Liten upprättelse om HPV-vaccin
I dag har så Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) presenterat den länge emotsedda rapporten om kunskapsläget för vaccin mot humant pappilomvirus (HPV). I en 23-sidig rapport i SBU Alert-serien framförs en tydlig skepcism mot att införa vaccination mot HPV i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Socialstyrelsen ska nu, utifrån bland annat SBU-rapporten, komma med ett förslag om HPV ska in i vaccinationsprogrammet.
Den snart årslånga väntan på en rekommendation från Socialstyrelsen kan förhoppningsvis snart få ett slut. För knappt ett år sedan överaskade Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) oss alla med att snabbt ge en förmån för till vaccinet Gardasil.
Från regionens sida har vi intagit en avvaktande hållning till att förskriva och/eller att breddinföra vaccin mot HPV i vår verksamheten. Argumenten har varit många, och inte bara ekonomiska. Företrädare för SBU utvecklar många av de tveksamheter vi känt från regionens sida i en debattartikel i Dagens Nyheter idag.
Vi har fått utstå mycket spott och spe i såväl den regionala som i den nationella debatten under snart ett år. Det känns därför lite glädjande att få ett visst stöd i vår tvekande hållning från en sammanställning kring kunskapsläget och forskningen.
Dessutom kunde jag i förra veckan läsa på Läkemedelsverkets hemsida om misstänkta biverkningar kring Gardasil där det fanns rapporter, men inga bekräftade misstankar, om dödsfall kopplat till Gardasil.
Den snart årslånga väntan på en rekommendation från Socialstyrelsen kan förhoppningsvis snart få ett slut. För knappt ett år sedan överaskade Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) oss alla med att snabbt ge en förmån för till vaccinet Gardasil.
Från regionens sida har vi intagit en avvaktande hållning till att förskriva och/eller att breddinföra vaccin mot HPV i vår verksamheten. Argumenten har varit många, och inte bara ekonomiska. Företrädare för SBU utvecklar många av de tveksamheter vi känt från regionens sida i en debattartikel i Dagens Nyheter idag.
Vi har fått utstå mycket spott och spe i såväl den regionala som i den nationella debatten under snart ett år. Det känns därför lite glädjande att få ett visst stöd i vår tvekande hållning från en sammanställning kring kunskapsläget och forskningen.
Dessutom kunde jag i förra veckan läsa på Läkemedelsverkets hemsida om misstänkta biverkningar kring Gardasil där det fanns rapporter, men inga bekräftade misstankar, om dödsfall kopplat till Gardasil.
1% i frisktandvården
Under ett par veckor genomför vi i regionen det som kallas bokslutssamtal mellan regionstyrelsen och alla nämnder och styrelser. Det är ett viktigt sätt att från ägarens sida göra en uppföljning av fjolåret samtidigt som vi blickar framåt. Det blir ibland en blandad kompott av regionens olika verksamheter under en dag.
I dag har vi träffat tandvårdsstyrelsen, styrelsen för Västarvet och styrelsen för Göteborgs Symfonikerna.
Tandvårdsfrågorna riskerar ofta att bli den lite bortglömda frågan i hälso- och sjukvården. Det beror säkert både på att den verksamheten är relativt liten till omfattningen, men kanske främst för att "hälsan tiger still".
En av de roliga rapporterna som gavs vid dagens uppföljningsmöte var att den abbonemangstandvård eller friskvård som regionen på bredden började lansera i april 2007 redan hade samlat en procent av den vuxna befolkningen i regionen. Under 2008 är målet att få med ytterligare en procent av invånarna. Jag tror att det finns goda chanser att överträffa det målet med råge när folk får upp ögonen för frisktandvårdens alla fördelar.
Under många år har flera regeringar brottats med frågan om kostnaderna för tandvården - både statens kostnader och enskilda människors kostnader vid behov av större insatser. Frisktandvården är det geniala systemet att med en försäkringspremie dela risken för höga tandvårdskostnader med andra. Dessutom uppmuntrar systemet till en god förebyggande tandvård från såväl den enskilde som från tandvården.
Frisktandvården är ett system för framtiden.
I dag har vi träffat tandvårdsstyrelsen, styrelsen för Västarvet och styrelsen för Göteborgs Symfonikerna.
Tandvårdsfrågorna riskerar ofta att bli den lite bortglömda frågan i hälso- och sjukvården. Det beror säkert både på att den verksamheten är relativt liten till omfattningen, men kanske främst för att "hälsan tiger still".
En av de roliga rapporterna som gavs vid dagens uppföljningsmöte var att den abbonemangstandvård eller friskvård som regionen på bredden började lansera i april 2007 redan hade samlat en procent av den vuxna befolkningen i regionen. Under 2008 är målet att få med ytterligare en procent av invånarna. Jag tror att det finns goda chanser att överträffa det målet med råge när folk får upp ögonen för frisktandvårdens alla fördelar.
Under många år har flera regeringar brottats med frågan om kostnaderna för tandvården - både statens kostnader och enskilda människors kostnader vid behov av större insatser. Frisktandvården är det geniala systemet att med en försäkringspremie dela risken för höga tandvårdskostnader med andra. Dessutom uppmuntrar systemet till en god förebyggande tandvård från såväl den enskilde som från tandvården.
Frisktandvården är ett system för framtiden.
Antibiotikan ökar
Vaknar på morgonen till att radion rapporterar om ett fortsatt ökad antibiotikaanvändning i Sverige. En oroande utveckling som ökar risken för att allt fler utvecklar resistens mot antibiotika. En ökad resistens kommer att försvåra för sjukvårdens möjligheter att till effektiv antibiotikabehandling av bakteriesjukdomar.
Strama som är ett samverkansorgan med syfte att verka för en effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner hos människor och djur, rapporterar på sin hemsida att antibiotikaanvändningen ökar i samtliga regioner och landsting utom Uppsala under 2007. Användning minskar också i åldersgruppen över 75 år, men ökar i alla andra åldersgrupper.
I radion framträdde såväl Otto Cars, ordförande i Stramas ledningsgrupp, och Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarföreningen, och det framgick tydligt att det finns en överförskrivning till kanske främst barn och ungdomar för att deras föräldrarna "behöver" starkare medel så att en infektion kan läka eller lindras snabbare så att de inte behöver vara hemma för vård av sjukt barn.
Jag vill inte skuldbelägga någon enskild förälder, men man kan fråga sig vad vi egentligen har för samhälle och arbetsliv om det inte ger utrymme för att faktiskt kunna hinna vårda sjuka barn. Om det är detta som gör att den högsta förskrivningen sker i de fyra län som också har högst tillväxt i landet - Stockholm, Halland, Skåne och Västra Götaland - låter jag vara osagt, men det är en observation.
Jag ska ta kontakt med min kollega Ismail Kamil (fp) som är ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län för att få veta om det är medvetna satsningar eller något annat som ligger bakom deras minskning. Jag hoppas att det kan finnas något som vi kan lära för framtiden - innan det är för sent.
Strama som är ett samverkansorgan med syfte att verka för en effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner hos människor och djur, rapporterar på sin hemsida att antibiotikaanvändningen ökar i samtliga regioner och landsting utom Uppsala under 2007. Användning minskar också i åldersgruppen över 75 år, men ökar i alla andra åldersgrupper.
I radion framträdde såväl Otto Cars, ordförande i Stramas ledningsgrupp, och Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarföreningen, och det framgick tydligt att det finns en överförskrivning till kanske främst barn och ungdomar för att deras föräldrarna "behöver" starkare medel så att en infektion kan läka eller lindras snabbare så att de inte behöver vara hemma för vård av sjukt barn.
Jag vill inte skuldbelägga någon enskild förälder, men man kan fråga sig vad vi egentligen har för samhälle och arbetsliv om det inte ger utrymme för att faktiskt kunna hinna vårda sjuka barn. Om det är detta som gör att den högsta förskrivningen sker i de fyra län som också har högst tillväxt i landet - Stockholm, Halland, Skåne och Västra Götaland - låter jag vara osagt, men det är en observation.
Jag ska ta kontakt med min kollega Ismail Kamil (fp) som är ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län för att få veta om det är medvetna satsningar eller något annat som ligger bakom deras minskning. Jag hoppas att det kan finnas något som vi kan lära för framtiden - innan det är för sent.
Barn- och ungdomscentrum i Mariestad
Jag har i dag haft förmånen att vara i Mariestad på förmiddagen och medverka vid invigningen av barn- och ungdomscentrum (BUC) i Mariestad. BUC är en idé som formulerades ordentligt i samband med att det var stor turbulens vid Sjukhuset i Mariestad i början av regionbildningen 1999. Under någon månad fanns det till och med en grupp invånare som ockuperade en operationssal vid sjukhuset när Skaraborgs sjukhus flyttade större operationer från Mariestad till andra enheter i Skövde, Lidköping och Falköping.
Frågan som uppstod var vilken verksamhet som egentligen borde finnas i den byggnad som var Sjukhuset i Mariestad och vad deras roll skulle vara i det samlade länssjukvårdsutbudet i Skaraborg. Det diskuteras att tre olika centrumbildningar skulle skapas vid Sjukhuset i Mariestad - ett diagnostiskt centrum, ett geriatriskt centrum och ett barn och ungdomscentrum.
Barn- och ungdomscentrum handlar om att i praktiken genomföra det som vi ofta säger i våra högtidstal - att sätta barnen i centrum. Vid barn- och ungdomscentrum samlas all kompetens för barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen till en enhet så att det blir möjligt att se till helheten hos patienten.
Det är en spännande och ny organisation som är den logiska. Organisationen organiseras utifrån barnen istället för att barnen skall behöva söka sig runt i vår ibland knepiga organisation där man lätt kan bollas runt och där ingen tar ett riktigt ansvar. Det skall bli mycket spännande att följa den fortsatta utvecklingen och jag är övertygad om att barn- och ungdomscentrum kommer att stå som en framtida modell för organisationen kring barnsjukvården i både regionen och i hela landet.
Frågan som uppstod var vilken verksamhet som egentligen borde finnas i den byggnad som var Sjukhuset i Mariestad och vad deras roll skulle vara i det samlade länssjukvårdsutbudet i Skaraborg. Det diskuteras att tre olika centrumbildningar skulle skapas vid Sjukhuset i Mariestad - ett diagnostiskt centrum, ett geriatriskt centrum och ett barn och ungdomscentrum.
Barn- och ungdomscentrum handlar om att i praktiken genomföra det som vi ofta säger i våra högtidstal - att sätta barnen i centrum. Vid barn- och ungdomscentrum samlas all kompetens för barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen till en enhet så att det blir möjligt att se till helheten hos patienten.
Det är en spännande och ny organisation som är den logiska. Organisationen organiseras utifrån barnen istället för att barnen skall behöva söka sig runt i vår ibland knepiga organisation där man lätt kan bollas runt och där ingen tar ett riktigt ansvar. Det skall bli mycket spännande att följa den fortsatta utvecklingen och jag är övertygad om att barn- och ungdomscentrum kommer att stå som en framtida modell för organisationen kring barnsjukvården i både regionen och i hela landet.
Fosterdiagnostik
I eftermiddag har regionen arrangerat ett seminarium kring fosterdiagnostik och preimplanatorisk genetisk diagnostik (PGD). Under en längre tid har regionens program- och prioriteringsråd berett ett ärende kring om, hur och när regionen skall ha ett ordnat införande av en utvidgad fosterdiagnostik där blivande föräldrar erbjuds ett kombinationstest (även kallat KUB-test) där risken bedöms för att fostret bär på en kromosomförändring av kromosom 13,18 eller 21.
Kombinationstestet är dels ett blodprov, vars resultat sammanvägs med moderns ålder och ett så kallat NUPP-test (nackuppklaringstest) som görs vid en ultraljudsundersökning, ger en samlad riskbedömning för kromosomförändringar.
Den debatt som har förts under den senaste tiden har lutat mycket åt det svart-vita hållet. Dels finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är förkastlig och att det endast går ut på att sortera ut oönskade individer. Å den andra sidan finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är bra och självklar och inte ser några etiska problem.
För min egen del, som under några perioder har arbetat inom särskolan med bland annat barn med Downs syndrom, tycker jag att många av de mer extrema ståndpunkterna har missat i sin problematisering. I de självklara svaren på knepiga etiska frågor avslöjas en nonchalans kring problematiken.
Statens medicinetiska råd (SMER) har på ett förtjänstfullt sett problematiserat kring de etiska frågorna i ett par rapporter de senaste åren som har hjälpt mig i mitt ställningstagande. Jag lutar åt att vi på bredden skall informera och erbjuda blivande förändrar en utökad fosterdiagnostik med kombinationstest, men det är viktigt att utarbeta bra metoder för hur framför allt informationen till de blivande föräldrarna skall gå till så att det kan göra ett välgrundat ställningstagande huruvida de önskar att genomgå en utvidgad fosterdiagnostik eller inte.
Regionens program- och prioriteringsråd för ett mycket bra resonemang kring dessa frågor och jag ser fram emot att få ta del av deras utlåtande till nästa sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet i mitten av februari.
Kombinationstestet är dels ett blodprov, vars resultat sammanvägs med moderns ålder och ett så kallat NUPP-test (nackuppklaringstest) som görs vid en ultraljudsundersökning, ger en samlad riskbedömning för kromosomförändringar.
Den debatt som har förts under den senaste tiden har lutat mycket åt det svart-vita hållet. Dels finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är förkastlig och att det endast går ut på att sortera ut oönskade individer. Å den andra sidan finns det de som tycker att all fosterdiagnostik är bra och självklar och inte ser några etiska problem.
För min egen del, som under några perioder har arbetat inom särskolan med bland annat barn med Downs syndrom, tycker jag att många av de mer extrema ståndpunkterna har missat i sin problematisering. I de självklara svaren på knepiga etiska frågor avslöjas en nonchalans kring problematiken.
Statens medicinetiska råd (SMER) har på ett förtjänstfullt sett problematiserat kring de etiska frågorna i ett par rapporter de senaste åren som har hjälpt mig i mitt ställningstagande. Jag lutar åt att vi på bredden skall informera och erbjuda blivande förändrar en utökad fosterdiagnostik med kombinationstest, men det är viktigt att utarbeta bra metoder för hur framför allt informationen till de blivande föräldrarna skall gå till så att det kan göra ett välgrundat ställningstagande huruvida de önskar att genomgå en utvidgad fosterdiagnostik eller inte.
Regionens program- och prioriteringsråd för ett mycket bra resonemang kring dessa frågor och jag ser fram emot att få ta del av deras utlåtande till nästa sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet i mitten av februari.
Äpplen och päron
Att göra jämförelser i hälso- och sjukvården innebär alltid svårigheter. Det är inte sällan som jämförelser leder till att man jämför äpplen och päron och att resultatet därmed inte säger så mycket. En av regionens tjänstemän uttryckte det dock som att "Visst vi kanske jämför äpplen och päron, men vi jämför i alla fall frukt."
Det är en rätt så tankeväckande kommentar. Under lång tid har sjukvårdsverksamheter kunnat undvika jämförelser eller kunna förklara eller bortförklara resultaten utifrån teorin om äpplen och päron. Även om inte varje jämförelse säger allt och ger alla svar, så ger de ändå grunden för fler och nya frågor som varje verksamhet som jämförs med någon annan bör ställa sig. Är skillnaderna motiverade? Skulle vi kunna vara lika bra? Vad skulle krävas för att vi skulle kunna uppvisa liknande resultat?
Jämförelser får igång en diskussion som kan leda till förändring och utveckling av verksamheten.
Vid dagens sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet presenterades en länge emotsedd utredning om en nyckeltalsjämförelse mellan regionens offentligt och privat drivna vårdcentraler.
För att överhuvudtaget kunna göra en jämförelse var en rad saker tvungna att elimineras för att kunna nå en jämförbarhet. När den elimineringen var gjord var resultaten så förvånande att en ytterligare gallring av fakta, resultat och speciella vårdcentraler för att nå en någorlunda rättvisande bild.
När slutresultatet då var framme så var underlaget så litet att det var svårt att över huvud taget dra några säkra slutsatser av skillnaden i kostnader per prestation mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler.
Jämförelser är viktiga och bra, men vi måste bli duktigare på att redan från början, när vi utformar ersättningssystem och ger uppdrag, var på det klara med hur vi avser att kunna följa upp, utvärdera och jämföra verksamheten med andra liknande verksamheter.
Det är en rätt så tankeväckande kommentar. Under lång tid har sjukvårdsverksamheter kunnat undvika jämförelser eller kunna förklara eller bortförklara resultaten utifrån teorin om äpplen och päron. Även om inte varje jämförelse säger allt och ger alla svar, så ger de ändå grunden för fler och nya frågor som varje verksamhet som jämförs med någon annan bör ställa sig. Är skillnaderna motiverade? Skulle vi kunna vara lika bra? Vad skulle krävas för att vi skulle kunna uppvisa liknande resultat?
Jämförelser får igång en diskussion som kan leda till förändring och utveckling av verksamheten.
Vid dagens sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet presenterades en länge emotsedd utredning om en nyckeltalsjämförelse mellan regionens offentligt och privat drivna vårdcentraler.
För att överhuvudtaget kunna göra en jämförelse var en rad saker tvungna att elimineras för att kunna nå en jämförbarhet. När den elimineringen var gjord var resultaten så förvånande att en ytterligare gallring av fakta, resultat och speciella vårdcentraler för att nå en någorlunda rättvisande bild.
När slutresultatet då var framme så var underlaget så litet att det var svårt att över huvud taget dra några säkra slutsatser av skillnaden i kostnader per prestation mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler.
Jämförelser är viktiga och bra, men vi måste bli duktigare på att redan från början, när vi utformar ersättningssystem och ger uppdrag, var på det klara med hur vi avser att kunna följa upp, utvärdera och jämföra verksamheten med andra liknande verksamheter.
Nytt sjukhus i Fyrbodal?
Under tisdagen presenterade moderaterna i Västra Götalandsregionen ett förslag om att det bör byggas ett (1) nytt sjukhus i trakterna av Uddevalla och Trollhättan. Sedan länge finns det ett akutsjukhus i Uddevalla (Uddevalla sjukhus) och ett i Trollhättan (NÄL, Norra Älvsborgs lasarett) i området. Under en längre tid har regionen försökt finna en lösning på en lämplig arbetsfördelning mellan de båda akutsjukhusen med 25 km avstånd. Det har under året blivit allt tydligare att det inte går att upprätthålla kompetens med tillräcklig kvalitet på två sjukhus som "gör allt".
Efter många år av utredande och debatter fattade styrelsen för NU-sjukvården strax före jul ett inriktningsbeslut för en arbetsfördelning mellan sjukhusen. Majoritetspartierna - fp, c och s - samt vänsterpartiet biträdde förslaget medan m och kd röstade emot. Den stora debatten har rört Uddevalla sjukhus status när NÄL har pekats ut som det bredare akutsjukhuset samtidigt som Uddevalla sjukhus ska få över dygnet reducerad akutsjukvård med en större inriktning på planerad vård.
Under flera år har moderaterna förespråkat mindre självständiga enheter med eget ledningsansvar. När nu beslut till slut är fattat svänger (m) 180 grader och vill bygga ett helt nytt sjukhus.
Till en kostnad av uppskattningsvis 5-6 miljarder vill de försöka hitta en alternativ lösning på den segdragna konflikten om vilket av sjukhusen som skall ha vilken inriktning.
Det är ändå lite förvånande att (m) väljer att gräva så djupt i skattebetalarnas plånböcker att de blockerar nästan allt investeringsutrymme för flera år framöver.
Där (m) under flera år har kritiserat oss i majoriteten för att vilja förändra Uddevalla sjukhus status intar de plötsligt hållningen att Uddevalla sjukhus skall läggas ned.
Var ska det föreslagna nya sjukhuset placeras? I Trollhättan? i Uddevalla? eller i Vänersborg? eller någonstans mitt emellan dessa orter?
På den frågan väljer (m) att passa tills vidare, vilket gör att hela den lokalpolitiska konflikten består. Den naturliga kompromissen är väl att lägga ett nybyggt sjukhus någonstans mellan städerna. Ett nytt sjukhus där inga människor bor.
Förslaget om att samla verksamheten vid ett enda sjukhus är i sig inte fel, även om det blir ett väldigt stort sjukhus. Men moderaternas förslag är inte bara ofärdigt i sitt grundförslag. Det är också ett orealistiskt ekonomiskt projekt, och vad skall hända med nuvarande Uddevalla sjukhus och NÄL under de 8-10 år det skulle ta att ha ett nytt sjukhus? Status Quo? I så fall kommer båda sjukhus att hinna förblöda.
Efter många år av utredande och debatter fattade styrelsen för NU-sjukvården strax före jul ett inriktningsbeslut för en arbetsfördelning mellan sjukhusen. Majoritetspartierna - fp, c och s - samt vänsterpartiet biträdde förslaget medan m och kd röstade emot. Den stora debatten har rört Uddevalla sjukhus status när NÄL har pekats ut som det bredare akutsjukhuset samtidigt som Uddevalla sjukhus ska få över dygnet reducerad akutsjukvård med en större inriktning på planerad vård.
Under flera år har moderaterna förespråkat mindre självständiga enheter med eget ledningsansvar. När nu beslut till slut är fattat svänger (m) 180 grader och vill bygga ett helt nytt sjukhus.
Till en kostnad av uppskattningsvis 5-6 miljarder vill de försöka hitta en alternativ lösning på den segdragna konflikten om vilket av sjukhusen som skall ha vilken inriktning.
Det är ändå lite förvånande att (m) väljer att gräva så djupt i skattebetalarnas plånböcker att de blockerar nästan allt investeringsutrymme för flera år framöver.
Där (m) under flera år har kritiserat oss i majoriteten för att vilja förändra Uddevalla sjukhus status intar de plötsligt hållningen att Uddevalla sjukhus skall läggas ned.
Var ska det föreslagna nya sjukhuset placeras? I Trollhättan? i Uddevalla? eller i Vänersborg? eller någonstans mitt emellan dessa orter?
På den frågan väljer (m) att passa tills vidare, vilket gör att hela den lokalpolitiska konflikten består. Den naturliga kompromissen är väl att lägga ett nybyggt sjukhus någonstans mellan städerna. Ett nytt sjukhus där inga människor bor.
Förslaget om att samla verksamheten vid ett enda sjukhus är i sig inte fel, även om det blir ett väldigt stort sjukhus. Men moderaternas förslag är inte bara ofärdigt i sitt grundförslag. Det är också ett orealistiskt ekonomiskt projekt, och vad skall hända med nuvarande Uddevalla sjukhus och NÄL under de 8-10 år det skulle ta att ha ett nytt sjukhus? Status Quo? I så fall kommer båda sjukhus att hinna förblöda.
Hälsa som tillväxtfaktor
"Hälsa som tillväxtfaktor" var temat för fredagens årliga folkhälsodag i Västra Götalandsregionen. Många bra och intressanta talare bidrog med sina kunskaper i ämnet, bland annat Gunnar Ågren och Gunnar Wetterberg. Slutsatsen jag drar efter den intressanta dagen är att hälsa är en tillväxtfaktor och att tillväxt är en hälsofaktor.
På konferensen talade också Pia Arenblad som är verksamhetsledare på Skådebanan, en kulturverksamhet i Västra Götalandsregionen. Redan på torsdagen hade jag hört Pia tala i samband med sammanträden på Sveriges kommuner och landsting och det var lika intressant på fredagen.
Skådebanans vision är "att vi med kulturen som verktyg ska medverka till att skapa ett kreativt arbetsliv där mänskligt växande står i fokus för tillväxt." och de arbetar gentemot arbetsgivare i såväl privat som offentlig sektor. Efter att ha lyssnat till Pia Arenblad så inser man hur mycket vi riskerar att missa i våra traditionella organisationer och traditionella organisationssystem. Skådebanan bidrar till att införa och frigöra kreativiteten på arbetsplatser runt om i regionen. Resultaten är talande både i ett tillväxtperspektiv som i ett hälsoperspektiv.
Slutsatsen är att kultur är hälsa och hälsa är tillväxt och tillväxt är välstånd. Det skulle vara spännande att se flera av regionens sjukvårdsverksamheter ta hjälp av Skådebanan att utveckla sitt arbete och sin arbetsorganisation och sin arbetsplats.
På konferensen talade också Pia Arenblad som är verksamhetsledare på Skådebanan, en kulturverksamhet i Västra Götalandsregionen. Redan på torsdagen hade jag hört Pia tala i samband med sammanträden på Sveriges kommuner och landsting och det var lika intressant på fredagen.
Skådebanans vision är "att vi med kulturen som verktyg ska medverka till att skapa ett kreativt arbetsliv där mänskligt växande står i fokus för tillväxt." och de arbetar gentemot arbetsgivare i såväl privat som offentlig sektor. Efter att ha lyssnat till Pia Arenblad så inser man hur mycket vi riskerar att missa i våra traditionella organisationer och traditionella organisationssystem. Skådebanan bidrar till att införa och frigöra kreativiteten på arbetsplatser runt om i regionen. Resultaten är talande både i ett tillväxtperspektiv som i ett hälsoperspektiv.
Slutsatsen är att kultur är hälsa och hälsa är tillväxt och tillväxt är välstånd. Det skulle vara spännande att se flera av regionens sjukvårdsverksamheter ta hjälp av Skådebanan att utveckla sitt arbete och sin arbetsorganisation och sin arbetsplats.
Läkemedelskostnader
Så lär det då äntligen - 17 dagar in på 2008 - finnas en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om storleken på statsbidraget till regioner och landsting för vårat ansvar för läkemedelskostnaderna.
Att vi först nu, ett halvår efter att Västra Götalandsregionens fullmäktige har fattat beslut om budget för 2008, har kunskap om statsbidragets storlek är i sig en mindre skandal. Storleken på statsbidraget är den stora skandalen.
För 2007 erhöll regioner och landsting ett statsbidrag på 21,5 miljarder kronor (läkemedelskostnaderna motsvarar med andra ord 12-15% av sjukvårdens samlade kostnader). I regeringens budgetproposition från i september räknade regeringen med att för 2008 sänka ersättningen med en halv miljard till totalt 21 miljarder kronor.
Beskedet slog naturligtvis ned som en bomb i landstingsvärlden när regeringen ensidigt fastställde en nivå i budgetpropositionen samtidigt som förhandlingar pågick, att de dessutom aviserade en sänkning när kostnaderna för läkemedel är på kraftig uppgång för regioner och landsting var rent oförskämt mot den finansieringsprincip som säger att staten inte skall ålägga kommuner och landsting uppdrag utan att också bidra till finansieringen av detsamma.
För 6-7 år sedan övertog regioner och landsting kostnadsansvaret för läkemedel som fram till dess hade varit en fri nyttighet. Kostnadsutvecklingen för staten var häftig och de flyttade över "Svarte Petter" på sjukvårdshuvudmännen. Den principen var helt riktig, och regioner och landsting har de senaste åren kunnat begränsa kostnadsutvecklingen till rimliga nivåer. Det har dels skett genom ett målmedvetet och framgångsrikt arbete i bland annat vår region, men det har också varit viktigt med en del patentutgångar på storsäljande läkemedel och det generikabyte till billigare preparat på Apoteken.
Nu pekar dock prognoserna mot större kostnadsökningar uppemot 6-7% och resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och SKL ger till slut regioner och landsting 21,6 miljarder kronor, alltså en uppräkning med 100 miljoner jämfört med 2007. Det motsvarar en uppräkning med 0,5 procent.
För Västra Götalandsregionens del innebär det att vår budget redan är underbalanserad med drygt 100 miljoner kronor när det bara har gått 17 dagar in på det nya året.
Ett skandalöst hanterande av frågan från regeringen är orsaken.
Att vi först nu, ett halvår efter att Västra Götalandsregionens fullmäktige har fattat beslut om budget för 2008, har kunskap om statsbidragets storlek är i sig en mindre skandal. Storleken på statsbidraget är den stora skandalen.
För 2007 erhöll regioner och landsting ett statsbidrag på 21,5 miljarder kronor (läkemedelskostnaderna motsvarar med andra ord 12-15% av sjukvårdens samlade kostnader). I regeringens budgetproposition från i september räknade regeringen med att för 2008 sänka ersättningen med en halv miljard till totalt 21 miljarder kronor.
Beskedet slog naturligtvis ned som en bomb i landstingsvärlden när regeringen ensidigt fastställde en nivå i budgetpropositionen samtidigt som förhandlingar pågick, att de dessutom aviserade en sänkning när kostnaderna för läkemedel är på kraftig uppgång för regioner och landsting var rent oförskämt mot den finansieringsprincip som säger att staten inte skall ålägga kommuner och landsting uppdrag utan att också bidra till finansieringen av detsamma.
För 6-7 år sedan övertog regioner och landsting kostnadsansvaret för läkemedel som fram till dess hade varit en fri nyttighet. Kostnadsutvecklingen för staten var häftig och de flyttade över "Svarte Petter" på sjukvårdshuvudmännen. Den principen var helt riktig, och regioner och landsting har de senaste åren kunnat begränsa kostnadsutvecklingen till rimliga nivåer. Det har dels skett genom ett målmedvetet och framgångsrikt arbete i bland annat vår region, men det har också varit viktigt med en del patentutgångar på storsäljande läkemedel och det generikabyte till billigare preparat på Apoteken.
Nu pekar dock prognoserna mot större kostnadsökningar uppemot 6-7% och resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och SKL ger till slut regioner och landsting 21,6 miljarder kronor, alltså en uppräkning med 100 miljoner jämfört med 2007. Det motsvarar en uppräkning med 0,5 procent.
För Västra Götalandsregionens del innebär det att vår budget redan är underbalanserad med drygt 100 miljoner kronor när det bara har gått 17 dagar in på det nya året.
Ett skandalöst hanterande av frågan från regeringen är orsaken.
Dagens Medicins maktlista
I dag har det varit "Stora fåfängans dag" för oss som har ledande poster i svensk hälso- och sjukvård. Tidningen Dagens Medicin (för övrigt en utmärkt tidskrift som varje sjukvårdspolitiker borde ha prenumeration på) (och nej, jag har ingen provision på detta budskap) publicerar för 13:e gången en 100-lista över sjukvårdens 100 mäktigaste makthavare.
För oss som har varit med på listan under ett antal år är det alltid lika spännande att få sin egen insats, om än subjektivt av en jury vid Dagens Medicins redatktion, värderad i relation till andra makthavare i svensk hälso- och sjukvården.
För min egen del innebar årets värdering en förändring från plats 17 till plats 16. Jag får väl se det som en uppåtgående trend som om 15 år kan nå till en första plats ;-)
Listan toppas, närmast självklart, av socialminister Göran Hägglund (kd) före ordföranden i SKL:s hälso- och sjukvårdberedning tillika ordförande i Skånes hälso- och sjukvårdsstyrelse Henrik Hammar (m). Den tredje platsen intog sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm, Filippa Reinfeldt.
Mina kollegor i Skåne och Stockholm hamnar därmed en bra bit före mig, vilket är rätt naturligt sett till Henriks ansvar på Sveriges kommuner och landsting för hälso- och sjukvård och den speciella tillågng som Filippa, förutom sina egna meriter, till regeringsmakten.
Är det då viktigt att hamna högt upp på Dagens Medicins maktlista? Nja, det är kanske främst för den egna fåfängan, men möjligen också en viss värdering av ens insatser i hälso- och sjukvården.
Däremot är makt viktigt. För mig är makt ett viktigt redskap för att kunna uträtta förändringar och förbättringar i hälso- och sjukvården. Den som är maktlös har svårare att påverka utvecklingen och framtiden.
Min ambition är att även fortsättningsvis använda den makt som jag har till att bidra till utveckling av hälso- och sjukvården - om det sedan leder till en femte, en femtonde eller trettionde plats är mindre viktigt, utom möjligen för fåfängan.
För oss som har varit med på listan under ett antal år är det alltid lika spännande att få sin egen insats, om än subjektivt av en jury vid Dagens Medicins redatktion, värderad i relation till andra makthavare i svensk hälso- och sjukvården.
För min egen del innebar årets värdering en förändring från plats 17 till plats 16. Jag får väl se det som en uppåtgående trend som om 15 år kan nå till en första plats ;-)
Listan toppas, närmast självklart, av socialminister Göran Hägglund (kd) före ordföranden i SKL:s hälso- och sjukvårdberedning tillika ordförande i Skånes hälso- och sjukvårdsstyrelse Henrik Hammar (m). Den tredje platsen intog sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm, Filippa Reinfeldt.
Mina kollegor i Skåne och Stockholm hamnar därmed en bra bit före mig, vilket är rätt naturligt sett till Henriks ansvar på Sveriges kommuner och landsting för hälso- och sjukvård och den speciella tillågng som Filippa, förutom sina egna meriter, till regeringsmakten.
Är det då viktigt att hamna högt upp på Dagens Medicins maktlista? Nja, det är kanske främst för den egna fåfängan, men möjligen också en viss värdering av ens insatser i hälso- och sjukvården.
Däremot är makt viktigt. För mig är makt ett viktigt redskap för att kunna uträtta förändringar och förbättringar i hälso- och sjukvården. Den som är maktlös har svårare att påverka utvecklingen och framtiden.
Min ambition är att även fortsättningsvis använda den makt som jag har till att bidra till utveckling av hälso- och sjukvården - om det sedan leder till en femte, en femtonde eller trettionde plats är mindre viktigt, utom möjligen för fåfängan.
Pneumokockvaccin
I dag har Socialstyrelsen kommit med det glädjande förslaget om att införa vaccin mot pneumokocker i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Pneumokocker orsakar en mängd sjukdomar, bland annat allvarliga luftvägsinfektioner. Risken att drabbas av invasiv pneumokocksjukdom är som störst de första levnadsåren och efter pensionsåldern.
Ett införande av pneumokockvaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet innebär ett förstärkt skydd och ett antal tragiska dödsfall kommer att kunna förhindras årligen. Ett införande kommer också att innebära ökade kostnader för regioner och landsting men vi räknar med att staten tar ansvaret för våra ökade kostnader då staten är den part som kommer att nå de ekonomiska vinsterna i form av lägre sjuklighet bland barn och därpå följande ersättningar för vård av sjukt barn.
Socialstyrelsens förslag ska nu remissbehandlas för att sedan kunna leda till ändrade föreskrifter under året. Vi i Västra Götalandsregionen har under året kritiserats för att vi (likt de flesta landsting) har valt att avvakta ett införande av generell pnemokockvaccinering på barn. Personligen har jag ett tag varit övertygad om vinsterna med pneumokockvaccinering, men för mig har det också varit viktigt att få ett tydligt utlåtande från Socialstyrelsens expertgrupp innan vi har gått till verkställighet.
Nu hoppas och räknar jag med att vi ska kunna göra det någon gång under 2008.
Ett införande av pneumokockvaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet innebär ett förstärkt skydd och ett antal tragiska dödsfall kommer att kunna förhindras årligen. Ett införande kommer också att innebära ökade kostnader för regioner och landsting men vi räknar med att staten tar ansvaret för våra ökade kostnader då staten är den part som kommer att nå de ekonomiska vinsterna i form av lägre sjuklighet bland barn och därpå följande ersättningar för vård av sjukt barn.
Socialstyrelsens förslag ska nu remissbehandlas för att sedan kunna leda till ändrade föreskrifter under året. Vi i Västra Götalandsregionen har under året kritiserats för att vi (likt de flesta landsting) har valt att avvakta ett införande av generell pnemokockvaccinering på barn. Personligen har jag ett tag varit övertygad om vinsterna med pneumokockvaccinering, men för mig har det också varit viktigt att få ett tydligt utlåtande från Socialstyrelsens expertgrupp innan vi har gått till verkställighet.
Nu hoppas och räknar jag med att vi ska kunna göra det någon gång under 2008.
Kriminalvård
Den senaste veckan har det förts en offentlig debatt med anledningen av rättegången i det så kallade Rödeby-målet. Bakgrunden till debatten är att den åtalade 50-åringen varken tycks kunna dömas till fängelse eller rättspsykiatrisk vård då han vid tillfället för gärningen var sjuk, men inte är det längre.
Oavsett det juridiska utfallet i målet och eventuella ändringar i svensk lagstiftning om att kunna avtjäna återstoden av ett straff i fängelse om man har blivit friskförklarad efter rättspsykiatrisk vård, så borde det också starta en debatt om hälso- och sjukvårdsinsatserna i kriminalvården.
Mångas erfarenheter och flera undersökningar pekar på att många av fångarna i kriminalvården har någon form av psykiatrisk diagnos. Frågan är vilken hjälp och vilket stöd som egentligen ges inom den rehabiliterande kriminalvården. Jag vill inte peka ut kriminalvården som en syndabock som inte sköter sitt jobb. De gör säkert sitt bästa utifrån de resurser de har. Tillgången till psykiatrisk kompetens är också en bristvara totalt i samhället.
Utan en adekvat hjälp och ett bra stöd för att kunna identifiera och diagnosticera många av dem som ofta bär på olika "bokstavsdiagnoser" är det också svårt att ge en bra hjälp, och utan denna grundläggande hjälp kommer det att vara svårare för de som är dömda till fängelse att kunna resa sig och skifta bana i livet.
Förutom de mänskliga argumenten för förstärkta insatser i kriminalvården, finns det sannolikt också klara samhällsekonomiska vinster med dessa insatser.
Svensk sjukvård halkar efter?
På Text-TV möts vi idag av en nyhet med rubriken "Svensk sjukvård halkar efter". Bakgrunden är en artikel i tidskiften Health Affairs där artikelförfattarna har mätt graden av åtgärdbar dödlighet bland personer under 75 år i 19 industrialiserade länder under åren 1997-98 samt 2002-03. Med åtgärdbar dödlighet avses dödlighet som hade kunnat undvikas med en effektiva och korrekta sjukvårdsinsatser i tid.
Bakgrunden till rubriken om att svensk sjukvård har halkat efter ligger att Sverige har tappat som det land som 1997-98 hade den femte lägsta åtgärdbara dödligheten bland de 19 länderna, till att under perioden 2002-03 hamna på en nionde plats, passerade av Italien, Kanada, Norge och Holland.
Jag har idag inte kunnat ta del av hela artikeln, men det framgår av artikelns abstact att den åtgärdbara dödligheten totalt i de 19 länderna har minskat med 16 procent under 5-årsperioden, vilket naturligtvis är glädjande och en kraftig förbättring. Hur utvecklingen ser ut för de enskilda länderna vet jag således inte, men att den svenska relativa försämringen har inneburit en praktisk förbättring står ändå klart.
Är det oroande? Både ja och nej. Vi skall självklart ha ambitionen i svensk sjukvård att ligga i internationell toppklass i alla avseenden, men att vi i en enskild studie får ett relativt mindre förbättrat utfall än vissa andra länder oroar mig inte särskilt mycket.
Att det fortfarande finns en potential till att ytterligare höja kvaliteten och minska den åtgärdbara dödligheten är en viktig utmaning som vi måste försöka ta oss an.
Av rapporten Öppna Jämförelser 2007 framgår att det finns stora skillnader i den åtgärdbara dödligheten mellan de olika landstingen och regionerna. Den åtgärdbara dödligheten är kring 50% högre i landsting som Stockholm och Gotland jämfört med Jönköping och Västerbotten. Västra Götalandsregionen hamnar i den nationella jämförelsen på den övre halvan bland landstingen och regionerna med en 10:e plats för både män och kvinnor.
Skulle Västra Götalandsregionen ligga på samma nivåer som de bästa landstingen skulle sjukvården klara av att rädda 70-80 liv om året genom att erbjuda rätt vård i rätt tid. Detta visar att kvalitetsfrågorna måste få komma i fokus i hälso- och sjukvården för att förbättra utfallet för medborgare och patienter.
Bakgrunden till rubriken om att svensk sjukvård har halkat efter ligger att Sverige har tappat som det land som 1997-98 hade den femte lägsta åtgärdbara dödligheten bland de 19 länderna, till att under perioden 2002-03 hamna på en nionde plats, passerade av Italien, Kanada, Norge och Holland.
Jag har idag inte kunnat ta del av hela artikeln, men det framgår av artikelns abstact att den åtgärdbara dödligheten totalt i de 19 länderna har minskat med 16 procent under 5-årsperioden, vilket naturligtvis är glädjande och en kraftig förbättring. Hur utvecklingen ser ut för de enskilda länderna vet jag således inte, men att den svenska relativa försämringen har inneburit en praktisk förbättring står ändå klart.
Är det oroande? Både ja och nej. Vi skall självklart ha ambitionen i svensk sjukvård att ligga i internationell toppklass i alla avseenden, men att vi i en enskild studie får ett relativt mindre förbättrat utfall än vissa andra länder oroar mig inte särskilt mycket.
Att det fortfarande finns en potential till att ytterligare höja kvaliteten och minska den åtgärdbara dödligheten är en viktig utmaning som vi måste försöka ta oss an.
Av rapporten Öppna Jämförelser 2007 framgår att det finns stora skillnader i den åtgärdbara dödligheten mellan de olika landstingen och regionerna. Den åtgärdbara dödligheten är kring 50% högre i landsting som Stockholm och Gotland jämfört med Jönköping och Västerbotten. Västra Götalandsregionen hamnar i den nationella jämförelsen på den övre halvan bland landstingen och regionerna med en 10:e plats för både män och kvinnor.
Skulle Västra Götalandsregionen ligga på samma nivåer som de bästa landstingen skulle sjukvården klara av att rädda 70-80 liv om året genom att erbjuda rätt vård i rätt tid. Detta visar att kvalitetsfrågorna måste få komma i fokus i hälso- och sjukvården för att förbättra utfallet för medborgare och patienter.
Oro för upphandling
Har idag träffat två verksamhetschefer på en av regionens vårdcentraler. Det är en vårdcentral som har funnits i privata regi i snart 35 år. För närvarande befinner de sig på det sista av de två optionsåren i det nuvarande avtalet. Fr o m nästa årsskifte skall verksamheten handlas upp på nytt. Det fanns naturligtvis en oro hos verksamhetscheferna om de som enskilda entreprenörer skulle få en möjlighet att fortsätta driva en omtyckt och välfungerande vårdcentral om de stora drakarna ger sig in i kampen och lägger lägre anbud.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) har i grunden en bra lag som syftar till en effektiv resursanvändning i det offentliga systemet och att det inte skall föreligga någon risk för godtycke. LOU passar dock osedvanligt dåligt i primärvården där en av huvudpoängerna är att kontinuiteten mellan vårdgivare och patient för ökad kunskap och trygghet i sjukvården.
Det pågår nu en utveckling och översyn, både lagmässigt och hanteringsmässigt, i regeringskansliet och i landstings- och regionkanslier hur man kan lösa problemet med LOU i primärvården - så också i Västra Götalandsregionen.
Det är viktigt att regeringen gör vad den kan för att undanröja hinder för att kunna skapa förutsättningar för en bättre kontinuitet i primärvården, för då kan vi använda våra organisatoriska instrument i regionen till att skapa förutsättningar för en väl godkänd primärvård i Västra Götaland.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) har i grunden en bra lag som syftar till en effektiv resursanvändning i det offentliga systemet och att det inte skall föreligga någon risk för godtycke. LOU passar dock osedvanligt dåligt i primärvården där en av huvudpoängerna är att kontinuiteten mellan vårdgivare och patient för ökad kunskap och trygghet i sjukvården.
Det pågår nu en utveckling och översyn, både lagmässigt och hanteringsmässigt, i regeringskansliet och i landstings- och regionkanslier hur man kan lösa problemet med LOU i primärvården - så också i Västra Götalandsregionen.
Det är viktigt att regeringen gör vad den kan för att undanröja hinder för att kunna skapa förutsättningar för en bättre kontinuitet i primärvården, för då kan vi använda våra organisatoriska instrument i regionen till att skapa förutsättningar för en väl godkänd primärvård i Västra Götaland.
Hygien i förskolan
I dag har året börjat på riktigt. Årets första sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) i Västra Götalandsregionen. Det måste sägas att vi har haft betydligt mer spännande dagordningar än dagens, men bland informationsärendena fanns ett riktigt guldkorn.
Det handlar om HYFS (Hygien i förskolan) som är ett projekt som HSU initierade, som ett 3-års projekt, för ett år sedan. Det finns så väl medicinska som samhällsekonomiska vinster på att förbättra hygienen i våra förskolor genom att kunna minska användningen av antibiotika och minska ledigheterna för vård av sjuka barn.
Regionen har initierat en pilotstudie för Göteborgs förskolor och den första tredjedelen är besökta och utbildade. Intresset är stort från förskolan där man ser vinsterna av att skydda de överkänsliga barnen från onödig smitta.
Trots att inga konkreta reultat ännu kan presenteras så säger suna förnuftet att det är vettiga åtgärder att arbeta med. Vi funderar nu på att redan under projekttiden utöka projektet till att omfatta förskolor också i andra delar av regionen. Skulle vi dessutom kunnat haft som morot att regionens sjukvård och kommunernas förskoleverksamhet kunde få en andel av de förväntade vinsterna som den statliga försäkringskassan gör på färre dagar för vård av sjukt barn skulle det här arbetet med all sannolikhet redan varit genomfört.
Folkpartiets förslag om att bilda sjukvårdsregioner (som Västra Götalandsregionen och Skåne) i landet som också har ansvar för försäkringskassan, för att använda de gemensamma samhällsresurserna så effektivt som möjligt, har absolut framtiden för sig. När får vi med fler partier på den idén?
Mer information om HYFS finns i senaste numrets av Smittsskyddsinstitutets tidskrift Smittskydd.
Apotekets omreglering
Idag kom så den omtalade utredningen om Apotekets framtid. Den förväntade avregleringen blev istället en omreglering där det mesta egentligen blir sig likt förutom att det kan komma andra aktörer som driver själva utlämningsbutikerna. Nuvarande regelverk skall i huvudsak finnas kvar och den nuvarande prissättningsmodellen via Läkemedelsförmånsnämnden kommer att finnas kvar. Det offentligt ägda Apoteket AB kommer att ha ett fortsatt ansvar för apotektsverksamheten i glesbygden för att garantera tillgänglighet på en avreglerad marknad.
Jag tror med andra ord inte att det kommer att bli några revolutionerande förändringar - och det är i grunden bra. Det offentligt ägda Apoteket AB är trots vissa brister en bra partner till hälso- och sjukvården, och bolagets verksamhet åtnjuter ett relativt stort förtroende hos befolkningen och står för trygghet och seriositet, vilket är viktigt med en sådan viktig verksamhet.
Det skall bli spännande att följa utvecklingen för apoteksmarknaden med omregleringen vid nästa årsskifte. Förutsättningarna för att den skall lyckas tror jag ökade med att det blev en i huvudsak omreglering och inte en avreglering.
Sjukvårdstoppen 2008 - på första plats
Tidigare i höstas gjorde jag ett försök att spana in i 2008 vid en konferens för alla anställda på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Resultatet av denna spaning blev en topplista med de 10 frågor som jag både tror och hoppas skall vara i fokus i sjukvården under detta år, men ingen topplista utan frågor som åker ut från listan och "bubblare" som har chansen att ta sig in på Sjukvårdstoppen 2008.
Denna presentation avslutas idag med första platsen
Plats 1 - Kvalitetsfrågorna
Jag både hoppas och tror att kvalitetsfrågorna är de som kommer att stå högst i fokus under 2008. Trots att svensk sjukvårds styrka i olika internationella jämförelser anses vara kvaliteten i verksamheten så finns fortsatt en stor förbättringspotential. Med ett större fokus på kvalitetsarbetet i hälso- och sjukvården så kan vi få både högre patientnytta och högre effektivitet.
Ibland anges att sjukvårdens kvalitetsbristkostnader uppgår till 20% av sjukvårdens kostnader. I Västra Götalandsregionen skulle det innebär upp emot 6 miljarder kronor. Vi kommer aldrig att helt eliminera kvalitetsbristkostnaderna, men kan vi frigöra en eller två, eller rent av tre av dessa miljarder så är oerhört mycket vunnit för att kunna göra andra angelägna satsningar.
Att ytterligare höja kvaliteten i sjukvården, få en bättre logistik och verksamhetsutveckling är 2008 års viktigaste fråga.
Denna presentation avslutas idag med första platsen
Plats 1 - Kvalitetsfrågorna
Jag både hoppas och tror att kvalitetsfrågorna är de som kommer att stå högst i fokus under 2008. Trots att svensk sjukvårds styrka i olika internationella jämförelser anses vara kvaliteten i verksamheten så finns fortsatt en stor förbättringspotential. Med ett större fokus på kvalitetsarbetet i hälso- och sjukvården så kan vi få både högre patientnytta och högre effektivitet.
Ibland anges att sjukvårdens kvalitetsbristkostnader uppgår till 20% av sjukvårdens kostnader. I Västra Götalandsregionen skulle det innebär upp emot 6 miljarder kronor. Vi kommer aldrig att helt eliminera kvalitetsbristkostnaderna, men kan vi frigöra en eller två, eller rent av tre av dessa miljarder så är oerhört mycket vunnit för att kunna göra andra angelägna satsningar.
Att ytterligare höja kvaliteten i sjukvården, få en bättre logistik och verksamhetsutveckling är 2008 års viktigaste fråga.
Sjukvårdstoppen 2008 - del 5
Tidigare i höstas gjorde jag ett försök att spana in i 2008 vid en konferens för alla anställda på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Resultatet av denna spaning blev en topplista med de 10 frågor som jag både tror och hoppas skall vara i fokus i sjukvården under detta år, men ingen topplista utan frågor som åker ut från listan och "bubblare" som har chansen att ta sig in på Sjukvårdstoppen 2008.
I del 5 presenteras de tre områden som intagit platserna 4-2.
Plats 4 - Ekonomin
Under de senaste åren har Västra Götalandsregionen haft en mycket bra ekonomisk situation såväl för sjukvården som för hela regionkoncernen. En god kostnadsutveckling har också lett till tydliga produktivitetsökningar i sjukvården. Även om regionen även 2007 kommer att göra ett miljardöverskott så finns det mörkare moln på himlen. Allt tyder på att vi nu står på toppen av konjunkturen och att skatteintäkterna inte kommer att fortsätta växa i samma snabba takt. Dessutom tecknas nu mer generösa löneavtal och kostnadsutvecklingen är på väg uppåt. Även om 2008 nog kommer att leda till ett plusresultat för regionen så gäller det för regionen att börja anpassa ekonomin till en lägre kostnadsutveckling åren som kommer.
Plats 3 - Vårdgarantin
Vårdgarantin har legat på topplistan i flera år och kommer att vara kvar. Vi har kunnat se en mycket positiv utveckling av tillgängligheten det senaste året även om en hel del åter innan vi kan vara nöjda. Det kommer därför att vara av yttersta vikt att fortsatt rikta stort fokus på att klara av att uppfylla vårdgarantin i regionen sjukvårdsverksamheter. Det är en oerhört viktig trovärdighetsfråga för hela hälso- och sjukvården att klara av att leverera även lägre prioriterad vård utan orimliga väntetider.
Plats 2 - Primärvården
För mig är det självklart att primärvården kommer mycket högt upp på en topplista som denna. En fungerande primärvård är nyckeln till ett fungerande sjukvårdssystem. Vi gör nu en större översyn av hela primärvården i regionen för att skapa bättre förutsättningar för primärvården att verkligen klara av att leva upp till de förväntningar, förhoppningar, krav och önskemål vi har på vad primärvården skall uträtta. Nyckelfrågan i detta är hur vi skall kunna rekrytera fler specialister i allmänmedicin både på kort och lång sikt.
I morgon presenteras vilken fråga/område som jag hoppas kommer att ta störst utrymme i sjukvården under 2008.
I del 5 presenteras de tre områden som intagit platserna 4-2.
Plats 4 - Ekonomin
Under de senaste åren har Västra Götalandsregionen haft en mycket bra ekonomisk situation såväl för sjukvården som för hela regionkoncernen. En god kostnadsutveckling har också lett till tydliga produktivitetsökningar i sjukvården. Även om regionen även 2007 kommer att göra ett miljardöverskott så finns det mörkare moln på himlen. Allt tyder på att vi nu står på toppen av konjunkturen och att skatteintäkterna inte kommer att fortsätta växa i samma snabba takt. Dessutom tecknas nu mer generösa löneavtal och kostnadsutvecklingen är på väg uppåt. Även om 2008 nog kommer att leda till ett plusresultat för regionen så gäller det för regionen att börja anpassa ekonomin till en lägre kostnadsutveckling åren som kommer.
Plats 3 - Vårdgarantin
Vårdgarantin har legat på topplistan i flera år och kommer att vara kvar. Vi har kunnat se en mycket positiv utveckling av tillgängligheten det senaste året även om en hel del åter innan vi kan vara nöjda. Det kommer därför att vara av yttersta vikt att fortsatt rikta stort fokus på att klara av att uppfylla vårdgarantin i regionen sjukvårdsverksamheter. Det är en oerhört viktig trovärdighetsfråga för hela hälso- och sjukvården att klara av att leverera även lägre prioriterad vård utan orimliga väntetider.
Plats 2 - Primärvården
För mig är det självklart att primärvården kommer mycket högt upp på en topplista som denna. En fungerande primärvård är nyckeln till ett fungerande sjukvårdssystem. Vi gör nu en större översyn av hela primärvården i regionen för att skapa bättre förutsättningar för primärvården att verkligen klara av att leva upp till de förväntningar, förhoppningar, krav och önskemål vi har på vad primärvården skall uträtta. Nyckelfrågan i detta är hur vi skall kunna rekrytera fler specialister i allmänmedicin både på kort och lång sikt.
I morgon presenteras vilken fråga/område som jag hoppas kommer att ta störst utrymme i sjukvården under 2008.
Sjukvårdstoppen 2008 - del 4
Tidigare i höstas gjorde jag ett försök att spana in i 2008 vid en konferens för alla anställda på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Resultatet av denna spaning blev en topplista med de 10 frågor som jag både tror och hoppas skall vara i fokus i sjukvården under detta år, men ingen topplista utan frågor som åker ut från listan och "bubblare" som har chansen att ta sig in på Sjukvårdstoppen 2008.
I del 4 presenteras de tre områden som intagit platserna 7-5.
Plats 7 - Psykiatrin
Måste själv erkänna att jag blev förvånad över att psykiatrin inte hamnade högre upp på min topplista. Skälet från min sida är inte att utvecklingen av psykiatrin är mindre viktig 2008 än tidigare år - det finns fortsatt många utmaningar och förbättringsmöjligheter, men i Västra Götalandsregionen har vi haft så många processer på gång som nu resulterat i olika utvecklingsplaner, kvalitetsarbete, tillgänglighetsarbete med mera att 2008 mer blir ett år av arbete än av ytterligare initiativ inom området.
Plats 6 - Utveckling av beställar/utförar-modellen
I Västra Götalandsregionen är beställar/utförar-modellen den huvudsakliga styrmodellen mellan de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna och de 13 utförarstyrelserna för sjukhusen, primärvården, tandvården och handikappverksamheten samt den privat drivna sjukvården. Under 2008 kommer mycket fokus att läggas på att utveckla modellen för att göra den bättre, och en ny tidsplan för beställnings- och överenskommelsearbetet kommer att ställa stora krav på alla aktörer i systemet.
Plats 5 - NU-sjukvården
NU-sjukvården med de stora länssjukhusen i Uddevalla och Trollhättan (NÄL) samt lokalsjukhusen i Lysekil, Bäckefors och Strömstad har varit den sjukhusgrupp med störst svårigheter att få till en ändamålsenlig struktur. Efter många års utredande och många diskussioner har styrelsen för sjukhuset nu beslutat om en arbetsfördelning mellan de båda stora enheterna. Den arbetsfördelningen ska under de kommande åren genomföras och det kommer säkerligen både bli lätt och svårt, framgångar och motgångar och oavsett om vi önskar det eller inte så kommer NU-sjukvården att stå i fokus 2008.
I morgon kommer tre av de fyra sista platserna att presenteras. De områden som hamnade på plats 2-4.
I del 4 presenteras de tre områden som intagit platserna 7-5.
Plats 7 - Psykiatrin
Måste själv erkänna att jag blev förvånad över att psykiatrin inte hamnade högre upp på min topplista. Skälet från min sida är inte att utvecklingen av psykiatrin är mindre viktig 2008 än tidigare år - det finns fortsatt många utmaningar och förbättringsmöjligheter, men i Västra Götalandsregionen har vi haft så många processer på gång som nu resulterat i olika utvecklingsplaner, kvalitetsarbete, tillgänglighetsarbete med mera att 2008 mer blir ett år av arbete än av ytterligare initiativ inom området.
Plats 6 - Utveckling av beställar/utförar-modellen
I Västra Götalandsregionen är beställar/utförar-modellen den huvudsakliga styrmodellen mellan de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna och de 13 utförarstyrelserna för sjukhusen, primärvården, tandvården och handikappverksamheten samt den privat drivna sjukvården. Under 2008 kommer mycket fokus att läggas på att utveckla modellen för att göra den bättre, och en ny tidsplan för beställnings- och överenskommelsearbetet kommer att ställa stora krav på alla aktörer i systemet.
Plats 5 - NU-sjukvården
NU-sjukvården med de stora länssjukhusen i Uddevalla och Trollhättan (NÄL) samt lokalsjukhusen i Lysekil, Bäckefors och Strömstad har varit den sjukhusgrupp med störst svårigheter att få till en ändamålsenlig struktur. Efter många års utredande och många diskussioner har styrelsen för sjukhuset nu beslutat om en arbetsfördelning mellan de båda stora enheterna. Den arbetsfördelningen ska under de kommande åren genomföras och det kommer säkerligen både bli lätt och svårt, framgångar och motgångar och oavsett om vi önskar det eller inte så kommer NU-sjukvården att stå i fokus 2008.
I morgon kommer tre av de fyra sista platserna att presenteras. De områden som hamnade på plats 2-4.
Sjukvårdstoppen 2008 - del 3
Tidigare i höstas gjorde jag ett försök att spana in i 2008 vid en konferens för alla anställda på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Resultatet av denna spaning blev en topplista med de 10 frågor som jag både tror och hoppas skall vara i fokus i sjukvården under detta år, men ingen topplista utan frågor som åker ut från listan och "bubblare" som har chansen att ta sig in på Sjukvårdstoppen 2008.
I del 3 presenteras de tre områden som intagit platserna 10-8.
Plats 10 - Vacciner
2008 kommer att bli ett år när diskussioner om vacciner står högt på dagordningen. Alla väntar på Socialstyrelsens remiss om barnvaccinationsprogrammet. Pneumokockvaccin och HPV-vaccin dominerar diskussionen. Frågan om HPV-vaccinet i svensk sjukvård blir än hetare med ytterligare ett vaccin på banan. I vår region fortsätter den ständiga diskussionen om influensavaccinet skall vara gratis för riskgrupperna. Tre nya vetenskapliga rapporter i höstas pekade åt delvis olika håll.
Plats 9 - Cancersjukvården
Under förra året blev Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring de tre stora cancersjukdomarna färdiga. Regionens egen översyn av cancersjukvården ledde fram till sex fortsatta utredningsuppdrag som kommer att återredovisas i början av 2008 och leda till åtgärder för att ytterligare höja kvaliteten på cancersjukvården i Västra Götalandsregionen. Att dessutom regeringen initierat ett arbete med en nationell cancerplan förstärker intrycket av att cancersjukvården kommer att bli en av årets hetare frågor.
Plats 8 - Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel står för 12-15 procent av sjukvårdens kostnader. Under några år med lägre kostnadsutveckling så anas nu ett tuffare tillvaro. Dessutom saknas ännu ett avtal mellan landets regioner och landsting samt regeringen för regionernas och landstingens kostnadsansvar. Öppna jämförelser från i höstas indikerade att vi i vår regionen både har en överskrivning som en underförskrivning. Många projekt är nu på gång för att få en så optimal förskrivning av läkemedel som möjligt. Särskilt viktigt kommer arbetet med äldre och läkemedel att vara.
I morgon fortsätter presentationen av Sjukvårdstoppen 2008 med de händelser/områden som placerat sig på min topplistas platser 5-7.
I del 3 presenteras de tre områden som intagit platserna 10-8.
Plats 10 - Vacciner
2008 kommer att bli ett år när diskussioner om vacciner står högt på dagordningen. Alla väntar på Socialstyrelsens remiss om barnvaccinationsprogrammet. Pneumokockvaccin och HPV-vaccin dominerar diskussionen. Frågan om HPV-vaccinet i svensk sjukvård blir än hetare med ytterligare ett vaccin på banan. I vår region fortsätter den ständiga diskussionen om influensavaccinet skall vara gratis för riskgrupperna. Tre nya vetenskapliga rapporter i höstas pekade åt delvis olika håll.
Plats 9 - Cancersjukvården
Under förra året blev Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring de tre stora cancersjukdomarna färdiga. Regionens egen översyn av cancersjukvården ledde fram till sex fortsatta utredningsuppdrag som kommer att återredovisas i början av 2008 och leda till åtgärder för att ytterligare höja kvaliteten på cancersjukvården i Västra Götalandsregionen. Att dessutom regeringen initierat ett arbete med en nationell cancerplan förstärker intrycket av att cancersjukvården kommer att bli en av årets hetare frågor.
Plats 8 - Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel står för 12-15 procent av sjukvårdens kostnader. Under några år med lägre kostnadsutveckling så anas nu ett tuffare tillvaro. Dessutom saknas ännu ett avtal mellan landets regioner och landsting samt regeringen för regionernas och landstingens kostnadsansvar. Öppna jämförelser från i höstas indikerade att vi i vår regionen både har en överskrivning som en underförskrivning. Många projekt är nu på gång för att få en så optimal förskrivning av läkemedel som möjligt. Särskilt viktigt kommer arbetet med äldre och läkemedel att vara.
I morgon fortsätter presentationen av Sjukvårdstoppen 2008 med de händelser/områden som placerat sig på min topplistas platser 5-7.
Sjukvårdstoppen 2008 - del 2
Tidigare i höstas gjorde jag ett försök att spana in i 2008 vid en konferens för alla anställda på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Resultatet av denna spaning blev en topplista med de 10 frågor som jag både tror och hoppas skall vara i fokus i sjukvården under detta år, men ingen topplista utan frågor som åker ut från listan och "bubblare" som har chansen att ta sig in på Sjukvårdstoppen 2008.
I del 2 presenteras 2008 års Bubblare.
Bubblarna är frågor som kan bli heta men som inte riktigt tar sin in på min topplista över 2008 års hetaste sjukvårdsfrågorna i Västra Götalandsregionen.
Bubblare 1: Jämställd vård
Frågan om könsspecifik medicin hoppas jag kommer att få ett betydligt större fokus under 2008. I regionen satsar vi under året 10 miljoner kronor på att bygga upp ett kompetenscentrum för jämställd vård. Min förhoppning är att det är början på att få en jämställd vård där patienter behandlas lika respektfullt och med samma engagemang oavsett om de är män eller kvinnor, men att kunskapen om deras könstillhörighet också kan vara en viktig faktor för att få rätt vård och omsorg.
Bubblare 2: Den prehospitala vården
I regionen står vi inför en ny upphandling av alarmerings-, prioriterings- och dirigeringsfunktionen som SOS Alarm sköter idag. Under 2007 skedde också en del incidenter i regionen som gör att frågan om den prehospitala vården kommer att vara fortsatt het under året. Den högre kunskapsnivån i ambulanssjukvården kan ytterligare förbättras liksom ambitionen att få till stånd ännu bättre vårdkedjor mellan sjukvården och den prehospitala vården.
Bubblare 3: Hjärtriktlinjer
Socialstyrelsens nya hjärtriktlinjer kommer att ställa krav på hjärtsjukvården, men också på oss politiskt att kunna finansiera ökade åtaganden inom områden som prioriteras högre än tidigare i de nya riktlinjerna. Den mer akuta hjärtsjukvården i regionen fungerar riktigt bra för närvarande men en bra balans mellan PCI-ingrepp och öppen thoraxkirurgi. De nya riktlinjerna höjer kraven på alla i sjukvården - till nytta för patienter som kan få bättre livskvalitet.
Bubblare 4: Förlängningen av den fria barn- och ungdomstandvården
Förlängningen av den fria barn- och ungdomstandvården åkte ut från listan i denna förra delen då beslut är fattade och vi är på väg in i en genomförandefas. Det finns dock händelser som kan göra frågan till en bubblare under 2008. Det finns ett överklagande till länsrätten om att förlänga barn- och ungdomstandvården i regionen. Riksdagen förväntas under våren fatta beslut om en ny tandvårdsförsäkring som också kan påverka läget.
I nästa del av sjukvårdstoppen kommer jag att presentera vilka händelser som ligger på platserna 10-8.
I del 2 presenteras 2008 års Bubblare.
Bubblarna är frågor som kan bli heta men som inte riktigt tar sin in på min topplista över 2008 års hetaste sjukvårdsfrågorna i Västra Götalandsregionen.
Bubblare 1: Jämställd vård
Frågan om könsspecifik medicin hoppas jag kommer att få ett betydligt större fokus under 2008. I regionen satsar vi under året 10 miljoner kronor på att bygga upp ett kompetenscentrum för jämställd vård. Min förhoppning är att det är början på att få en jämställd vård där patienter behandlas lika respektfullt och med samma engagemang oavsett om de är män eller kvinnor, men att kunskapen om deras könstillhörighet också kan vara en viktig faktor för att få rätt vård och omsorg.
Bubblare 2: Den prehospitala vården
I regionen står vi inför en ny upphandling av alarmerings-, prioriterings- och dirigeringsfunktionen som SOS Alarm sköter idag. Under 2007 skedde också en del incidenter i regionen som gör att frågan om den prehospitala vården kommer att vara fortsatt het under året. Den högre kunskapsnivån i ambulanssjukvården kan ytterligare förbättras liksom ambitionen att få till stånd ännu bättre vårdkedjor mellan sjukvården och den prehospitala vården.
Bubblare 3: Hjärtriktlinjer
Socialstyrelsens nya hjärtriktlinjer kommer att ställa krav på hjärtsjukvården, men också på oss politiskt att kunna finansiera ökade åtaganden inom områden som prioriteras högre än tidigare i de nya riktlinjerna. Den mer akuta hjärtsjukvården i regionen fungerar riktigt bra för närvarande men en bra balans mellan PCI-ingrepp och öppen thoraxkirurgi. De nya riktlinjerna höjer kraven på alla i sjukvården - till nytta för patienter som kan få bättre livskvalitet.
Bubblare 4: Förlängningen av den fria barn- och ungdomstandvården
Förlängningen av den fria barn- och ungdomstandvården åkte ut från listan i denna förra delen då beslut är fattade och vi är på väg in i en genomförandefas. Det finns dock händelser som kan göra frågan till en bubblare under 2008. Det finns ett överklagande till länsrätten om att förlänga barn- och ungdomstandvården i regionen. Riksdagen förväntas under våren fatta beslut om en ny tandvårdsförsäkring som också kan påverka läget.
I nästa del av sjukvårdstoppen kommer jag att presentera vilka händelser som ligger på platserna 10-8.
Sjukvårdstoppen 2008 - del 1
Tidigare i höstas gjorde jag ett försök att spana in i 2008 vid en konferens för alla anställda på regionens hälso- och sjukvårdsavdelning. Resultatet av denna spaning blev en topplista med de 10 frågor som jag både tror och hoppas skall vara i fokus i sjukvården under detta år, men ingen topplista utan frågor som åker ut från listan och "bubblare" som har chansen att ta sig in på Sjukvårdstoppen 2008.
I del 1 presenteras de frågor som åker ut från listan.
Det är inte enkelt att hitta frågor som varit heta, eller i alla fall varma, och som sedan åker ut och helt försvinner från den sjukvårdspolitiska arenan från ett år till ett annat.
Ut från listan 1: Förlängning av den fria barn- och ungdomstandvården
Under 2007 har frågan om en förlänging av den fria barn- och ungdomstandvården med två år i Västra Götalandsregionen tagit ett visst utrymme. Nu är beslut fattade och under nästa år väntar ett genomförande.
Ut från listan 2: Helikopterhangar på Säve
Under flera år så har den bristande arbetsmiljön kring regionens ambulanshelikopter varit påtaglig. Nu är frågan äntligen löst genom ett bygge av en ny helikopterhangar på Säve flygplats.
Ut från listan 3: Ostindiefararen Götheborg
2007 var året när Ostindiefararen återvände till hemmahamnen i Göteborg. Regionen har varit engagerad ekonomiskt för att få projektet i hamn (Sic!), men också med ett sjukvårdsteam under ledning av vår medarbetare Robert Sinclair.
I nästa del av sjukvårdstoppen så listas 2008 år Bubblare - de frågor som inte tagit sig in på min topplista men som mycket väl kan hamna där.
I del 1 presenteras de frågor som åker ut från listan.
Det är inte enkelt att hitta frågor som varit heta, eller i alla fall varma, och som sedan åker ut och helt försvinner från den sjukvårdspolitiska arenan från ett år till ett annat.
Ut från listan 1: Förlängning av den fria barn- och ungdomstandvården
Under 2007 har frågan om en förlänging av den fria barn- och ungdomstandvården med två år i Västra Götalandsregionen tagit ett visst utrymme. Nu är beslut fattade och under nästa år väntar ett genomförande.
Ut från listan 2: Helikopterhangar på Säve
Under flera år så har den bristande arbetsmiljön kring regionens ambulanshelikopter varit påtaglig. Nu är frågan äntligen löst genom ett bygge av en ny helikopterhangar på Säve flygplats.
Ut från listan 3: Ostindiefararen Götheborg
2007 var året när Ostindiefararen återvände till hemmahamnen i Göteborg. Regionen har varit engagerad ekonomiskt för att få projektet i hamn (Sic!), men också med ett sjukvårdsteam under ledning av vår medarbetare Robert Sinclair.
I nästa del av sjukvårdstoppen så listas 2008 år Bubblare - de frågor som inte tagit sig in på min topplista men som mycket väl kan hamna där.
2008 och en blogg om sjukvårdspolitik
Nytt år och nya ambitioner. En av årets ambitioner är att via denna blogg bjuda på mina tankar kring hälso- och sjukvård i allmänhet och sjukvårdspolitik i synnerhet med främsta fokus på sjukvårdspolitiken i Västra Götalandsregionen.
Sedan 1 april 2004 är jag ordförande för Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott och har i den rollen en stor möjlighet att påverka sjukvårdens utveckling i Västra Sverige. Jag vill med denna sida försöka dela med mig av mina tankar kring sjukvårdens utveckling, men också få möjlighet att problematisera och ge en bild av vad som händer i huvudet på en sjukvårdspolitiker.
Välkommen som läsare!
Sedan 1 april 2004 är jag ordförande för Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott och har i den rollen en stor möjlighet att påverka sjukvårdens utveckling i Västra Sverige. Jag vill med denna sida försöka dela med mig av mina tankar kring sjukvårdens utveckling, men också få möjlighet att problematisera och ge en bild av vad som händer i huvudet på en sjukvårdspolitiker.
Välkommen som läsare!
