86 miljoner
Idag har årets bokslutsuppföljningssamtal inletts med att delar av regionstyrelsen har träffat hälso- och sjukvårdsnämnderna i Mitten-Älvsborg och i Sjuhärad. Under de kommande två veckorna kommer ytterligare 38 nämnder och styrelser att kallas till uppföljningssamtal över 2009 och med framåtblickar för 2010 och 2011 i viss mån.
Det är ett tajt schema att hinna med att träffa 40 nämnder och styrelser. Idag träffar vi dessutom Styrelserna för Habilitering & Hälsa, Alingsås lasarett och Primärvården i Göteborg. Schemat sträcker sig från 08.30 till 17.30 i sessionssalen i residenset i Vänersborg.
Bokslutsuppföljningssamtal har vi nu haft i februari och mars under de senaste 8-9 åren och de är värdefulla för oss i regionstyrelsen och jag har uppfattat det som värdefullt också för nämnder och styrelser att få komma och redovisa vad de har gjort och vad de planerar för framtiden. Frågan är dock om det inte snart är dags att testa delvis andra former för dessa uppföljningar. Totalt är det nio heldagar inplanerade för dessa uppföljningsmöten, och det är långa dagar som ställer krav på oss som är med hela dagen att hålla skärpan och intresset vid liv. Måste alla nämnder och styrelser kallas varje år? Finns det andra former för uppföljningen? Ja, det är frågor som i alla fall jag funderar över.
När jag återkom till mitt rum efter de två första uppföljningssamtalen så låg hela Västra Götalandsregionens bokslutskommuniké på min stol. Resultatet för regionen blev ett positivt ekonomiskt resultat på 86 miljoner kronor. Det är oerhört glädjande att vi också 2009 lyckades nå ett positivt ekonomiskt resultat, inte minst mot bakgrund av att den första prognosen i mars förra året pekade mot ett befarat underskott på 900 miljoner kronor för regionen.
Extra statsbidrag från regeringen i kombination med bättre utveckling av skatteintäkterna än befarat och sänkning av premierna för AFA försäkringar är några orsaker som bidraget till det förbättrade resultatet.
I mitten av oktober bloggade jag med anledning av delårsrapporten per augusti. Då prognostiserades ett underskott på 550 miljoner kronor, och jag gjorde en aktuell gissning på ett negativt utfall på 178 miljoner kronor. Jag kände då inte till sänkningen av premierna för AFA försäkringar som senare ytterligare bidragit till ett bättre resultat.
Om jag prognostiserade åt rätt håll i mina antaganden om den ekonomiska utvecklingen så var jag däremot fel ute när jag spådde att vi inte skulle lyckas minska antalet anställda under 2009 i samma inlägg. Regionen har varje år sedan regionen bildades ökat antalet anställda med i runda tal 300 årsarbetare per år, och jag var tveksamt till om vi skulle klara av att bryta den utvecklingen. Under 2009 minskade antalet med 626 årsarbetare till 45 151 årsarbetare, eller en minskning med 682 anställda till 50 204 anställda enligt bokslutskommunikén. Den minskning ska både ses i ljuset av att sjukfrånvaron minskat med nästan en procentenhet, och att införandet av VG Primärvård under slutet av året infördes kan ha spelat en viss roll med övergångar av personal från offentligt till privat primärvård.
Hälso- och sjukvården i regionen gick dock med underskott i förhållande till de medel den tilldelats med 111,8 miljoner kronor. För första gången på flera år redovisar hälso- och sjukvårdsnämnderna tillsammans ett underskott. Underskottet är dock mindre än de medgivanden om använda av eget kapital som funnits.
I övrigt lyckades inte heller Habilitering & Hälsa, Primärvården i Göteborg samt Södra Bohuslän hamna på plusresultat, och så inte heller NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus. Dock lyckades Sahlgrenska Universitetssjukhuset för första gången på många år redovisa ett plusresultat, och inte så dåligt heller, 113,9 miljoner kronor blev resultatet för SU. Det är naturligtvis en väldigt massa pengar men ändå inte mer än cirka en procent av SU:s omsättning kring 11 miljarder. SU har de senaste åren gått back cirka 100 miljoner per år, och vi har nästan frågat oss om det är en naturlag att ett universitetssjukhus går 100 miljoner med underskott och även då konstaterat att det bara rört sig om en avvikelse på en procent men samtidigt ställt oss frågan om avvikelsen alltid måste vara åt fel håll. Årets resultat visar på att det inte alltid måste vara åt fel håll och att det inte är någon naturlag. Starkt jobbat!
Med detta positiva bokslut 2009 och med en lägre kostnadsutveckling jämfört med de senaste åren (4,3 procent 2009) och en lägre personalvolym går vi in i 2010 bättre rustade än vad vi egentligen trodde när vi la budget och tilläggsbudget för 2010. Det finns därför all anledning att tro att vi kan få ett bättre resultat än budgeterat (cirka 600 miljoner i underskott) också 2010 om vi spelar våra kort rätt också under året.
Det är ett tajt schema att hinna med att träffa 40 nämnder och styrelser. Idag träffar vi dessutom Styrelserna för Habilitering & Hälsa, Alingsås lasarett och Primärvården i Göteborg. Schemat sträcker sig från 08.30 till 17.30 i sessionssalen i residenset i Vänersborg.
Bokslutsuppföljningssamtal har vi nu haft i februari och mars under de senaste 8-9 åren och de är värdefulla för oss i regionstyrelsen och jag har uppfattat det som värdefullt också för nämnder och styrelser att få komma och redovisa vad de har gjort och vad de planerar för framtiden. Frågan är dock om det inte snart är dags att testa delvis andra former för dessa uppföljningar. Totalt är det nio heldagar inplanerade för dessa uppföljningsmöten, och det är långa dagar som ställer krav på oss som är med hela dagen att hålla skärpan och intresset vid liv. Måste alla nämnder och styrelser kallas varje år? Finns det andra former för uppföljningen? Ja, det är frågor som i alla fall jag funderar över.
När jag återkom till mitt rum efter de två första uppföljningssamtalen så låg hela Västra Götalandsregionens bokslutskommuniké på min stol. Resultatet för regionen blev ett positivt ekonomiskt resultat på 86 miljoner kronor. Det är oerhört glädjande att vi också 2009 lyckades nå ett positivt ekonomiskt resultat, inte minst mot bakgrund av att den första prognosen i mars förra året pekade mot ett befarat underskott på 900 miljoner kronor för regionen.
Extra statsbidrag från regeringen i kombination med bättre utveckling av skatteintäkterna än befarat och sänkning av premierna för AFA försäkringar är några orsaker som bidraget till det förbättrade resultatet.
I mitten av oktober bloggade jag med anledning av delårsrapporten per augusti. Då prognostiserades ett underskott på 550 miljoner kronor, och jag gjorde en aktuell gissning på ett negativt utfall på 178 miljoner kronor. Jag kände då inte till sänkningen av premierna för AFA försäkringar som senare ytterligare bidragit till ett bättre resultat.
Om jag prognostiserade åt rätt håll i mina antaganden om den ekonomiska utvecklingen så var jag däremot fel ute när jag spådde att vi inte skulle lyckas minska antalet anställda under 2009 i samma inlägg. Regionen har varje år sedan regionen bildades ökat antalet anställda med i runda tal 300 årsarbetare per år, och jag var tveksamt till om vi skulle klara av att bryta den utvecklingen. Under 2009 minskade antalet med 626 årsarbetare till 45 151 årsarbetare, eller en minskning med 682 anställda till 50 204 anställda enligt bokslutskommunikén. Den minskning ska både ses i ljuset av att sjukfrånvaron minskat med nästan en procentenhet, och att införandet av VG Primärvård under slutet av året infördes kan ha spelat en viss roll med övergångar av personal från offentligt till privat primärvård.
Hälso- och sjukvården i regionen gick dock med underskott i förhållande till de medel den tilldelats med 111,8 miljoner kronor. För första gången på flera år redovisar hälso- och sjukvårdsnämnderna tillsammans ett underskott. Underskottet är dock mindre än de medgivanden om använda av eget kapital som funnits.
I övrigt lyckades inte heller Habilitering & Hälsa, Primärvården i Göteborg samt Södra Bohuslän hamna på plusresultat, och så inte heller NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus. Dock lyckades Sahlgrenska Universitetssjukhuset för första gången på många år redovisa ett plusresultat, och inte så dåligt heller, 113,9 miljoner kronor blev resultatet för SU. Det är naturligtvis en väldigt massa pengar men ändå inte mer än cirka en procent av SU:s omsättning kring 11 miljarder. SU har de senaste åren gått back cirka 100 miljoner per år, och vi har nästan frågat oss om det är en naturlag att ett universitetssjukhus går 100 miljoner med underskott och även då konstaterat att det bara rört sig om en avvikelse på en procent men samtidigt ställt oss frågan om avvikelsen alltid måste vara åt fel håll. Årets resultat visar på att det inte alltid måste vara åt fel håll och att det inte är någon naturlag. Starkt jobbat!
Med detta positiva bokslut 2009 och med en lägre kostnadsutveckling jämfört med de senaste åren (4,3 procent 2009) och en lägre personalvolym går vi in i 2010 bättre rustade än vad vi egentligen trodde när vi la budget och tilläggsbudget för 2010. Det finns därför all anledning att tro att vi kan få ett bättre resultat än budgeterat (cirka 600 miljoner i underskott) också 2010 om vi spelar våra kort rätt också under året.
Kommentarer
Trackback
