Läkemedelsbidrag
Idag har det varit dags för årets första SKL-dagar när ledande kommun, landstings och regionpolitiker samlas i Stockholm under halvannan dag för gruppmöten, gemensamma informationspunkter och formella möten i styrelser, delegationer och beredningar. Det FoU-råd i Sveriges kommuner och landsting som jag är ordförande för har inget sammanträde denna månad vilket ger mig chansen att hinna hem till ordförandekonferens med de medicinska sektorsråden i regionen under morgondagen.
En av utmaningarna med att blogga är att försöka undvika att ständigt upprepa sig. Förutom kontinuerlig uppföljning av vårdgarantins utveckling har jag försökt undvika detta. Vissa saker risker dock att återkomma med en årlig tradition - tyvärr kan jag inte i slutet av januari detta år blogga om en överenskommelse mellan SKL och staten om statsbidrag för läkemedelskostnaderna för 2009 som jag gjorde i slutet av januari förra året.
Redan då tyckte jag att det var väl sent att i januari sluta en överenskommelse för det året. 2009 kommer det att dröja ännu längre innan vi får besked om vad som gäller för statsbidragen innevarande år. Vad ska vi i landsting och regioner planera efter? Riskerar vi helt att bli utan statsbidrag? Blir uppräkningen 0,5%, 1%, 2% eller 4%. Besked i den frågan påverkar de ekonomiska förutsättningarna rätt så kraftigt.
Ett extra stimulanspaket till kommun- och landstingssektorn eller inte kan många har olika åsikter, men att staten ska ta sitt grundläggande ansvar och klara av att träffa överenskommelse om bland annat statsbidraget för läkemedel borde inte ens vara en diskussionsfråga. Det är en fråga om att visa grundläggande ledarskap för att skapa rimliga spelregler för alla parter.
En av utmaningarna med att blogga är att försöka undvika att ständigt upprepa sig. Förutom kontinuerlig uppföljning av vårdgarantins utveckling har jag försökt undvika detta. Vissa saker risker dock att återkomma med en årlig tradition - tyvärr kan jag inte i slutet av januari detta år blogga om en överenskommelse mellan SKL och staten om statsbidrag för läkemedelskostnaderna för 2009 som jag gjorde i slutet av januari förra året.
Redan då tyckte jag att det var väl sent att i januari sluta en överenskommelse för det året. 2009 kommer det att dröja ännu längre innan vi får besked om vad som gäller för statsbidragen innevarande år. Vad ska vi i landsting och regioner planera efter? Riskerar vi helt att bli utan statsbidrag? Blir uppräkningen 0,5%, 1%, 2% eller 4%. Besked i den frågan påverkar de ekonomiska förutsättningarna rätt så kraftigt.
Ett extra stimulanspaket till kommun- och landstingssektorn eller inte kan många har olika åsikter, men att staten ska ta sitt grundläggande ansvar och klara av att träffa överenskommelse om bland annat statsbidraget för läkemedel borde inte ens vara en diskussionsfråga. Det är en fråga om att visa grundläggande ledarskap för att skapa rimliga spelregler för alla parter.
Kommentarer
Trackback
