs investeringar för att skapa förutsättningar för en mer effektiv hälso- och sjukvård med högre kvalitet och bättre patientsäkerhet.

Del 3 – Investeringar i kvalitet och IS/IT

Dagens inlägg handlar om en gammal och en nygammal käpphäst när det handlar om områden där jag anser att vi behöver investera för framtiden i regionens hälso- och sjukvård, Jag vill se en kvalitetsdriven utveckling av hälso- och sjukvården där kvalitetsfrågorna är i förarsätet när sjukvårdens utveckling planeras. Vad är då egentligen kvalitet i hälso- och sjukvården? För mig sammanfattas sjukvårdens kvalitetsutmaningar allra bäst i God Vård-begreppet. En sjukvård som är Kunskapsbaserad, Patientfokuserad, Säker, Jämlik, Effektiv och som ges i Rätt tid.

Resurserna i svensk sjukvård, och i alla andra sjukvårdssystem också, är begränsade. Det leder till att nästan alla parter, från politiska beslutsfattare via sjukhusdirektörer och verksamhetschefer fram till enskild läkare eller sjuksköterska, nästan alltid utgår från det ekonomiska perspektivet och den ekonomiska begränsningen som finns när sjukvården ska planeras och utföras. Det är inte fel i sig att ha ett sunt ekonomiskt perspektiv när man planerar och utför vård. Felet är allt för ofta att man tar sin utgångspunkt i dagens verksamhet, dagens arbetssätt och dagens resultat och planerar för hur den verksamheten ska kunna genomföras till den resurs man fått sig tilldelad.

För mig innebär en kvalitetsdriven sjukvård att man alltid och ständigt funderar i termer för hur man kan driva sjukvårdsverksamhet med högre kvalitet utifrån God Vårds ledstjärnor. För det är med högre kvalitet som vi kan kontrollera kostnadsutvecklingen i sjukvården. Högre kvalitet kostar inte mer än dålig kvalitet, högre kvalitet leder tvärtom ofta till lägre kostnader. De så kallade kvalitetsbristkostnaderna i svensk hälso- och sjukvård beräknas uppgå till cirka 20 % av kostnaderna. I Västra Götalandsregionen motsvarar det nästan sju miljarder kronor och är starka skäl för att aktivt jobba för att minska kvalitetsbristerna genom att investera i förbättrad kvalitet.

Hur investerar man då i kvalitet? Först av allt handlar det mycket om ett mentalt skifte i synsätt utifrån det som beskrivs ovan för att kunna gå från en budgetstyrd hälso- och sjukvård till en kvalitetsdriven hälso- och sjukvård. Ledare och personal i sjukvården måste ha kunskaper, befogenheter och resurser (tid och pengar) för att kunna jobba med kvalitetsutveckling, verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar. Därutöver handlar det om förse verksamheterna med resurser och redskap för att kunna jobba med att undanröja eller minska kvalitetsbristerna.

Det handlar bland annat om att investera i ett mer systematiskt och aktivt patientsäkerhetsarbete för att minska undvikbara skador och infektioner, det handlar om att investera i arbetet med ordnat införande för att säkerställa att den senaste evidensen i behandlingsmetoder tillämpas i den medicinska vardagen och det handlar om att investera i verksamhetsutveckling för att skapa bättre logistik och smartare arbetssätt för att den vägen få en mer patientfokuserad, jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård.

När vi talar om kvalitetsbrister och patientsäkerhet kan vi inte undgå att också prata om den informationsteknik och de informationssystem som ska stödja och underlätta arbetet i vården. Det är sällan man får höra så många suckar och närmast hånfulla skratt i dialog med hälso- och sjukvårdspersonal som när man börjar diskutera IS/IT-system.

Regionernas och landstingens årliga kostnader för IS/IT uppgår till cirka åtta miljarder kronor per år. Av dessa är mindre än fem procent gemensamma drift- och utvecklingsmedel, dessutom i allt högre grad driftmedel och i mindre utsträckning utvecklingsmedel. Övriga drygt 7,5 miljarder är kostnader i respektive region och landsting och där alla utvecklar och driftar sina egna lösningar och separat handlar upp samma lösning som grannlandstinget. Det finns en stor potential att samarbeta mer i det relativt lilla landet Sverige kring dessa frågor. Frågan är dock om viljan finns? Utifrån min position som ledamot i SKL:s beredning för E-samhället måste jag tyvärr säga att jag är orolig för vilken vilja som egentligen finns för att gemensamt lägga mer resurser på ett gemensamt arbete.

Ett av problemen med 21 landsting och regioner är att det alltid är någon av dem som precis har investerat i nya journalsystem eller andra system, och intresset för att göra något annat gemensamt eller nationellt är svalt för det kommer ju att leda till nya kostnader. För en effektiv samordning och ett effektivt resursutnyttjande är jag övertygad om att krävs mer av gemensamma lösningar. Jag skulle också väldigt gärna se regeringen mer aktiv i denna fråga. Sjukskrivningsmiljarder, kömiljarder, patientsäkerhetsmiljoner, rehabmiljoner och psykiatrimiljoner i all ära, men vad svensk sjukvård är i riktigt stort behov av är nationella IT-miljarder för svensk hälso- och sjukvård.

Vi måste investera i en mer användarvänlig, kommunikationssäker och integritetssäker IS/IT-struktur byggd utifrån vårdpersonalens (användarnas) önskemål och krav. Jag har efter många års funderande återvänt till en tidigare tanke på att vi borde börja om från början och skapa nationellt gemensamma system i en gemensam struktur. Jag tror det handlar om att bestämma sig för att fem-sex år i framtiden införa något nytt, och använda den tiden till att utveckla det nya och utbilda i det nya samtidigt som vi får lappa, laga och anpassa i de gamla systemen utan att göra nya större investeringar. Jag har ingen aning om vad kostnaden för detta skulle bli, men är rätt så övertygad om att de årliga drifts- och utvecklingskostnaderna därefter kommer att kunna vara betydligt lägre och framför allt skulle mer användarvänliga system frigöra mängder av tid för hälso- och sjukvårdens personal som skulle kunna användas till mer direkt patientaktivt arbete.