Jonas sjukvårdsblogg

Jag utlovade en liten bloggpaus men kan inte riktigt hålla mig när Göteborgs-Posten idag har valt att publicera min och Kristina Grapenholms debattartikel om lönebildningen, eller bristen på densamma, inom kvinnodominerade vårdyrken.

Det är en bra artikel som förtjänar att läsas i sin helhet. Tyvärr kan jag inte länka på vanligt sätt när jag bloggar från paddan.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1462691-hogre-slutlon-viktigare-an-hog-ingangslon

Under det senaste året har allt mer fokus i den offentliga debatten riktats mot sjuksköterskors generella lönesituation. Det började förra våren när sjuksköterskestudenter manade sina kollegor att inte ta ett jobb för en lägre ingångslön än 24 000 kronor i månaden, vilket i år höjts till 25 000 kronor i månaden.

Det är inga orimliga lönekrav som förs fram av sjuksköterskestudenterna sett till utbildningens längd och arbetets ansvar. Det stora problemet är dock inte de allt för låga ingångslönerna utan de allt för låga utgångslönerna, det vill säga den nivån när man inte längre kan få relativt högre lön innan man går i pension. Lönekarriären är väldigt kort för en sjuksköterska, sjukgymnast, biomedicinsk analytiker etc.

Löneincitamenten för att till exempel specialistutbilda sig som sjuksköterska är ofta väldigt små, ibland till och med negativa. Ersättningen till den som bidrar med ett helt yrkeslivs förvärvade kunskaper är ofta väldigt små jämfört med den som just introduceras på arbetsplatsen.

Bland sjuksköterskorna i Sverige finns en lönespridning på cirka 40% mellan de med högst lön (90:e percentilen) och de med lägst lön (10:e percentilen). Det är en osunt liten skillnad som borde borde öka till 80-90% för att få en önskvärd lönespridning där utbildning, erfarenhet, engagemang och ansvar är viktiga faktorer i en individuell lönesättning.

Alla pratar om vikten av att uppgradera kvinnodominerade vårdyrken lönemässigt, men väldigt lite har gjorts konkret som har gett verklig effekt. Jag måste erkänna att jag är lite imponerad över att sjuksköterskornas fackliga organisation Vårdförbundet återigen vågad teckna ett så kallat sifferlöst avtal i såväl volym som tid. Det är precis det som vi som arbetsgivare önskar. Då är det också vår plikt att nu gå från ord till handling och skapa grunden för en ny lönebildningsprocess för en ökad lönespridning.

Vi skriver i dagens debattartikel att de bäst betalda sjuksköterskorna bör kunna få 30% högre lön, motsvarande 10 000 kronor mer i månaden, men det går inte att genomföra på ett år, men är fullt realistiskt att genomföra på 5-6 år - ett steg i taget. Från Folkpartiet i Västra Götalandsregionen har vi under ett par års tid föreslagit att det i regionens budget avsätts 100 miljoner kronor årligen i just 5-6 år för att få till en mer önskvärd lönespridning för sjuksköterskor och andra kvinnodominerade vårdyrken med längre högskoleutbildning.

Jag hoppas att vår debattartikel idag kan vara startskottet på en förnyad debatt om lönebildningen inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Hälso- och sjukvården är det område där jag främst verkar och det är därför jag lägger förslag inom det området för att visa att det faktiskt är möjligt att åstadkomma förändring. Om viljan finns så är det möjligt. Ja, det måste vara möjligt om vi ska kunna vara med och konkurrera om talangerna till vårdyrken i framtiden.

Låt debatten börja!